Gå till innehåll

Referat föreläsningar höst 2018

   

 

 


Föreläsning i Ostkupan Mjölby den 4/9 2018 av Karl-Gustav Andersson.

Hedda Amalia Carlsson, en kvinna och hennes hus.
Höstens första föreläsning hos Mjölby-gruppen handlade om Hedda Carlsson och huset som hon bodde i hela sitt liv. Orsaken till att Karl-Gustav forskade om Hedda och hennes liv är att hon var hans ”dagmamma” under delar av barndomen. Hedda kom till världen 1877 som åttonde barnet i en skara på elva stycken. Hon avled 1963 och bodde hela sitt liv i huset där hon föddes. Hennes far var fiskare och huset kallas ibland för Heddas fiskarstuga. Efter Heddas död förföll stugan och när en cykelväg skulle dras över tomten bestämdes att den skulle flyttas till Hembygdsgården där den idag är en del av vandrarhemmet. Intressant med föreläsningen är att den förenar släktforskning med forskning om hus och kopplar det till personliga minnen och dokumentation i form av bilder. Utöver sedvanligt kaffe med dopp informerade Leif Ax om Dis-Filbyters nya hemsida och Britt-Marie Ahlqvist berättade om planer på en utflykt. Lena Samuelsson



2018-09-06 Släktforskarföreningen DIS
Filbyter har haft sin första föreläsning för hösten. Ulla-Britt Forsgren berättade om Tinnerö ek landskap, som är Linköpings äldsta bostadsområde. Redan för 2000 år sedan bodde människor här. Man har funnit rester från ett forntida odlingsområde 6 kvadratkilometer stort. Det sträckte sig från Garnisonsrondellen till Korpvallen och Slättbacka. Rosenkällasjön är gräns i söder. Man har funnit rester från eldstäder samt gravrösen från Järnåldern och Bronsåldern. Husterrasser är svårare att se, men man kan ana att de bestod av långhus, förråd och bostadshus med fäboddel. De hade mängder av kor, grisar, får och getter. Man tog vara på hudarna och transporterade ner till det Romerska riket som var mycket stort. Där sålde man dem och i utbyte fick man bl.a. glas, vilket man inte själv kunde tillverka. Många pojkar följde med ut på dessa resor, de blev sedan kvar och lärde sig en hel del från den romerska kulturen. Sedan kom de tillbaka och lärde ut sina erfarenheter. Vid 4-500 e Kr försvann samhället, troligen pga. någon härjande sjukdom. Mycket litet blev kvar. Sedan kom Vikingatiden, platserna förvandlades från gårdar till byar.  På 1600-talet inköptes byn av Linköpings Kungsgård. Man idkade slåtter där. På 1800-talet kom militären och använde området till övningsfält fram till 1963. Rosenkällasjön är en rekonstruerad sjö. Man använde den som vattenmagasin för Tinnerbäcken. Nu har sjön ett rikt fågelliv. T.ex. häckar den mycket ovanliga Svarthakedoppingen där. Mängder av Svanar, Gäss och till och med Kungsörn kan man se där. Området är välordnat med guidade vandringsleder. Det är mycket välskyltat för de som tar sig dit själva.  Sally Stehager


 

2018-09-18 Föreläsning av Jan-Erik Carlsson i Mjölby om soldatforskning från husförhörslängd tillgeneralmönsterrulla. I Grill finns allt om rote indelningen i Sverige. Det fanns 2470 rotar som höll med indelta soldater i hela Sverige. I Östergötland och i Kalmar län fanns 84 rotar. Indelningssystemet startade 1624. Med hjälp av rotesystemet kan man finna vilka soldater som var inskrivna i Generalmönsterrullorna. I dessa står det om soldaternas egenskaper till exempel längd, ålder, antal år de hade tjänat kronan och om eventuella andra egenskaper. I kavallerirullorna står det mer om hästarnas skick. Om de har en vit bläs, eller vilken färg de har etc. Jan-Erik tipsade om ett antal länkar som kunde vara intressanta för de som söker soldater i sin släktforskning.


