Gå till innehåll

Referat från föreläsningar.


2024-05-21 Föreläsning DNA Leif Ax på Gusum Biblioteket
Gårdagens Fikaöppet med Leif Ax i Gusum var minnesvärd. Han tog oss
med på en resa genom tid och rum, berättade om sin släkts historia och
visade gamla vykort som väckte nostalgi och leenden. Leif delade med
sig av historien om den lilla flickan i släkten som, redan vid nio års ålder,
fick möjligheten att föreviga stunder och minnen med sin alldeles egna
kamera. Tack vare Leifs besök är vi nu ännu mer medvetna om vikten av
att bevara minnen för framtiden och har fått förslag på hur vi kan göra
det. 20st besökare.
Lina Schröck Barn- och skolbibliotekarie Biblioteket Gusum


2024-05-15 Hus och gårdsforskning-vad man kan hitta i digitala
arkiv. Föreläsaren Sören Lindhe från Släktforskarföreningen Dis-Filbyter på Stinsen 18.30 i Söderköping. Föreläsningen genomfördes med lyckat resultat. Det kom 12
personer + bibliotekarien Marie Eriksson. Jag fick hålla på i 2 timmar för de hade så mycket frågor. Det var väldigt lyckat för att alla var så intresserade. Bibliotekarien Marie Eriksson är själv intresserad av släktforskning och efteråt pratade jag med henne och förstod då att det finns ett intresse bland Söderköpingsborna att lära sig
mera. Tipsa någon som håller på med att etablera föreningen på fler orter att ta kontakt med henne så kan ni få låna lokaler i biblioteket.
Sören Lindhe


”Myt och Fakta kring Birger Jarl”.  Föreläsning den 25 april 2024, Kerstin Bergengren.
Birger Jarl var Stockholms grundare, Bjälboättens huvudman, erövrare av Finland, Kerstin Bergengren berättar om 1200-talets mest kända person. Birger Jarls föräldrar var Magnus Minneskjöld. Birger Jarl var gift 2 ggr. Första frun var Ingeborg Eriksdotter de hade 6 barn och andra frun var Mechtild av Holstein. Han föddes omkring 1210 i Bjälbo och dog 21 oktober 1266 i Jälbolung i Varnhem, han var en svensk Jarl och storman. Han grundade Stockholm i mitten av 1200-talet, men det var inte förrän 1600 talet som staden började spela en viktig roll som Sveriges huvudstad. Birger Jarl stiftade de så kallade fridslagarna Kvinnofrid, Hemfrid, Kyrkofrid och Tingsfrid. Birger Jarl styrde över Sverige som förmyndare för sin son Kung Valdemar från 1250 tills denne kröntes 1251, sedan ihop med sonen till sin död 1266 Håtunaleken var en statskupp som ägde rum 1306, en brödrafejd.
Nyköpingshus Kung Birger Magnusson år 1317, bjöd in 2 av sina bröder
hertigarna Erik och Valdemar med följen. Men följena fick stanna utanför och
endast bröderna fick komma in. Bröderna bjöds på rikligt med mat och dryck.
Birger fängslade bröderna och nyckeln kastades bort som hämnd för de
oförrätter han fått utstå. Han lär ha sagt ”Minns ni Håtunaleken”. Bröderna fick
svälta och törsta ihjäl.
Birger Jarl ligger begravd i Varnhems klosterkyrka. År 2002 gjordes en
gravöppning, för att med moderna medel undersöka hans kvarlevor. Vid sin
sida i graven ligger hustrun Mechtild och sonen Erik.
Det var 31 personer på Zoom och 32 i salen som lyssnade på föredraget.
Kaffe med tilltugg serverades. Föreläsningen var gratis
Vid pennan Anita Hjelm


DNA- Genvägen till släkten 2024-04-09 Föredrag av Claes Westling på Ostkupan i Mjölby.

Claes Westling beskrev hur han med hjälp av DNA och vanlig pappersforskning,
kunde påvisa vem som var fader till ett barn i två skilda fall varav ett var från
mitten av 1700-talet och ett modernare från mitten av 1900-talet.
I det första fallet fanns en misstänkt person eftersom modern Maja Månsdotter
stämde en man vid namn Petter Aschan inför rätta. Denne nekade dock till att
vara fader till pojken Per som föddes 1749 i Nykil. 250 år senare visade dock
DNA-test att Maja hade rätt och att fadern var den utpekade som dessutom var
anklagad i flera faderskapsmål. Det ovanliga efternamnet ledde Claes in i
arkiven där han fann en spännande släkthistoria och anfadern Bengt Månssons
självbiografi från början av 1600-talet.
I det andra fallet fanns också en möjlig namngiven fader som även i det fallet
med hjälp av DNA-tester visade sig vara rätt person. Att lyckas med uppgiften
som börjar med DNA och fortsätter med pappersforskning, bygger enligt Claes
dels på att ha tur, dels ett deckarelement och på att människor lämnar in prov.
36 personer lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


2024-03-19 Digital föreläsning av Lars Ericson Wolke på Ostkupan i Mjölby
Modig eller Ankare, om båtsmans-och soldatnamnens historia
En vecka i förväg kom de nya rekryterna till Generalmönstringen på
övningsheden. De skulle få tid att träna lite extra men också få sitt nya
soldatnamn. Tanken på speciella soldatnamn uppstod redan under
1500-talet i Dalarna men hör framför allt till indelningsverket från sent
1600-tal till början av 1900-talet. Det fanns flera typer av soldatnamn. Det kunde vara adjektiv som visade på en egenskap som ansågs fördelaktig för en soldat såsom Rask eller Modig. Om soldaten verkligen var Modig eller om kompanichefen önskade att han var det kan vi inte veta. Andra namn hade militäranknytning som
Svärd och Klinga eller naturanknytning som Björn och Grahn. Vanligt var också att namnet kunde härledas ur namnet på den rote som soldaten var anställd av eller soldattorpets namn. Båtsmännen namngavs efter samma system och fick namn som Kompass och Ankare. Soldatnamnen upphör så småningom som tjänstenamn när indelningsverket avvecklas och blir istället familjenamn som är tydliga och levande spår efter en svunnen tid. Intressant och givande föreläsning!
Lena Samuelsson


2024-03-07 Släktforskarföreningen Dis-Filbyters Zoom föreläsning av Mats Erasmie.
Dödskaravanen, fattiga svenskar, som för 100 år sedan flydde Sverige och utvandrade till Brasilien, himmelriket på jorden visade sig vara helvetet.
År 1890 kom det agenter från Brasilien och värvade lantarbetare.
I Sverige var det stor nöd och fattigdom. Folk utvandrade, berodde mycket på Arbetarrörelsen, Väckelserörelsen och Nykterhetsrörelsen. Sverige var ett extremt fattigt land. År 1888 hade Kejsaren i Brasilien förbjudit slaveriet, så det behövdes arbetare till plantagerna. Lantarbetare och bönder lockades av agenterna. De skulle få fri resa, mark och uppehållsbidrag i 9 månader för att starta eget jordbruk. Brasilien febern år 1890 fick många att utvandra. Överfarten var svår. Man landade i Isla de Flores, där man läkarundersöktes. Vägen till egna marken var lång. Marken de fick var regnskog, träd upp till 20-30 m höga. De var tvungna att fälla för att få en bit jord att plantera på. Det var faror i regnskogen, mördarmyror, spindlar och andra faror. En del klarade sig och kunde bygga små skjul av nedtagna träd. Potatis fungerade inte att sätta, då jorden var för fuktig. De odlade så småningom en
buske som växte vilt, Yerba, man torkade bladen till te och sålde till uppköpare.,
Översvämning av floden, där svenskarna byggt, gör att många gav upp, men några familjer stannade kvar.
År 1929 anlade Argentina en ny stad ”Svea” på gränsen mellan Brasilien och Argentina. Svenskarna bildade sedan ”Skandinaviska föreningen Svea”.
De var kreativa och startade en skola. Skoluniformer, på ena ärmen en Argentinsk flagga, på den andra en Svensk flagga. De gifte sig helst med en svensk. De startade svenska barer där menyerna var på svenska. De firade midsommar, dalahästen var populär och än idag finns en bit av Sverige i Argentina/Brasilien.
22 personer deltog på Zoom
Anita Hjelm


2024-02-27 Släktpresentation i Disgen 2023

Föreläsning av Anders Lindman Hjalmarsson på Ostkupan Mjölby Anders Lindman Hjalmarsson visade hur man kan presentera sin släktforskning
för släkt och vänner utan att behöva skriva ut den på papper.
I Disgen finns en inbyggd funktion som kan användas för att skapa en
släktpresentation för webbläsare. Presentationen går sedan att skicka till
mottagaren med e-post eller föra över på ett USB-minne.
Efter att ha startat funktionen går man via ”arkiv” till ”dela släktträd” och
”skapa släktpresentation för webbläsare”. En dialogruta med flikar dyker upp
och där finns det möjlighet att välja hur presentationen ska se ut. Vill man inte
välja själv så går det bra att använda standardinställningen.
Bland de val som går att göra är t.ex. en egen vald startbild vilket gör
presentationen lite mer personlig. Ett annat val är vilken mall av tolv möjliga
som ska användas där det är skillnad på bakgrundsfärg, typsnitt m.m.
Anders råd är att ”pula” lite fram och tillbaka, testa olika varianter för att se
vilket som passar bäst. Det kan inte gå fel!
29 personer kom och lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


2024-02-15 föreläsning av Morgan Kejerhag.
Utforska de mönster och berättelser som döljer sig i ditt släktträd!
Plats: Live och Zoom, föreläsningar i lokal Bergqvist Fontänen Linköping
Morgan Kejerhag presenterade sig själv, data kunnig med härstamning
från Härnösand. Peter Sjölund som även han kommer från Härnösand
har hjälpt många i bygden med deras släktforskning. Bland annat
Morgans mormor. På så vis har Morgan fått resultatet från sin mormor
och blivit intresserad av släktforskning genom henne.
Sen presenterade han hur man kan dyka in i den spännande världen av
dataanalys i sina släktträd. Hans och en medlems släktträd från Gedcom
filer hade lagts samman och bearbetades av ett sinnrikt dataprogram.
Genom att analysera dessa data kan man upptäcka dolda mönster och
historier om våra förfäder.
Vi fick intressanta insikter såsom genomsnittsåldrar, antalet barn i olika
generationer, populära födelse- och giftermålsmånader, geografiska
rörelser, och yrkesval genom historiens olika århundranden.
Många frågor blev det och en mycket intresserad publik på 30 personer
varav 10 på ZOOM lyssnade.
Stort tack till Morgan Kejerhag för en intressant föreläsning.
Kaffe med tilltugg serverades.
Föreläsningen var gratis
Gerd Jakobson


