Vi hjälper dig med DNA-forskning
Här blir det mycket om DNA.
DNA tester finns det flera företag som gör. De flesta finns i USA. De tidigaste publika testerna började dyka upp runt 2005 i Sverige, t.ex. The Genographic Project 1.0 Vi rekommenderar dock företagen Ancestry, My Heritage eller FamilyTreeDNA i USA som är fokuserat på släktforskning. Det finns flera andra företag som gör DNA tester, några tittar på sjukdomar, några är forensiska.
Man kan testa sig hos Ancestry och sedan ladda hem rådata från dem och därefter ladda upp till FamilyTreeDNA och myHeritage.
Nyttan av ett test kan t.ex. vara att hitta en okänd fader, okänd moder eller okända släktingar. Antropologer, arkeologer och historiker kan också ha stor nytta av DNA tester.
Släktforskare kan nu bestämma om två levande personer har samma anfader eller anmoder. Detta förutsätter kända raka fars- eller raka mors-linjer till en gemensam ana. Det kan vara nära i tiden eller många generationer bort. Y-DNAoch mt-DNA kan visa på släktskap tusentals år bakåt.
Man brukar säga att några (kanske uppåt 10 %) av alla barn inte har rätt pappa. Detta gäller senare hälften av 1900-talet. Den nivån är lägre ju längre bak i tiden man går (troligen runt 1 %).
Ett DNA test kan visa på sådana fel om man testar 2 eller flera grenar med en gemensam anfader, t.ex. 3-10 generationer bakåt i tiden. Fel anmoder är däremot nog betydligt ovanligare.
Nu finns det också autosomala DNA test där man tittar på kromosomparen 1-22 och X kromosomen, men inte Y kromosomen. Det kan nu användas cirka 5-10 generationer bakåt i tiden. Då för att bestämma släktskap mellan nära släktingar, kusiner och 3, 4, 5 männingar. Det testet kallas FamilyFinder hos FamilyTreeDNA och kostar ($79) ca 800 SEK per person. Bäst resultat får man upp till ca 5-6 generationer bakåt. Längre bakåt i tiden är det osäkrare. Med lite tur kan man dock komma längre tillbaka. Det är slumpen som bestämmer om det går.
Man försöker även visa procentuellt påbrå från olika områden i världen (MyOrigins mfl). Den funktionen är än så länge ett ganska trubbigt verktyg. Det visar främst påbrå från nord Europa, syd Europa, väst Europa, öst Europa, väst Asien osv. Det är mest intressant för personer i Amerika som ofta har osäkra uppgifter om sitt ursprung.
DNA finns huvudsakligen i cellkärnan. Människans kärn genom är cirka 6,3 Giga baspar stort. Detta är det fulla diploida genomet fördelat på 46 kromosomer eller 23 kromosom-par. Det kallas diploid när det består av ett antal kromosom-par eller två uppsättningar kromosomer.
Normalt brukar man ange det haploida genomet som är hälften så stort, ca 3,15 Giga baspar. Det består då bara av 23 kromosomer, lika många som könscellerna (ägg och spermier) har. Dessa har då 22 kromosomer plus en X eller en Y kromosom. Ägget har alltid en X kromosom. Spermierna har alltså en X eller en Y kromosom.
Kvinnor har alltid XX kromosomer och män har alltid XY kromosomer. Personer med trippla eller kvadrupla köns kromosomer är sterila. Den ena X kromosomen kommer alltid från modern och fadern bidrar med en Y eller X kromosom. X kromosomen är ungefär 3 gånger så stor som Y kromosomen, ca 155 Mega baspar mot ca 58 Mega baspar.
Det finns även DNA i mitokondrierna. De är cellernas kraftverk. Där finns ca 16 569 baspar i en ring. Det kan vara ett något lägre antal beroende på enstaka raderade baspar, eller ett något större antal beroende på ett tillägg av enstaka baspar eller genom en eller flera repetitioner av sekvenser, t.ex. AC – AC - AC. Mitokondrierna har 5-10 DNA ringar i varje mitokondrie. I cellerna kan det finnas upp till tusentals mitokondrier, så det är lättare att få fram detta DNA från gammalt material. Ägget har mitokondrier som barnet får från modern. Spermierna överför inte de mitokondrier som finns där.
Förändringarna av sekvenserna kallas mutationer och från dem kan man bestämma haplotyp, dvs grupptillhörighet. Man bygger upp phylogenetiska träd med hjälp av mutationer i olika haplotyper.
Testen bör göras på nu levande personer även om det kan gå att ta DNA från döda personer. Det senare är betydligt besvärligare och dyrare, men det har gjorts på skelett från stenålder och bronsålder. Det kallas då forensiskt provtagning som ger ett sämre material att arbeta jämfört med material från levande människor.
Man har även lyckats utvinna små DNA fragment (ca 40 - 100 baspar) från ca 30 000 - 45 000 år gamla Homo Sapiens, Homo Neanderthal och Homo Denisova människor. Med datateknik har man sedan lyckats pussla ihop dessa fragment till nästan helt kompletta genom. Man har lyckats med både kärn- och mito genom. De visar att de flesta människor utanför Afrika har några få procent DNA gemensamt med dessa utdöda människo typer. Nu levande människor kallas Homo Sapiens Sapiens. Svante Pääbo är en svensk forskare verksam i Tyskland som arbetar inom detta område.
Nyligen har man hittat spår efter en annan människotyp i DNA från Homo Denisova. Det kan vara spår från Homo Idaltu Homo Habilis, Homo Heidelbergensis, Homo Erectus, eller Homo Floresiensis. Det återstår att reda ut. Man fann även spår av Homo Neandertal hos Homo Denisova. John Hawks och Dienekes blogg innehåller mycket intressant läsning i ämnet.
Ett enkelt test kan börja på ca 800:- ($79) i USA. Ibland kan det finnas tillfälliga prissänkningar. Prisexempel hos FamilyTreeDNA: YDNA 37 ($169), Family Finder ($79) eller mtDNA FULL Sequnce ($199).
Peter Sjölunds handbok Släktforska med DNA är en bra introduktion till att använda DNA i släktforskningen. Magnus Bäckmarks handbok Genvägar II ger mycket praktisk information i hur man går tillväga. Kurs om DNA se vår kurssida för Linköping. Vi har en kurs i utvärdering av resultat från DNA test om det finns intresse.
Författare: Ulf Frykman