2018-09-27 Med Kalle Bäck professor i Folklivshistoria som föreläsare i Föreningshuset Fontänen.

Ämnet för kvällen var: Byn, Gården och Människorna för 200 år sedan. På 1800-talets slut fanns det 100 000 torp i Sverige. 1944 försvann den siste torparen. Att vara torpare innebar att man med dagsverken betalade arrende till bonden som ägde marken. Efter detta år blev det förbjudet att betala skulder med kroppsarbete. Torpen var ofta belägna långt bort på bondens ägor, där det var undermålig kvalitet på marken eller svårt att odla. Laga skifte infördes 1827, vilket innebar att markområdena för odling blev mer enhetliga. Tidigare kunde en teg vara så smal som 3 meter och den bredaste 33 meter. Det var oekonomiskt att odla så små arealer. Det blev rättvisare och man kunde odla mer rationellt efter det att laga skiftet genomförts. Man odlade framför allt korn för att kunna sälja till Holland. Efter Göta Kanals färdigställande blev transporterna enklare. Det fanns 100 000 hästar år 1812. De åt havre, så det var viktigt att odla denna gröda. Hästen användes som dragdjur, men man använde också oxar som dragdjur, vilket var mer ekonomiskt. Efter att man slaktat oxen kunde man äta köttet. Man åt aldrig hästkött. Skogen var oerhört viktig, eftersom man använde trä till nästan allt. Husbygge, redskap, verktyg, stängsel samt till eldning både för uppvärmning och matlagning. Fram till 1860 var alla hus gråa, dvs omålade, men år 1870 blev de flesta hus röda. Man hade sällan trädgård på sin tomt. På sin höjd kunde man ha ett äppelträd. Om man hade planterat tre äppelträd fick man en silversked som belöning från Kungliga Patriotiska sällskapet. Grönsaker åt man aldrig för 200 år sedan, endast ärter kunde förekomma. Hagdahl kom med sin kokbok på 400 sidor, och det var en liten historia kring varje maträtt. Hur svårt hade han inte att få folk att äta grönsaker? År 1818 fanns det inte en blomma i rabatterna. De första odlade blommorna på 1800-talet var den ljuslila syrenen, bondpionen och brandliljan. Lökväxter kom först på 1900-talet. Den vanligaste frågan Kalle Bäck brukar få på sina föreläsningar är om folk var lyckligare förr. Jo det var de kanske. Det fanns ingen miljöförstöring, inget knark och ingen terrorism, ingen stress med tiden, datorer och TV-program – men idag har vi inte ens en regering! Vi har Mul- och klövsjuka, HIV och Aids. ”Vad ska jag ställa på bordet?”, var en vanlig fråga för 200 år sedan. ”Ingenting” blev svaret ibland. Vi har mat i överflöd och inga problem med att äta oss mätta. Vi kan laga olika sorters mat varje dag. När barnen är ute och leker idag kan de bli dyblöta, men när de kommer in så tar man bara av dem de våta kläderna och sätter på nya. Det var sällan man hade något klädbyte förr i tiden. Det gällde både barn och vuxna. När ett barn fick mässlingen var den största oron om barnet skulle överleva. Man dog av halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Idag har vi sjukvård, mediciner och läkarvård. Vi har moderna hem, behöver inte gå ut och hämta vatten eller bära ut slask, hugga ved eller klyva och elda. Så många ryggar som slitits ut av allt sådant arbete! Vi har kläder att sätta på oss, och vi kan ha olika kläder varje dag. Hade då människorna större möjlighet att känna lycka förr? Svaret på den frågan är ofta NEJ! Ett mycket trevligt och humoristiskt föredrag  fick vi höra, och många skratt blev det under kvällen. Mycket uppskattning från de 80 talet åhörare i Vagnhallen. Sally Stehager.