2024-02-06 Emigranter i Amerika-Tips vid forskning

Digital föreläsning av Lena Ringbrant Ekelund på Ostkupan i Mjölby
Den som vill söka efter släktingar som har emigrerat till Amerika stöter på en
hel del svårigheter. I många fall har stavningen av namn ändrats och ibland har
hela namnet bytts ut. I USA finns inga flyttlängder till hjälp utan där får man
förlita sig på folkräkningar som gjordes var tionde år mellan 1850 och 1900.
Förutom att sidorna kan vara svårlästa och att de som inte var hemma saknas,
så har 1890-års folkräkning brunnit upp.
Ett bra tips är att börja leta i Sverige med att undersöka om det finns brev eller
foton som någon i släkten har kvar. Kolla husförhörslängder,
utflyttningslängder, obefintlighetslängder och inte minst bouppteckningar efter
personens föräldrar. Eftersom en del emigranter flyttade hem igen kan det vara
bra att även titta i Sveriges dödbok.
För att söka vidare behövs ett abonnemang på t.ex. Ancestry World De Luxe
där man bl.a. kan hitta amerikanska passansökningar eller Arkiv Digital som har
register över emigranter. Mycket spännande information går också att finna i
amerikanska tidningar genom ”Swedish American Newspapers” på nätet.
Lena Samuelsson
När alla var samlade var det 18 personer som trotsade snöovädret.


Maten och Dryckens historia, föreläsning av Kalle Bäck på Ostkupan i Mjölby 21/11 2023

Vi fick följa med Kalle Bäck på en resa till Pellinge by i Sya år 1823 och hälsa på Sven Larsson med hustru Maja Svensdotter på torpet Nyhem. Deras mathållning kännetecknas av en ensidighet som inte bara är tråkig utan kan vara direkt
livsfarlig. Korngröt till frukost och kornvälling på kvällen, rovor och salt sill eller fläsk mitt på dagen. Samma meny alla dagar utom då det var fest. Maten som kokades över öppen härd var i alla fall väl kryddad då torpet hade en örtagård med bl.a. basilika, timjan och körvel. Till maten dracks det brännvin och öl medan vatten med all rätt ansågs hälsofarligt. Sven och Maja fick följa med till vår tid där de förbluffas över vilken variation och vilken tillgång på mat som finns 2023.
Vissa livsmedel som svamp, grönsaker och kräftor är de dock ganska kallsinniga mot och hästkött vägrar de bestämt att äta. Vi var 43 personer som lyssnade.

Lena Samuelsson


Brännvin, arsenik och brist på bevis den 9 november Föreläsare Ann-Charlott Feldt, arkeolog vid Länsmuseet
Antal 39 st varav 20 st på Zoom

Ann-Charlott berättade om en av sina anor, Johannes Jonasson och hans
livsöde. Det startade med en notis i kyrkboken. ”Liderlig tilltalad för
hustruförgiftning, arsenik i buken av hennes”.

Johannes var gift med Ingeborg Eriksdotter, på samma ställe bodde Ingrid
Svensdotter, hon fick barn med Johannes.  Johannes gifte om sig med Ingrid
efter Ingeborgs död.

Johannes åtog sig brännvinstillverkning hos Bonden Nils Eriksson i Gillaruna.

Fredagen den 12 februari hade väl hustrun både före och efter middagen
besökt Johannes i bränneriet hos Nils Eriksson, var den förre hade sitt arbete,
Ingrid hade vid besöket varit full men han skulle inte ha misshandlat henne
eller givit henne något brännvin än mindre givit henne något gift. Ingrid blir vid
besöket plötsligt magsjuk och går in och lägger sig i Nils Erikssons hus och
anklagar Johannes för att ha förgiftat henne, hon avlider. Enligt Johannes har
det inte funnits något gift i hans hem. Vid tillfället fanns Nils Eriksson och Håkan
Mattsson i bränneriet de kunde intyga att inget brännvin givits åt Ingrid. Hon
hade dagarna innan besökt handelsbodarna i Jämshög och velat köpa gift. Han
påstår sig därför vara oskyldigt anklagad och fruktar icke, att han i sin avgivna
förklaring, blifva med osanning eller tvetalan beträdd. Hon dör i Nils Erikssons
stuga 13/2 1836 vid solnedgång.

16/2 1836 förs Johannes bort till häktet av kronolänsman Frisk.
18/2 genomförs liköppning i torpet i Hässlehult av provinsialläkare Lars
Scholander och arsenik påträffas.
9/3 inleds rättegången som lagtima vinterting, den hölls vid Listers Häradsrätt
1836. Tinget inleds med en gudstjänst. Det är endast Kronolänsman Frisk som
har med brottsutredningen att göra. Rättegången omfattar 4
rättegångstillfällen
14 nämndemän, 4 från socknens Kronobetjäning.
Åklagare var Kronolänsman Frisk
Totalt 27 olika vittnen som lämnade vittnesmål, 6 som inte tillhörde allmogen.

Domslutet
Vid fjärde och sista rättegångstillfället fälls rättens utslag. I utslaget påtalas
möjligheten att Johannes förgiftat sin hustru. Det som kan ses styrka detta är
deras fleråriga äktenskaps osämja, deras slagsmål i bränneriet samma dag som
förgiftningen skedde och att hon under hela dödskampen anklagat Johannes
samt slutligen att Johannes bemött hennes plågor med likgiltighet och först
inte erkänt att han slagit hustrun under bråket i bränneriet.

Det som talar för Johannes är att han hela tiden nekat till att ha förgiftat sin
hustru. Dessutom påtalat att hennes i ”lifstiden visade häftiga och bittra
sinnesstämning icke utesluter möjligheten deraf at hon sjelf, öferväldigad af
harm eller missnöje skulle kunna hafva tagit giftet, och på sådant sätt
omkommit.

Domen i häradsrätten friar endast Johannes i brist på bevis.

3/5 sker bouppteckning efter Ingrid där det anges att hon genom sjelf förgift
afled.

Vittnen om Ingrid
Hon var mycket begiven på dryckenskap, förhållit sig illa emot maken och andra
personer. Låg i spisen och skrek och fick hjälpas upp, gjorde sig känd för att
stifta ondska vart hon kom. Anklagar Johannes för otrohet och misshandel.
Beklagade sig över att Johannes misshandlat henne och hon hotade att slå
honom. De levde i kiv och osämja.

Vittnen om Johannes.
Han ber om hjälp att få ut henne från bränneriet ”Han vill inte ligga på
galgbacken för hennes skull”. Vill skiljas. Ohövisk när Ingrid är sjuk. Satt bredvid
och talade vänligt när hon var döende, trodde inte hon skulle avlida. Ingrid
säjer han har förgiftat henne. God och ordentlig. Har tålamod och fördragit
Ingrids ondska och bitterhet. Bedrövad efter Ingrids död. De levde i kiv och
osämja.

Epilog
Blev Ingrid mördad av Johannes? Tre senarior
1. Johannes förgiftar Ingrid genom att ge henne brännvin med arsenik.
2. Ingrid begick självmord med hjälp av arsenik.
Ingrid råkade förgifta sig själv när hon ville anklaga Johannes för mordförsök, då
hon på grund av sin berusning råkade svälja en del av den arsenik, som hon
tänkt spotta ut som bevis.

Vid pennan Anita Hjelm


Tips och trix i Arkiv Digital Digital uppspelning med Peter Tilly på Ostkupan i Mjölby 31/10 2023

Från att ha varit ett företag där släktforskare med abonnemang har kunnat
söka i kyrkoböcker har Arkiv Digital utökats till att omfatta så mycket mera.
En stor mängd arkiv har tillkommit och via beställningsfotografering kan en
enskild person önska sig fotografering av någon volym som inte hittills finns i
listan. Utöver arkiv finns register att söka i, som Sveriges befolkning under olika
årtal. I registren söker man på en person och kommer ofta direkt via en länk till
rätt sida. Kartsökning är en annan möjlighet att via kartan över församlingar
komma till en kyrkbok eller att titta på flygfoton från ett område. Den som har
använt släktträdet i Arkiv Digital kan följa sina släktingar på kartan och kan
också beräkna släktskap samt få fram statistik av olika slag.
Under rubrikerna ”länkar”, ”lär dig mera” och ”hjälp” finns guider och
instruktionsfilmer till de olika funktionerna i programmet. Bokmärken är en
funktion som skulle kunna förbättras för att bli mer användarvänlig.
25 personer kom och tittade på den digitala föreläsningen. Spontana reaktioner
under fikat. Trevligt samt imponerande att det fanns så mycket information.
Lena Samuelsson


Arbetets Museum Norrköping 28-29 oktober 2023
Första dagen avklarad!
Väl på plats strax efter kl 10 kunde vi arrangera utställningens slutliga läge, ställa ut våra rollUp-er för att leda besökarna rätt, duka broschyrbordet och öppna dörren till trapphuset med vidhängande Välkomstskylt. Medhavd bildskärm hamnade på ett bord i anslutning till utställningen.
I entrén kunde vi se annonsen för vår aktivitet på den digitala anslagstavlan. Museets FB-sida har också länkat vill Annikas inlägg på DIS-Filbyter med inbjudan och till dagens rapport på DIS-FIlbyter tips. Personalen var på plats och fixade både vattenkaraff, pumptermos med kaffe och Rolands dators inställningar för delad bildskärm.  Kl 10.45 kom de första besökarna innan vi hunnit "öppna". Sedan droppade det löpande in både medlemmar och ny intressenter. Vi har varit igång och pratat oss hesa hela dagen. När det var dags för första föreläsning var det ett 10-tal besökare på plats. En av dessa blev nyfiken på kartkurs 2 och har väl redan anmält sig ( den 3e för att kursen skall hållas!). Husbesökslängdens första sida fullnoterad. Kunde knappast bli bättre!
Skall bli spännande att se hur intresset blir i morgon.
Björn Johansson


Föreläsning 19 nov 2023 av Riddaren Johan Elofsson alias Göran Tevell.
Riddare Johan Elofsson, kom i full riddarklädsel och han berättade att han levde och verkade under senare delen av 1200-talet. Han var nära vän med kungarna Valdemar Bengtsson och Magnus Birgersson (Ladulåsaren). Johan tillhörde den lilla men välbeställda eliten i Sverige. När han blivit änkling, blev han korsriddare av den Tyska orden.

Det var bra i Sverige på den tiden 1200-talet, det fördes många krig men det märktes inte. Makt var lika med ett släktbaserat nätverk, framför allt kungamakten. Kungar var rika och hade makt, storbönder bestämde lokalt, det fanns en hel del mäktiga ätter på den tiden.

Bjälboätten fick makten via Birger Jarl den så kallade Folkungaätten. Det förekom många öknamn på den tiden typ Erik den läspe och halte, Knut Lång och det fanns många sägner. Prästerna skrev ner historia och sägner typ Folke Filbyter.

Nätverk var makt och det hade biskoparna, Jarlar och kungar. Birger Jarl var gift med Ingeborg, Eriks syster. Han blev stamfader till den kungliga grenen av Bjälboätten.

Erik störtades efter slaget i Olustra, efter att ha varit omyndig kung i 7 år, han dog barnlös. Birger Jarls son Valdemar utsågs som kung. Bröderna Magnus och Valdemar råkade i konflikt. Magnus stöddes av kyrkan och besegrade Valdemars styrkor vid slaget i Hova 1275. Och Valdemar tvangs att abdikera, som underhåll fick han delar av Götaland, men fråntogs det 1279. Hans leverne var inte det bästa. Han beskylldes för otrohet med hustruns syster Jutta, som väntade hans barn. Det fanns inte ett enat rike.

Magnus blev istället kung och han var en duktig kung. Det infördes kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid, ett sätt att bringa ordning och reda. Bönderna som hade våldgästats i sina hem av höga herrar med följe och tvingades förpläga dessa, men det satte Magnus stopp för. Han låste böndernas lador därav namnet Ladulås. Han slöt fred med Hansan och han gjorde Gotland svenskt. Han tog hit tyskar som var kunniga i att bygga kyrkor, bland annat Domkyrkan och Vårfrukyrkan. Men bönderna var arga på tyskarna och det bråkades och slogs, Magnus la sig i och bötfällde tyskarna. Pengarna gick till att köpa mark.

Bengt som var biskop ogillade att Magnus blev kung. Då låste Magnus in Bengt på Nyköpingshus med egen uppassning, flickorna som passade upp på honom blev också hans älskarinnor och han gifte sig till slut med åtminstone en av dom.

Ingrid, Johans syster, Sankta Ingrid var gift med en riddare, såg till ett konvent i Skänninge S:t Olofs kloster. Hon startade ett konvent tillsammans med Mechtild, Birger Jarls andra hustru, de åkte till Rom. De ville skapa ett kloster för bara kvinnor. Det var många som skänkte till klostret och 1282 stod det färdigt. Men Ingrid dör innan det stod klart.

17 personer lyssnade på föredraget live, på Zoom var det mycket strul med nätet. Efter fikat blev det många intressanta frågor, som Johan, alias Göran Tevell svarade på. Mycket bra föreläsning.
Anita Hjelm.


Den 10/10 2023 på Ostkupan i Mjölby

Hantera släktfoton, digital föreläsning av Lena Ringbrant Ekelund

Lena Ringbrant Ekelund gav tips och råd om hur man bäst hanterar sina foton i
samband med släktforskning. Att skanna gamla bilder är att föredra men om
det inte går så får man fotografera av dem istället och sedan spara bilderna i
lämplig fil. Hur stor bilden bör vara är avhängigt vad den ska användas till, om
den endast ska sparas på dator eller om den ska skrivas ut.
Det är onödigt att skriva ut för stora bilder, så lagom storlek på bilder som ska
skrivas ut i fotokvalité är 300 dpi (dots per inch). En stor bildfil i datorn kan vara
bra om man vill beskära och spara en del av ett foto. Storleken på fotot går att
ändra i ett bildbehandlingsprogram som t.ex. Photo Filtre, vilket är gratis att
ladda ner eller så använder man skärmklippsverktyget på sin dator.
I bildbehandlingsprogram går det att utöver ändra storlek också göra bilden
ljusare eller mörkare, ta bort damm eller repor och retuschera.
Vi var 27 st besökare
Lena Samuelsson


”Arkiv i Östergötland och hur man hittar de obesuttnas historia”torsdagen den28 september 
höll Albin Lindqvist, läns arkivarie på Östergötlands Arkivförbund
för Dis-Filbyters medlemmar.
Obesuttna är de som egentligen inte hade egendom, och vanligtvis brukar det avse grupper som torpare, statare, backstugusittare och inhyseshjon samt drängar och pigor. Albin klargjorde från början att exemplen han visade från sin egen forskning handlade om torpare och det specifika torpet Skyttbygget i Ringarums socken.
Han började sin presentation med att betona att offentliga arkiv är skyldiga att följa
föreskrifterna från Riksarkivet, medan när det gäller privata arkiv finns det inga obligatoriska regler att följa. Sedan gav han exempel på både offentliga och enskilda arkiv enligt följande. Lantmäteriets historiska kartor – https://minkarta.lantmateriet.se där man kan hitta historiska platser och han visade med sitt exempel att stavningar kan skilja genom åren. Ortsnamnsregistret –
https://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU-ortnamn/socken/ogl1.htm
Historiska brandförsäkringar – https://www.ostergotlandsarkivforbund.se/?s=brandforsakringar där du kan hitta registreringsnummer på försäkringar på byggnader och gårdar för åren 1850 - 1960. Försäkringsbreven förvaras i depån för näringslivsarkiv i Åtvidaberg i hårt inbundna böcker vilket gjort det svårt att digitalisera dessa. Historiska dagstidningar. https://tidningar.kb.se/ alla svenska dagstidningar äldre än 115 år finns digitaliserade här. Kyrkoarkiven https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen och https://app.arkivdigital.se
vilka nog är välbekanta för alla släktforskare. Nationell Arkivdatabas, NAD https://sok.riksarkivet.se/nad som innehåller digitala, förteckningar till arkiv, både från myndigheter och enskilda. Forskningsdatabaser https://ep.liu.se/databaser.aspx med bland annat medicinhistorisk databas, böteslängder och fångrullar. Museisamlingar och inventeringar https://ostergotlandsmuseum.se/anlita/arkiv-och- bibliotek/sök-i-arkivet/ Hembygdsföreningar, med sina insamlade arkiv, fotosamlingar, eventuella torpinventeringar, intervjuer osv.
Databasen Topotek Östergötland https://ostergotland.topotek.se/ som drivs av
Östergötlands Arkivförbund som har samlat diverse historiskt material.
I sin föreläsning presenterade Albin en omfattande översikt över all tillgänglig
information om torpet Skyttbygget som finns i de granskade arkiven. Föreläsningen var både engagerande och informativ och den erbjöd värdefulla råd och insikter om hur man kan utveckla sin egen släktforskning. Mycket uppskattad av 14 medlemmar live i Fontänen, samt 15 som tittade på ZOOM.
Evy Öberg


Hur man forskar på byar, gårdar, bönder och gruvor. Föreläsning av Margareta Spels på Ostkupan i Mjölby 19/9 2023
Med utgångspunkt från sina böcker om byarna Rullerum och Ållebråta i
Ringarums socken gav Margareta Spels tips och råd om hur man kan forska om
gårdar och byar. En bild på en stengärdsgård fungerar som symbol för
föreläsningens innehåll som beskriver livet i byarna från Gustav Vasas tid fram
till 1900-tal.
Handlingar som rör de aktuella gårdarna har sparats genom många
generationer och varit till stor nytta för Margaretas forskning. Det finns
bouppteckningar, räkenskapsböcker och mycket mera, hela 18 kartonger med
handlingar har Landsarkivet i Vadstena fått ta emot.
Andra källor som kan användas vid gårdsforskning är kartor som finns att ladda
ner från lantmäteriets historiska kartor. Landskapshandlingar (1530-1630),
jordeböcker(1630-1750) och mantalslängder(1642-1820) finns på Riksarkivet
och sockenstämmoprotokoll i kyrkböckerna kan ge värdefull information om
livet i byn.
Skärgårdsmiljön som byarna Rullerum och Ållebråta ligger i har förändrats
under tidens gång, tidigare var träden hamlade och marken sank. Husen var
från början ofärgade enkelstugor men så småningom blev de rödfärgade och
fick tegeltak. Laga skiftet innebar en stor förändring när en av de tre gårdarna i
Rullerum flyttades ut från byn. 30 besökare lyssnade på föredraget. Mycket bra
föreläsning. Lena Samuelsson


2023-06-12 Sommaravslutning
Sommaravslutningen med 35 närvarande funktionärer i Vagnhallen
Fontänen. Anders presenterade agendan på storbild, samt hälsade
Joakim Johansson författare och lokalhistorier välkommen. Han föreläste
om ”Linköping - där gamla sanningar ändras - hur arkivfynd kan skriva
om historien” En mycket intressant föreläsning.
Vi mindes våra bortgångna kamrater Weine Hejdeborn samt Anne-Marie
Dee Leeuw.
Anders tackade oss alla för vårt engagemang och nedlagda arbete!
Dis-Filbyters existens bygger på detta.
Efter det ställde vi upp oss för fotografering. Bilden som vi ska använda
på hemsidan. Joakim Johansson ställde upp som skicklig fotograf.
Ja, så var det dags för smörgåstårtorna. Det blev trivsamma
diskussioner bland funktionärerna vid borden, som delade kunskaper
med varandra.
Kaffe serverades, och efter det redovisade flera funktionärer deras
verksamheter som varit under våren på de platser som Dis-Filbyter har
verksamheter. Så positivt att höra hur mycket arbete som läggs ner av
våra funktionärer för att främja Dis-Filbyter samt släktforskningen och hur
man hanterar den.
Mötet avslutades efter 3 händelserika timmar och Anders tackade alla
som ställt upp denna varma sommardag, samt önskade alla en härlig
och stärkande sommar samt välkomnade alla tillbaka med nya tag till
höstens verksamheter.
Gerd Jakobson


Lördagen den 13 maj, en av de första riktigt varma och sköna vårdagarna träffades ett gäng medlemmar i Dis-Filbyter för en utflykt till Löfstad slott. Vår mycket kunniga guide Elisabeth hade hjälp av maken, båda i tidstypiska kläder. Vi fick mycket information om slottet, alla som bott där, men särskilt Axel von Fersen och hans familj. Förutom slottet fick vi en rundtur i den anlagda vackra parken.