2018-10-02 Föreläsning Östgötska ortsnamn, Ostkupan Mjölby. Kvällens föreläsare Sigvard Henriksson delade med sig av sitt stora intresse för historia och sina gedigna kunskaper i ämnet.

Han inledde med en tidsresa från äldre stenålder fram till medeltid. Vi fick höra om hur Östergötland efter att ha varit delvis täckt av vatten för 8000 år sedan, blev befolkat under bronsålder ca.1800 år före Kristus. De människor som bosatte sig här kallas för ”båtyxefolket” och även om de brukade den bördiga jorden på östgötaslätten så var de också sjöfarare. Kunskap om hur människor levde för så länge sedan finns bl.a. i hällristningarna vid Himmelstalund i Norrköping. På östgötaslätten finns många exempel på hur människor namngav platsen som de bodde på efter sina gudar. Gudarnas namn tillsammans med beteckningen för deras helgedomar som t.ex. Ullevi är vanligt förekommande, där Ull är gudens namn och vi står för en helig plats. Även lund och vall betecknar heliga platser, och slutar ortsnamn på –inge eller –stad tyder det på att namnet är gammalt. Vattendrag fick ofta sitt namn efter utseende som Svartån. Sedvanligt kaffe intogs under pausen och kvällen avslutades med information om nästa tillfälle då det kommer att handla om Disgen 2018. Lena Samuelsson


2018-10-09 Äldredagen på Konsert & Kongress
     

DIS-Filbyters monter med släktforskare av alla de slag. Många blev intresserade och kan tänka sig börja forska. Tack alla –grymt jobbat! Lisbeth Engdahl.


2018-10-16 ”Disgen 2018” av Bertil Lindqvist i Ostkupan Mjölby.   

Tisdagskvällens föreläsning handlade om Disgen 2018. Vad som är skillnader mot tidigare program och vilka nyheter som finns i programmet. Med hjälp av en Power Point presentation och med exempel från programmet redogjorde Bertil för hur det fungerar och även hur det ibland inte fungerar ännu. Han rekommenderade oss att inte ha kvar Disgen 2016 eftersom det inte finns någon anledning till det. En nyhet i 2018 är släktöversikten som visar fyra generationer både bakåt och framåt med utgångspunkt från vald centrumperson. Tyvärr går det inte i nuläget att skriva ut. Det finns möjlighet att välja upp till sex notiser, som syns i personöversikten, när man lägger till en ny person. Föräldrar läggs till en i taget i var sin ruta. Om man vill går det att lägga till flera namn och bestämma om de ska visas eller ej. Och det går att ha en bild t.ex. bröllopsfoto i relationsrutan.   Startfönstret har utökats med mer information, kartförrådet har blivit större, det går att dra och släppa notiser m.m. Till sist påpekade Bertil att det är vi användare som gör programmet till vad det är genom att önska funktioner och påtala problem. Som vanligt avbröts föredraget av fika paus och på slutet information om nästa föredrag som hålls av Kalle Bäck. Lena Samuelsson.


2018-10-18  Föreläsning av Sigvard Henriksson om östgötska ortsnamn, företrädelsevis från Kindabygden., som började sin föreläsning med att berätta att Kinda och Ydre förr tillhörde Småland, d.v.s. Småländerna söder om Östergötland. Namndelen –kind betydde ”land” och Bankekind är alltså Bankes land precis som Hanekind är Hanes land. Ordet –kind kom senare att stå för ”härad”, dvs ett område av rättslig natur. Härad kan förknippas med termen ”Hundare”, dvs ett folkförsvar, bestående av ca 100 man. Ett Hundare kunde också ha en ”Vedung”, som var ett sjö- eller vattenförsvar. Många ortsnamn är teofora, dvs med ett gudanamn i som t ex Mjärdevi och Ullevi. Mjärdevi har sitt ursprung i vanen Njord och Ullevi i asaguden Ull. Ändelsen – vi syftar på en kultplats. Efter en kaffepaus fick åhörarna tillfälle att ställa frågor till föredragshållaren. Lisbeth Engdahl.