Utflykten avslutades med lunch på cafét och en titt i den intilliggande handelsträdgården, också väl värt ett besök. Utflykten var ett arrangemang anordnat av medlemsgruppen i Dis-Filbyter.


Linköping Torsdagen 13 april ”Byarna Ållebråta och Rullerum i Ringarum ” Föreläsare Margareta Spels.
Rullerum by från Gustav Vasa till 1902 ligger nära skärgården i Östergötland.
Ållebråta by från Gustav Vasa till 1872, en by i Ringarum som förr var sankmark
men ändå beläget högt på en bergsbacke så folk och fä med stor möda kunde
ta sig upp. Namnet betyder dal med nedfallna träd. Stugorna var byggda av trä
och bestod av storstuga, kammare och förstuga. Taken var av gräs, halm eller
spåntak. Stegeborgs slottsruin ligger i närheten. Slottet blev för en tid kvarter för Gustav Vasa som då och då kom med sitt hov dit. Idag finns endast tornet kvar.
Ringarums kyrka byggdes 1774 men innan nybyggnaden låg på samma plats en
medeltida kyrka troligen från 1200 talets andra hälft. 1686 års kyrkolag var en reglering mellan kyrka och stat. Man måste komma till gudstjänst varje söndag. Dop måste ske inom 8 dagar. För begravningar på kyrkogården hade man bårlag.
Ekar tillhörde staten. Jakt var förbjudet. För att få lagfart och köpa en gård var
man tvungen att vara släkt. Första kartan på Rullerum 1695 Skräddarsveden, båtmanstorp. Roten bekostade båtsman och soldater vilket blev kostsamt för bönderna. Det fanns gruvor i både Rullerum och Ållebråta, där bröts järnmalm som sedan skeppades till Norrköpings hamn Storskiftet 1761 gjorde det möjligt för varje delägare att begära skifte, alltså ett försök att samla ihop böndernas jord till större stycken. Nytt storskifte 1821. Laga skifte 1872 - 1874 Ållebråta 1650
12-öres och 6-öres hemman. från 1540, då stod bara förnamnen på lagfarten
1656 finns både för- och efternamn samt hustruns namn. På en av gårdarna
fanns en man vid namn Paul Ollengren han var handikappad son till bonde
Hans Knutsson och hans hustru, och passade inte till bonde utan utbildade sig
till promotarie af justitiarie åkte till Saint Barthelemy som lagman. När han
återvände hem hade han med sig en slav en pojke som senare blev guldsmed.
Man skulle klä sig väl fina kläder ärvdes. Männen hade långrock, väst och
knäbyxor samt hatt. Kvinnorna kjol, livstycke, förkläde och huvudbonad.


Mjölby och järnvägen 150 år. Föreläsning av Christer Brimalm Ostkupan i Mjölby 11/4 2023
Innan järnvägen fanns skedde resandet med häst och vagn, ett dyrt och
långsamt sätt att färdas. Med järnvägens intåg kunde både människor och
varor lättare fraktas och handeln med utlandet förenklas. För den lilla kvarnbyn
Mjölby var järnvägen avgörande för dess utveckling så det finns all anledning
att fira 150-års jubileum. På 1870-talet var Sverige ett fattigt land vilket
medförde att standarden på den svenska järnvägen inte var hög med enkelspår
och primitivt signalsystem. De första ångloken var ganska små och hastigheten
var inte så hög, men allteftersom blev loken större, starkare och farten högre.
Mjölby var redan från början en järnvägsknut med många anställda i lokstall, på
stationen och på tågen. Vanligen började man som lokputsare för att sedan bli
eldare och slutligen lokförare.
Efter att järnvägen byggts ut, blivit elektrifierad och moderniserad kom en
period av nedläggningar där bl.a. Hästholmsbanan upphörde och lastbilar tog
över godstransporter. På senare tid har det blivit ett uppsving för järnvägen
med utbyggnad av pendeltåg som stannar i Skänninge och dubbelspår till
Motala som några exempel. Det var 37 personer som lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


2023-03-23 Dis-Filbyter Linköping Föreläsning Järnvägens historia under 100 år Föreläsare Robert Herpai intendent på Järnvägsmuseet i Gävle.
Järnvägen tillkom för bruksägarna och näringslivets transportbehov och 1790 var första järnvägen i Skåne klar.
1816 då fanns spår vid Borensberg för bygget av Göta kanal. 1829 Georg Stephensons Rocket segrade över bl.a. John Erikssons (uppfinnare och yngre bror till Nils Eriksson) Novelty, segern innebar ånglokets definitiva genombrott, som dragkraft på järnväg.
1849 Frykstabanan den första järnvägen i Kil, Värmland, dock hästdragen till 1856, då den första ångdrivna svenska järnvägen, Nora Ervalla invigdes. Svensk järnvägshistoria tog sin början.
1854 beslutar riksdagen att staten skall bygga stambanor. Nils Eriksson fick fria händer med byggandet, han hade tidigare lämnat in ett portföljförslag.
1855 Då inleddes byggandet av de första statliga stambanorna. Stockholm-Göteborg och Stockholm – Malmö.
1856-1859 Allmän trafik med ånglok. Gävle - Falunbanan byggdes.
1879-91 infördes sovvagnar, Kungliga järnvägsstyrelsen bildades.
1906 kom A-loket, som var det första stora snälltågslok och det första vid Statens Järnvägar med överhettare.
1918 Järnvägsolyckan i Getå, Nordens dittills största järnvägsolycka minst 42 personer omkom.
1919-27 Tryckluftbromsar, rälsbussar introducerades.
Mellankrigstiden då kom bilen och lastbilen och utgjorde ett hot mot tåget.
1938 förstatligandet av de enskilda banorna.
Under andra världskriget kom järnvägarna att spela viktig roll. Krigsmaterial, fångar, soldater mm fraktades.
Krylbosmällen 1941 då ett tyskt militärtåg smäller.
1942 Trelleborg-Riksgränsen elektrifieras. Förhandlingar och förstatligande av de privata järnvägarna. Privata järnvägar har alltid varit större än SJ.
1956 Statens Järnvägar 100 år, men firandet ställs in, p.g.a. av Järnvägsolyckan i Akkavare 28 mars.
Ställdalsolyckan 20 skolbarn skadades, och endast en bilderbok gavs ut av fotograf Lennart Nilsson. Avskaffas första klass
1972 SJ:s sista reguljära ånglok går ur tiden. 1991 Kom X2000 som gör 200km/tim. 2006 SJ fyller 150 år.
2009 SJ monopol avskaffas fritt fram för alla aktörer. 2010 Samlat grepp Vägverket + Banverket bildar Trafikverket.
2011 Bottniabanan invigs första banan med det nya europeiska säkerhetssystemet för järnväg, ERTMS, helt utan optiska signaler och är helt satellit baserat. 2015 Hallandsås tunneln byggs.
Anita Hjelm


Brott och Straff under 400 år. Föreläsning av Kalle Bäck på Ostkupan Mjölby 21/3 2023
Även om det handlar om rysliga saker vill Kalle Bäck ge sina åhörare ett
perspektiv bakåt som han tycker är bra att ha. Nästan inget i historien går
linjärt utan snarare i vågor och det gäller också brottslighet. Att vi uppfattar
brottsligheten som högre än den är beror till stor del på massmedia och det
snabba nyhetsflödet vilket också kan leda till en farlig tendens där vi avtrubbas
och inte reagerar. Ofta når brottsligheten höga höjder efter krig som på
stormaktstiden när soldater kom tillbaka till Sverige efter att ha stridit på
kontinenten och samma fenomen märktes i USA t.ex. efter andra världskriget
då Hells Angels bildades. Synen på vad som är ett brott och vilket straff som kan vara lämpligt har som tur är ändrat sig genom århundradena. Vi ser inte lika allvarligt på förolämpningar och ortrohet som de gjorde för tre eller fyra hundra år sedan då våld värderades mildare än skällsord och otrohet kunde leda till dödsdom. Böter som straff känner vi igen men skamstraff avskaffades i mitten på 1800- talet och dödsstraff i fredstid 1921. Tortyr förekom inte systematiskt i Sverige
och rättsväsendet hade stränga krav på bevisning. 42 besökare lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


Disgen 2023-Nyheter, Föredrag av Anders Lindman Hjalmarsson Ostkupan Mjölby 28/2 2023
Det är inte så stor skillnad mellan Disgen 2021 och Disgen 2023 berättar Anders och visar att det finns gott om information på Dis hemsida. På hemsidan kan man också skaffa sig den nya licens som behövs, antingen det gäller en helt ny licens eller en uppgradering av den man har. Familjeöversikten och personöversikten är sig ganska lika, bara några små förändringar som att sökfunktionen ligger under verktyg i familjeöversikten. Den stora nyheten är möjligheten att bygga sitt källträd automatiskt, något som har efterfrågats länge av medlemmar och kommer att underlätta för nya användare som slipper att bygga källträdet själva. Den som vill kan förstås fortsätta på samma sätt som tidigare. Även ortträdshanteringen har fått en modernare tappning och blivit smidigare med färre steg och möjlighet att skapa en lista på personer som finns under orten. Byrålådan är en nyhet som hjälper till visa och hantera bilder, mediefiler m.m. En annan nyhet är listan över männingar som kan göras till valfri person och valfri nivå. Att kunna göra en utskrift av släktöversikten är också ett önskemål från medlemmar som nu finns på plats i den nya versionen. Vi var 24 besökare. Mycket bra föreläsning av Anders.
Lena Samuelsson


2023 7 februari Emigrationen-svenskbygden i USA, föredrag av Anna Pettersson på Ostkupan i Mjölby
Redan som liten när hon läste ”Lilla huset på prärien” blev Anna Pettersson fascinerad av nybyggare och ville se hur det såg ut där på riktigt. När hon så fick möjlighet som utbytesstudent att besöka USA var valet av område lätt och hon hamnade i Illinois hos en familj med svenskrötter. Under sin vistelse i landet fick hon också kontakt med släktingar och kunde konstatera att de svenskättade var stolta över sitt ursprung, vilket de visade genom att hålla på gamla traditioner som Luciafirande och lutfisk till jul.

De som forskar på sina emigrerade släktingar idag har ju ofta inga svårigheter att hitta uppgifter. När Anna på 1990-talet ville hitta släktingar som emigrerat var det lite svårare, men genom att skicka brev till borgmästaren i staden Wesley fick hon kontakt med flera i släkten. När Anna blir ombedd att vara tärna på ett bröllop i USA får hon också en inbjuden till en släktträff och besöker staden där hennes farmorsmors syster Hedda Sofia bodde. Hedda Sofia och hennes man August utvandrade på 1880-talet från Blåviks socken och 125 år senare fick Anna visa upp torpen och gårdarna där de bott för ättlingar på besök i Sverige. 34 besökare.
Lena Samuelsson


”Motala Verkstads Historia” var rubriken på föreläsningen den 2 februari.2023.
Efter lite inledande trassel med tekniken kom kvällens föreläsare P G Igelström, med medhjälpare igång och med en kavalkad av bilder förde de oss igenom Motala Verkstads historia.
DÅ:
Motala Verkstad grundades 1822 av Baltzar von Platen då han behövde en
reparationsverkstad för byggandet av Göta Kanal som pågick. Baltzar hade där hjälp av en av Europas främsta kanalbyggare Thomas Telford och slutresultatet blev en 190 km lång kanal med 58 slussar som blev klar 1832.
Förutom de 58000 soldater som sägs ha byggt kanalen fanns det också många kvinnor som gjorde en insats, dels med att trampa lera i 12-timmarspass och dels även med grävarbete. Motala verkstad utvecklades till en av landets ledande industrier och hur det vara att vara en kugge i detta maskineri får vi en hint om i denna föreläsning. Inspirerat av den engelska liberalismen blev Motala Verkstad en föregångare i Sverige i sin satsning på bostäder, skola och sjukvård för sina anställda. Simhall, värdshus, Folkets Hus och möjligheter att idka föreningsliv var också ett led i att behålla sin personal.
NU:
Området kring Motala Verkstad är idag välbesökt allrahelst sommartid då Mallbodens Cafè och Vandrarhem lockar besökare, kanske framförallt med sina goda våfflor. Att denna byggnad var ett förråd för mallar man använde för båtbyggande är något vi får veta under kvällen.
Treöresbron, byggd 1940, ersatte dragfärjan som arbetarna fram till dess tagit sig till arbetet med och den nyttjas även idag flitigt. Längs kanalen kan man också besöka upphovsmannen Baltzar von Platens grav och inse att han inte fick vara med om kanalens färdigställande. ”Lokverkstan” som den nu heter är numera en eventarena för konserter, teater, julbord m.m.
Detta var en sammanfattning av kvällens föreläsning. / Evy Öberg


Gravar och kyrkogårdar Sara Adolfsson, samordnare för hållbar kyrkogårds- och markförvaltning i Linköpings stift, den 1 december 2022
föreläste om begravningsplatsens historia och utveckling under de senaste tusen åren. Här är några axplock ur det hon berättade om: När kyrkor började byggas i Sverige uppfördes de ofta på en kulle i anslutning till befintliga gravfält. Från början var kyrkogårdarna enkla, inhägnade och gräsbevuxna. De välbärgade begravdes inne i kyrkan eller strax utanför och gravarna markerades med hällar eller stenkors.
De fattigas gravar kanske bara var en liten kulle eller hade ett enkelt träkors. Självmördare, avrättade brottslingar och odöpta begravdes utanför kyrkomuren.
Kyrkomuren var också ett skydd mot att djur tog sig in på kyrkogården. Det var bara
klockarens kreatur som fick beta där, då det i flera hundra år var en löneförmån för honom. Klockarens djur betade dock inte av all växtlighet för under 1600-1700-talen var det vanligt att kvinnor plockade en kyrkbukett eller kyrkkvast som de sedan tog med in i kyrkan för att mota stanken från de förmultnade kroppar som begravts där. I slutet av 1700-talet började man med anlägga planteringar, göra geometriska gångar och dela in i områden där man kunde köpa sig en plats eller annars hamna på gratisplatserna, den så kallade allmänna linjen, där man begravdes i turordning i täta rader. 1815 blev det förbjudet att begrava inne i kyrkan och istället byggdes mausoleum, gravkor och gravkapell på kyrkogården för de mest bemedlade. Man flyttade också ut begravningsplatserna till platser utanför städerna och många gånger var de arkitektritade. Återbruk var också något som genomsyrade föreläsningen, man grävde upp tidigare begravda och placerade skelettdelarna i benhus för att få lediga platser, man bytte ut gravhällarna och använde dem igen och vid kyrkorenoveringar återanvändes mycket. Numera har man till största delen frångått kistbegravningar och kremering är det som gäller. Minneslundar, askgravlundar och askgravplatser är alternativ som finns att tillgå. Att begravningsplatser är viktig historia visar det faktum att de som är anlagda före 1939 är skyddade av Kulturmiljölagen. Att begravningsplatsernas historia speglar samhällets framväxt i övrigt, är kanske inte så konstigt men det var något Sara fick väl fram i sin intressanta föreläsning. De nämnda kyrkorna i Örberga och Hov finns ju dessutom här i Östergötland om man vill göra ett besök och verifiera sitt nya vetande.


”Byn, gården, människorna på 1800-talet” föreläsning av Kalle Bäck på Ostkupan Mjölby 15/11
Om vi hade vaknat upp 1822 istället för 2022 skulle vi inte känt
igen oss på den plats där vi vuxit upp vare sig det var i en stad
eller på landsbygden. Då var inte kontrasterna på landsbygden
mellan slättbygd och skogsbygd lika skarpa som nu.
Slättbygden var lite mörkare med mera skog medan
skogsbygden var ljusare med mera lövskog än barrskog. Före
laga skiftet runt 1827 låg alla de grå gårdarna samlade i byar
och ledstjärnan var rättvisa samt riskminimering så samtliga
gårdar hade egna smala tegar på varje gärde. Korn var den
dominerande grödan men när bakugnar blev vanliga tog råg
över och havre odlades för export. Djuren var mindre, grisarna
fläckiga, korna mjölkade sämre och oxar användes till dragdjur.
Människorna var också mindre, kortare och såg äldre ut än vad
vi gör idag vilket kan bero på en ensidig kost som bestod av
välling och bröd samt stor brännvinskonsumtion ända från tidig
ålder. Livet var hårt med ständig oro för att inte ha mat på
bordet, sjukdomar det inte fanns någon bot för, tungt
kroppsarbete och så allt oknytt som lurade på människorna. Så
vi kan vara glada över att vakna upp 2022 och inte 1822.
45 personer kom och lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


Källhantering i Disgen, föredrag av Anders Lindman Hjalmarsson på Ostkupan Mjölby den 25/10 2022
Vad vill vi med vår släktforskning? Är det en hobby och fritidssyssla som inte är
menad att publicera för andra eller är det att åstadkomma sanna, giltiga och
fruktbara påståenden. Svaret på frågan avgör hur noga forskaren måste vara
med att redovisa källor. Primära källor som födelse- och dödbok ökar
trovärdigheten liksom hur nära i tid och rum händelsen inträffat.
Husförhörslängderna som räknas till sekundära källor är mer osäkra eftersom
de ofta är avskrifter och kanske kopierade ett antal gånger. Även register,
disbyt och andra forskares uppgifter bör kontrolleras.
Anders visade med exempel från Disgen 2021 hur det går till att lägga in en
person i källträdet och hur man kopplar uppgiften till antingen Arkiv Digital
eller Riksarkivet. Källträdet måste forskaren själv bygga upp och det kan vara
knepigt, särskilt för nybörjare. Därför framkom önskemål om en mall liknande
den som finns i ortsträdet. Det går att föra in uppgifter på olika sätt och vill
man inte skriva så mycket själv finns det möjlighet att klippa,klistra och kopiera.
Ett tips som gavs var att kopiera från Sveriges Dödbok och klistra in bland
källorna i källträdet.
Lena Samuelsson


”Sockenlappar, skogssamer och en östgötsk student” Detta var rubriken på den föreläsning Lars-Gunnar Larsson, professor i finsk-ugriska språk
höll för DIS-Filbyter den 20 oktober. Han började med att vidga begreppet same, och ord som fjällsamer, fjällappar, granlappar, skogslappar, skogssamer, svedjebrukande finnar, sockenlappar och även fattiglappar dök upp
under kvällen. Fjällsamer (fjällappar) som har sina renar på fjället är de som de flesta förknippar med ordet same. Lappskatteland är ett landområde som nyttjades av samer och som de betalade skatt för. Landshövdingen i Västerbottens län Johan Graan lät 1670 göra upp en förteckning över samtliga skattebetalande samer inom Ume lappmark vilket land och vilka fiskevatten som var och en brukade. Det finns också bevarat en karta från den tiden, som anger var gränserna gick. Besittningsrätten var stark och landen gick som regel i arv inom familjen men
försäljning förekom också. Sockenlapparna, vars förfäder ofta var skogssamer, som fördrivits från sina ursprungliga marker blev anställda av socknarna för att ta hand om sysslor bönderna inte ville utföra själva. Exempelvis slakta hästar och hundar, kastrering och rovdjursjakt. Men dessutom var de duktiga på att slöjda och ett flertal var även duktiga spelmän. Per Holmberg, sedermera Holmberger, född 1745 i Västra Ny, Östergötland var lärjunge till Linné och det är han som upptecknat en gedigen ordlista med 1600 samiska ord. Detta skedde när han vistades i Valbo socken i Gästrikland i början av 1770-talet. Han hade där kontakt med sockenlappar och analys visar att det var olika personer med olika språklig bakgrund som lämnade informationen. Allt finns med i boken ”Per Holmberger och
sockenlapparnas språk” utgiven av vår föredragshållare Lars-Gunnar Larsson 2018.
Per Holmberger, fortsatte sin bana som lärare i Norrköping, och sina sista åtta levnadsår var han präst i Norra Vi. Död 1807. Lars-Gunnar avslutade sitt föredrag med att ge exempel från ordlistan och visa på vilka yrkeskategorier de härrörde ifrån och skillnader mellan ursprung från nord- och sydsamiska. Därefter vidtog en frågestund och föreläsningen kompletterades av en engagerad och sakkunnig åhörare.
Evy Öberg


Yrken i bondesamhället, digital uppspelning på Ostkupan Mjölby 4/10 2022
För att levandegöra människorna i sin släktforskning och berätta mer om dem än deras födsel, vigsel och död, kan kunskap om bondesamhällets olika yrkesgrupper vara till hjälp. Hur såg det ut i samhället, vad hade de för grannar, vilket yrke? Vilka olika yrken som fanns i socknen eller församlingen står ofta i registret i början av husförhörslängden. Även årsberättelse för provinsialläkare som finns på Riksarkivet ger användbar information t.ex. om hur vädret var vid olika tidpunkter. Har man turen att hitta en bouppteckning så kan den ge information om personens tillhörigheter, kanske verktyg och liknande. I fyra filmer berättades om hur livet kunde vara för mjölnare, skomakare, skräddare och skogvaktare. Att både namn och yrke gick i arv är mjölnaren Anders ett exempel på, som den femte generationen började han sin lärlingsbana med praktik på kvarnar i bruksmiljö där mjölnaren också var byggmästare på deltid. Även skomakaren började som lärling för att därefter bli gesäll och så småningom kanske mästare. Det var hårda villkor för en lärling med en arbetstid på 20 timmar vintertid, ingen lön utöver mat och sovplats i verkstaden.
/Lena Samuelsson


Föreläsning i Rejmyre Söndagen den 2:e oktober bjöd Rejmyre Folketshusförening och Dis-Filbyter in till en föreläsning om DNA i släktforskningen med Ulf Frykman.
Rejmyre glasbruks butik och museum var öppet för besök före föreläsningen. Museet var väl värt besök med duktig personal som informerade och svarade fint på frågor bl.a. om det röda glaset som är välkänt för Rejmyre. Därefter samlades ett 30-tal personer i Folketshus strax intill och lyssnade till Ulfs föredrag hur man
släktforskar med DNA. Ulf informerade om vilka företag som kan testa sig hos och hur man gör och sedan hur man fortsättningsvis börjar att använda resultaten. Många hade redan testat sig och några var helt nya på både släktforskning och DNA. I pausen intogs kaffe och tilltugg. Vi tackar Helena och Rejmyre Folketshusförening för detta fina initiativ och hoppas att det ger mersmak till deltagarna och puff för några att börja släktforska och kanske även till att bli medlemmar i Dis-Filbyter. Förhoppningsvis är detta bara ett första led i kommande samarbete.
/Helén Lindqvist


Svenska Postens historia från 1600-talet till idag. 29 September. Föreläsare Hanna Nydahl från Postmuseumet.
Postverket grundades den 20 februari 1636, då drottning Kristinas förmyndarregering, på Axel Oxenstiernas initiativ, utfärdade förordningarna Om Post-Båthen, beställning för postmästare Anders Wechell och för postmästare Oluff Jönsson att resa omkring i landet och förordna Posterne. Posten skickades via hästskjuts, 1 bonde skulle hålla med häst och 2 drängar som förde posten mellan orter i landet. Postskjutsen kördes högst 3 mil sedan fick nästa rusthåll ta vid. Posten fraktades i en väska och när posten kom blåste de i ett posthorn, de färdades natt och dag. 1 mil tog 2 timmar och om man inte skötte sig, fick man fängelse och leva på vatten och bröd. Bonden som hade rusthållet fick skattelättnad och blev undantagen krig. Innan posten fanns tog det lång tid med brev. Tex När Gustav den II Adolf dog vid Lützen tog det 1 månad innan Sverige fick reda på att kungen var död. Posten tog från Kalmar till Stockholm 2 veckor. Göteborg till Stockholm 10 dagar. I slutet av 1600-talet – 1700 talet hade de en särskild postiljonbricka, uniform och sabel eftersom det var problem med postrån. Den 23 april 1645 bildades posttidningen som var den tidens nyhetstidning, till slut annonserade man även i tidningen. Kostnaden för brev berodde på hur långt det skickades.  År 1855 infördes ett enhetsporto. Fyra shilling för brev. Det blev en explosion av brevskrivare. Sedan kom posttågen, man sorterade breven på tågen och lade i säckar som hängdes med en käpp på en krok utmed spåret , i skärgården fraktades post med båt, i tunnor som var vattentäta, skulle båten förlisa så skulle breven i tunnorna fortfarande vara torra och tunnan lätt att hitta. Postsorterare var ett fint jobb att ha. Första brevlådan som fanns var svart, det stod på lådan Tömmes nästa gång. Fram till 1863 får bara män arbeta, men på små kontor kunde en kvinna få arbeta, men till halva lönen. De små kontoren var självdrivande på försäljning av bl.a. porto. På 1900 talet blev brevlådan gul. Brevbärare var fint att vara, det var olika ranger på postarbetare. 1920 kommer postbilar in även en batteridriven. 1960 infördes postnumren, snabbare sortering med optisk läsning, men det gav massor av protester. Tomteboda postterminal uppfördes åren 1980-1983. År 2015 upphörde postterminalens verksamhet. På 1990-talet upphörde postsorteringen på tågen. 1991 är det första gången som man säjer upp personal på Posten. 1993 upphörde monopolet som varat i ca 100 år och 1994 bildades Posten AB. Mailens tidevarv började med ett mail från Carl Bildt till Bill Clinton. Alla ärenden som sköttes på postkontoren behövdes inte när datorerna gjorde sitt intåg. Förr skötte man allt pengar sattes in man betalade räkningar, man tippade V65, man köpte obligationer mm. År 2000 läggs alla postkontor ner, numera sköts posthanteringen i mataffärer och postbilen är numera blå, Postnord.


Gamla Yrken- hur kunde det bli som det blev?
Digital föreläsning på Ostkupan Mjölby 13/9 2022

Kvällens föreläsning kom från Svenska Släktakademin som är en förening för
släktforskare och handlade om människoöden i samhällets utkant. Med
avstamp i egen forskning berättades historier om bordellmammor,
knivslagsmål, snatterier, förfalskning och annat olagligt beteende. Hur kom det
sig att människor valde en bana eller ett yrke som kunde leda till hårda straff?
I de flesta fall bidrog sorgliga omständigheter till att det blev som det blev.
Kvinnor som inte hade möjlighet till ärlig försörjning av sig själva och sina barn
hamnade lätt i utsatt position som Sara Brita Engström fiskarhustru från Visby.
När mannen försvann på havet började barnen stjäla och själv blev hon
anklagad och dömd för sedlighetsbrott.
En anteckning i en husförhörslängd kan leda till en dombok eller uppgifter i
polisunderrättelser och ge bättre förståelse för människornas villkor och den
situation de hamnade i. Claes Kyrk berättade om ett udda yrke som ofta framkallar rysningar, nämligen bödelns. Sedan man 1734 höjde statusen på jobbet genom fast lön och fri bostad blev riktigt populärt från att tidigare varit en syssla för benådade
dödsdömda.
Lena Samuelsson


Brandkåren och brandskyddets utveckling från 1875
Jan Wisèn, före detta brandman och tidigare chef för Storstockholms
Brandförsvar höll ett informativt och rappt föredrag som behandlade
brandkårens utveckling i Stockholm men som även i stort gäller övriga
landet.
Före 1875 var det upp till alla fastighetsägare att själva förse sig med
brandredskap, såsom handsprutor, stegar yxor m.m. Det fanns en
skyldighet att larma vid brand och Alla skulle hjälpa till.
Viktigt var att alarmera vid bränder och detta sköttes av Tornväktare som
vid upptäckt av bränder larmade på lite olika sätt beroende hur mycket
och var det brann.
Många städer råkade ut för storbränder, exempelvis Sundsvall 1888, en
stad med enbart trähus och resultatet av återuppbyggnaden blev en
stenstad. 1800 kom en förordning att man inte skulle bygga i trä och
gjorde man det så fick husen bara vara två våningar.
Brandkontoret, bildat 1742 och med den träffande symbolen Fågel Fenix
som reser sig ur askan, hade som affärsidé att medverka till att hus som
brunnit snabbt skulle återuppbyggas. Nästan tvåhundra år senare 1930,
bekostade de byggandet av Kungsholmens brandstation.
Branden i Palinska huset november 1873, där människor omkom, blev
den utlösande faktorn till att en Yrkesbrandkår bildades. Stockholm
Brandkår bildades 1875 och Katarina Brandstation och Johannes
Brandstation blev först ut. Uppbyggnaden var inspirerad av det militära
och brandbefälen var ofta rekryterade höga officerare från det militära
som bodde i lägenheter med sina familjer på brandstationen.
Brandkarlar bestod av unga raska män som värvades för en tid av tre år
och lönen var 15kr/män, varav 10kr av dessa var innestående för att
betalas ut som en klumpsumma vid anställningens upphörande. Fritt
boende (en säng i en sovsal), fri mat och fria kläder ingick som
löneförmåner. 1913 upphörde värvningen och brandkarlarna blev
anställda brandmän dvs det blev en yrkeskår med pensionsrätt.
Ett stall hörde till brandkåren och de hästar som användes fick träna för
att snabbt komma iväg vid brand. 90 sek från larm till att åka iväg med
manskap och mundering. Ångsprutor användes och de eldades för att få
upp ett bra ångtryck. Det fanns även en vaktstation där några brandmän
sprang i förväg med en mindre kärra med brandspruta.
Nät Tyska Kyrkan brann i oktober 1878 gjorde brandkåren en heroisk
insats och blev hjältar. Eldkvarn brann drygt tre veckor senare och
brandkåren fick åter beröm för sina insatser.

I samband med detta infördes hedersbetygelsen av en sabel till
brandchefen där namnet graverades in. Ett flertal namn har hamnat där
genom åren, bland andra vår föredragshållares.
Brandkåren var på den tiden självförsörjande med allehanda verkstäder,
bilar möbler, kläder osv. De hade också ett eget telegrafnät så att larmen
från brandskåpen tickade ut på morseremsor på brandstationen.
Djurlivräddning startades upp i slutet på 1800-talet då man framförallt
tog hand om skadade hästar.
1916 försvann de sista hästarna i Stockholms brandförsvar och brandbilen
gjorde sitt intåg. Stockholm hade också tillgång till två flodbrandsprutor
vid namn av S:t Erik och Phoenix.
På 1930-talet började man använda skyddsmasker mot rök bland annat
för att undvika lungsjukdomar.
Ambulansverksamhet har stått på programmet fram till 1980-talet.
Brandmän har haft mycket fysträning och övat med redskap genom åren.
Även det förebyggande arbetet har också varit viktigt genom åren. Under
kriget exempelvis hade man en kampanj att städa vindarna för att
förhindra spridning vid bombangrepp.
Några mer eller mindre kända händelser fick vi också höra om under
kvällen:
Mjölkcentralen som brann 1937, inkluderade ett paraffinlager och en
brandman dog då han tvingades hoppa från fjärde våningen.
Bussolyckan på Essingebron 1948 som blev en ny milstolpe i
brandkårens utveckling – 12 döda i en trådbuss som åkt ner i vattnet där
brandkåren inte kunde göra annat än bevittna katastrofen. Denna
händelse initierade dykverksamheten som var igång 1952 i brandkårens
regi.
Skanstullraset 1965, där en räddningsaktion pågick i direktsänd TV en
hel vecka för att få ut två innestängda arbetare. Efter blev det
Räddningstjänst. Jan slutade med att berätta om det aktiva föreningsliv som genomsyrat verksamheten med bland annat en idrottsklubb, en musikkår och en
sångkör. Själv är han numera ordförande i den ideella föreningen Röda
Hanen, som har en utmärkt hemsida om man vill veta mera om
Stockholms brandhistoria. Kul att lyssna på en man med ett sånt
brinnande intresse för sitt ämne! / Evy Öberg


Gamla tiders sjukdomsnamn Digital föreläsning den 19/4 på Ostkupan i Mjölby av Olof Cronberg.
Släktforskaren och distriktsläkaren Olof Cronberg berättade om vilka sjukdomar som prästerna skrev i kyrkboken att människor dog av och vad det skulle kunna vara för diagnos i nutid. Från 1750 till 1830 var det obligatoriskt för prästen att skriva dödsorsak och detta rapporterades till tabellverket som förde statistik. Det var alltså prästen som ju inte är medicinskt utbildad som skulle svara för att en dödsorsak skrevs in i kyrkboken. Frågan är då om det går att lita på dåtidens diagnoser. Inte alltid men ibland kan det finnas en sjukdomshistoria så att det går att se ett förlopp. Som exempel berättade Olof Cronberg om en förfader som skrev till kungen om sin situation och i brevet beskrev sina krämpor som sannolikt visade att han hade drabbats av en stroke. Flera sjukdomar som idag skördar många liv, som cancer och hjärtinfarkt, var länge okända. Däremot kunde människor drabbas av moderpassion, gyllenåder och saltfluss. Under 1700-talet avled många människor i rödsot, smittkoppor, kikhosta och mässling, medan kolera och tuberkulos härjade på 1800-talet. Lena Samuelsson


Torpinventering 31/3 2022 Conny Passmark.
Detta var rubriken för kvällens föreläsning där man fick följa ett gediget arbete som utmynnat i en så gott som fullständig dokumentation av Rönö sockens torp och backstugor. Detta under bara tre års tid. En av personerna bakom detta är kvällens föreläsare Conny Passmark som valde att fylla sin pensionärstillvaro med denna gigantiska uppgift. Han tog hand om ett antal gamla pärmar innehållande bland annat en lista innehållande namnen på 84 torp som kommunen var på väg att slänga. Därefter entusiasmerade han ett gäng medarbetare, startade en studiecirkel och satte igång. För att inventera torplistan gick man mycket metodiskt tillväga för varje torp:

  • Man letade upp platsen, fotograferade och tog ut GPS-koordinater.
  • Tog reda på hur namnet tillkommit och om det var känt under flera namn.
  • Man tog reda på nuvarande ägare, men också forskade man fram vilka som bott där under årens lopp, dels genom arkivböcker med också genom att ta tillvara berättelser från folk i trakten. Även gamla fotografier togs om hand och dokumenterades.

För att hålla koll på all information snickrade Conny ihop en databas som vuxit under projektets gång och sammanställs fortlöpande.  Alla som gått någon kart-kurs i Disgen hängde väl med när han förklarade hur han förde över torpdata från en gammal karta till en nutida. Torpen finns numera också inlagda i Google Earth och Google Maps. Vi fick också en grundlig beskrivning av hur man effektivt tillverkar namnskyltar i tjärad ek.  Dessa ska med markägarens tillåtelse placeras där torpen/backstugorna finns eller har funnits (ett jobb som påbörjats). Skyltarna förses också med QR-kod, så att alla med moderna telefoner kan direkt på plats läsa all samlad historik om aktuellt torp eller backstuga. Sedan har man börjat märka ut vandringsleder så man enkelt kan hitta till torp, backstugor och andra historiska platser. Arbetet med torpinventeringen ska också dokumenteras i bokform, vilket är på gång. Grattis till alla släktforskare som hittar sina torpanor i denna trakt – mycket får man serverat. Conny serverade oss också berättelsen om Anton Hammarlöw (1852-1924), som ligger begravd i en vackert utsmyckad grav på Rönö kyrkogård. Anton är mannen bakom Svenskt Rimlexikon och han instiftade också en fond 1912 som gynnat Rönö församlings fattiga och nödlidande. En bygdens ”okända” son vars livsgärning nu finns dokumenterad på Rönö Bygdeförenings hemsida. Slutligen, med denna intressanta och inspirerande föreläsning visade Conny på vad ideella krafter och eldsjälar kan åstadkomma! Imponerande! Evy Öberg


Hitta emigranten Digital föreläsning av Fredrik Mejster den 29/3 på Ostkupan Mjölby.
Fredrik Mejster som brinner för emigrantforskning delade med sig av tips och förslag på hur man hittar utvandrare i Sverige och invandrare i USA. Det börjar oftast med en anteckning i husförhörslängder eller ett DNA resultat och därefter är det klokt att ta reda på så mycket som möjligt om utvandraren i Sverige. Gamla fotografier, brev och vykort kan ge ledtrådar liksom bouppteckningar. Nästa steg är att försöka ta reda på emigrantens färdväg och genom att besöka olika databaser går det att spåra båtresan som kanske först gick till England och sedan vidare mot Nordamerika. När man söker i passagerarlistor och liknande gäller det att vara kreativ med namn, årtal m.m. Fyll hellre i för lite än för mycket! I USA finns inte samma möjligheter att forska som vi har här i våra kyrkböcker men det finns mycket andra register och databaser som är sökbara. Vart tionde år upprättades folkräkningar som är till god hjälp, tyvärr har den för 1890 som skulle ha varit betydelsefull brunnit upp. Andra källor är t.ex. mönstringskort, gravstensinventering, medborgarskapshandlingar och dödsannonser i svensk-amerikanska tidningar. Lena Samuelsson


Det mörka Östergötland 10/3 2022. Fontänen + Webb Historiker Björn Ivarsson Lilieblad berättar både kända och mindre kända spökhistorier hämtade ur den östgötska folktraditionen och ställer dem mot de historiska källorna. Hur klarar spökhistorierna en vetenskaplig granskning och hur kan de förstås ur ett kulturhistoriskt perspektiv?
Ovanstående var programförklaringen för kvällens föreläsning och inledningsvis berättar Björn hur han genom sina barns spökintresse lockades att vetenskapligt börja undersöka sanningen bakom florerande spökhistorier. Några exempel på vad Björn delgav intresserade Dis-Filbytermedlemmar under kvällen: Bland hemsökta platser är slott inte ovanliga och Löfstad slott kan stoltsera med sitt Rum 13, Grå damen och pigan Kajsa Jönsdotter som fick skulden för slottsbranden 1750, Kajsa sägs därefter ha dränkt sig i Lövstadsjön men detta är något som enligt Björn varken kyrkböcker eller någon annan dåtida dokumentation visar. Ett annat slott med spöktradition är Ekenäs slott där drängen Nisse ska ha blivit inmurad i en källarvägg efter att ha hjälpt ägaren att göra sig av med hemliga dokument. När slutligen väggen revs 1941 fanns inga rester av Nisse. Björns sökande efter en död Nisse i lämplig ålder i kyrkböcker var även här resultatlöst. Medevi Brunn hör också till platser med spöktradition och särskilt lyfte Björn fram mamsell Ulla som jobbade där från 1792 tills hon avled 1813. Då upptäcktes det att hon var en han och frågan ställdes om hen var en brottsling vilket skulle avgöra om hen skulle begravas utanför eller innanför kyrkogårdsmuren. Tanken att mamsell Ulla kunde ha något att göra med mordet på Gustav III 1792 har Björn gått till botten med genom att grundligt undersöka alla upptänkliga källor, Tyvärr inget som bekräftade detta! Men spökat har mamsell Ulla gjort genom åren. Barnmördarkorset utanför Ödeshög, där Anna-Stina Samuelsdotter sägs ha mördat sina barn och hängt upp dem i ett träd är numera en plats nutida spökjägare gärna besöker. Många har vittnat om barngråt där. Verklighetsbakgrunden här enligt Björn är att en kvinna med snarlikt namn mist tre barn där orsakerna varit olika sjukdomar. Vi fick också lära oss att pareidoli är ett fenomen som kan förklara en del bevittnade hemsökelser. Det innebär att hjärnan lurar oss att se exempelvis ansikten där det inte finns något. Sammanfattningsvis en intressant föreläsning. Roligast dock när han vid förklaring hur han kontrollerade kyrkböcker efter fakta ställde frågan:
”Är det någon som sysslar med släktforskning här?” ”Alla?”


Föreläsning av Leif Ax den 8/3 2022 på Ostkupan Mjölby

Ja, varför bör man göra ett DNA-test? Vad kan det leda till? Leif berättade med hjälp av exempel ur sin egen forskning vilka uppgifter som går att få fram. Finns det möjlighet att testa föräldrar eller andra äldre släktingar så blir resultatet ännu bättre än om man testar sig själ v eftersom de är generationen närmare bakåt. Den del av DNA som man ärver blir mindre för varje generation, från att vara 50% av vardera förälder till ganska lite från farmors farmor. Med DNA-test blir den egna forskningen bekräftad eller inte! För närvarande finns det flera företag som utför tester med lite olika upplägg och olika priser som är svåra att jämföra när det dessutom ofta är kampanjer. Utöver att priset varierar, skiljer sig också innehållet åt. Det finns nämligen tre olika typer av test. Autosomal som visar både mans-och kvinnolinje, mtDNA som ärvs på moderslinjen och Y- DNA som bara män kan göra och som visar faderslinjen. Leif som gjort många tester har hittat mycket intressant, tyvärr inget släktskap med Ötzi men med neandertalare och stenåldersmänniskor som bodde i Motala. Att hitta en koppling till de som DNA visar att man är släkt med kan vara knepigt eftersom alla inte har ett släktträd på nätet.
Lena Samuelsson


Resumé från digital föreläsning hos Dis-Filbyter den 10 Feb. 2022. Ryttare och soldater i släkte- de militära källorna talar.
Sören Klingneus heter föreläsaren idag, han berättade en historia om sin egen ana, mycket intressant. På 1970-talet började han forska med den då nya tekniken microfisch. Indelningsverk och knekthåll. Siffran som står framför soldatens namn är ryttare eller knektnummer.

  • Medeltid- ledning adelsrytteri
  • Soldater rekryterades genom utskrivning åren 1550-1690
  • Återspeglas i följande källmaterial
    Mantalslängd, utskrivna
    Roteringslängd
    Rullorna.

Roteringslängden:
1 av 10 togs ut till knekt, som skulle dra ut i krig. Militära rullan av mönstrade. Man kunde alltid betala någon som mönstrade i ens ställe och som då fick ett annat namn. Det kunde vara 15-20 i en rote, skatte och kronobönder, adelsmännen slapp.

  • Egentliga indelningsverk för officerare och tjänstemän
  • Rusthållarsystemet (Ryttare)
  • Ständiga knekthållet (Soldater).

Om man höll roten med häst och ryttare blev man skattebefriad. Det kallades Rusthåll. Finns handlingar på Riksarkivet. I Småland tex skulle det vara 8 rotebönder som höll en soldat. Legokontrakt upprättades i 4 ex. Soldatens, Rotens, Landshövdingen (länsstyrelsen och Regementet. Man hittar legokontrakt på ovanstående. Först orten, landskap, soldatens ålder. Soldaten fick 1 lega (4:-), tillträda ett torp, årlig lön 3:- , spannmål, lin, hugga ved, m.m. Soldattorpen såg mycket olika ut från landskap till landskap. Torpen besiktigades och det kunde vara upp till 15 olika protokoll på ett torp. Roten som höll soldattorpet såg till att det var i gott skick. När det gjordes besiktning så var Rotebonden med, soldaten var glad när det sades till om reparationer. På ekonomisk karta från 1860 står det STP = soldattorp, RTP = Ryttartorp. Torpen gav namn till soldaten. Slaget vid Poltava. Rullorna på de som hamnade i fångenskap. Rullan fördes i Finland och finns i Riksarkivet. Skadade fick underhåll och avskedsbrev finns i Regementens arkiv. Värnplikt, inskrivningsnummer och årtal. Man kan leta soldater i Soldatregistret, Krigsarkivet, Regementet och Riksarkivet (Svar). Sören forskade på en grupp av 15 soldater och berättade om deras öden under Gustav III 1758 - 1791. 1788 var en generalmönstring i hela Sverige under Korpral Nils Nilsson Hjort, de samlades på Ladugårdsgärde i Stockholm sedan över Finskaviken. Gustav III ville återerövra områden och ville starta ett krig. Många stupade och sårades i kriget, sjukdomar och umbäranden. De som överlevde togs med öppna båtar över till Stockholm efter freden.  Många dog på överfarten. Framme i Stockholm tas de med båt till Köping, sedan marsch till hemorten. Soldatänkan fick ett extra torp. Men många gifte om sig med nästa soldat som flyttade in. Man kan hitta namnen i legokontrakt, länsstyrelsen. Sören rekommenderade en bok Soldatforska av Lars Eriksson Hjort. Anita Hjelm


Resumé från digital föreläsning hos Dis-Filbyter den 20 jan. 2022
Så kan du forska om gamla hus.
Joakim Johansson, föredragshållare från museet i Gamla Linköping. Joakim började berätta om sitt eget hus, det var väldigt intressant och att det fanns väldigt många olika byggnadsår. Många byggnader i Sverige har byggnadsår 1909, detta beror på att det kom en ny statlig skatt år 1910, så många valde att sätta 1909 som byggnadsår, antagligen för att slippa undan. Ett annat värdeår är 1929. Och om en byggnad uppfördes 1929 och det görs en ombyggnad 2015, så blir det ett nytt byggår 1972. Beräkningen 1929+2015=3944/2=1972.
Hur börjar man forska
Det finns många vägar att gå, många böcker att slå i. Det viktigaste är att man har en fastighetsförteckning och att man vet, vilken församling och vilken socken.

  • Snabbfakta
  • Bibliotekets uppslagsverk om gårdar
  • Brukskultur i Åtvidaberg
  • Bläddra i gamla tidningar
  • Försäkringsbolag
  • Lantmäteriet
  • Digitalt museum

Hus i Linköpingstrakten Alvin-portalen.org
Det finns 4 kvarter i Linköping att söka i

  • S:t Pers kvarteret
  • S:t Hans kvarteret
  • S:t Kors kvarteret
  • Tanneforskvarteret

När man hittat beteckning och namn på huset så fortsätter man att söka i husförhören och kan då följa huset långt tillbaka i tiden och på så sätt få rätt byggnadsår.  Hembygdsgårdar och grannar är också ett alternativ. Joakim berättade även om hur magasinet i Blästad, hamnade där. Det flyttades från Kassingstorp och innan flytten var magasinet ett boningshus som var dubbelt så stort och ägdes av 2 systrar. Prov har gjorts på timmerstockar från huset och byggnadsåret daterades till 1788. Om man vill veta året på ett gammalt hus, så kan man kontakta Lunds universitet, skicka in några bräder som prov och få sitt hus daterat. Kostnaden ligger på 5-6 tusen kronor. Han berättade vidare att i många gamla torp fanns ett hål i trätaket där satt varpställningen. Ibland är det ljusa fyrkanter i taket vid spikarna, det beror på att förr satte man upp klossar, när man spikade tak, när sedan taket torkade tog man bort fyrkanterna och spikarna, och kunde lätt slå ihop trät som torkat och där det uppstått springor. I början av 1900-talet byggde man med stående stockar och plank, men i början av 40-talet byggde man med regelverk. Det var ett intressant och givande kvällsföredrag.
Linköping 20 januari
Vid pennan Anita Hjelm.


Äntligen kunde vi ha delvis fysiskt VG-möte
och denna gång i Mjölbygruppens lokal Ostkupan. De olika verksamhetsgrupperna inom Dis-Filbyter träffas, trivs och delger varandra information om året som varit och hur planen ser för nästkommande år eller period. Förutom att många deltog fysiskt så hade vi även några som var med länk via Zoom. Tekniken fungerade bra och alla var nöjda med upplägget.
Ett stort tack till Mjölby-gruppen som var värd denna gång.
Foto: K-G Andersson Text: Helén Lindqvist

Domboksforskning, föredrag av Torbjörn Wahlström Ostkupan Mjölby 26/10 2021

Det går att hitta mycket spännande material i olika arkiv om man är uppmärksam på vad prästen har gjort för noteringar i kyrkböckerna. Att något speciellt har hänt ger en ingång till att forska i t.ex. domböcker. Arkiv Digital har fotograferat ett fåtal men alla finns hos riksarkivet och respektive landsarkiv där det går att beställa de böcker som är av intresse. I domstolsarkiven finns utöver domboksprotokoll uppgifter om äktenskapsförord, bouppteckningar, lagfartsprotokoll och mycket mera. Hur gör man då för att hitta rätt?
Först gäller det att veta vilken häradsrätt eller rådhusrätt som berörs och leta fram rätt domstolsarkiv. Sedan söker man efter vilken volym som kan vara aktuell, beställer den hos landsarkivet och letar fram domboksprotokollet med bilagor.
En liten anteckning i en husförhörslängd fick Torbjörn att intressera sig för Herman Fredrik Dedering. Han gjorde då en samsökning i NAD (Nationell Arkiv databas) och hittade två poster som ledde vidare till mannens tragiska öde, dömd för 4:e resan stöld till 8 års fängelse och 10 års förlust av medborgerligt förtroende. Ett annat exempel som visar hur man går till väga och vad som finns i arkiven var Selma Carolina Andersdotter som bragt sitt nyfödda barn om livet och blev dömd till 3år och 6 månaders straffarbete. 21 personer lyssnade på föredraget.
Lena Samuelsson


Disgen 2021 2021-10-05 Föredrag av Bertil Lindqvist på Ostkupan Mjölby

Efter ett uppehåll på ett och ett halvt år var det äntligen dags för vårt första föredrag som var en introduktion av Disgen 2021. Bertil Lindqvist berättade om nyheter i programmet och redogjorde för de skillnader mot tidigare versioner som finns men som inte är så stora.
Framför allt handlar det om ett nytt menyupplägg och moderna ikoner. Olika standard för vilka fönster som kan vara öppna på samma gång och hur man då växlar mellan dessa. Ett exempel är standard 2 som gör det möjligt att se både familjeöversikt och personuppgift på skärmen samtidigt. I standard 3 läggs en söklista till och i standard 4 även en antavla. Det finns också möjlighet att ändra storlek på de olika fönstren. Mycket hjälp finns att få i programmet bl.a. under arkiv och F1 leder till hjälp med den sida som man just då arbetar med.
Oavsett vilken version man använder så finns det vissa råd som gäller, som att alltid nollställa söklistan och inte skriva in ortnamn i ortträdet utan klicka på ikonen. Bertil betonade också fördelen med att ha en enda gemensam mapp för sin forskning och att det även går att föra in obesläktade personer i den. Använd då flagga för att enkelt hitta de olika grupperingarna.
Kvällen avslutades med att Helen Lindqvist (vår ordförande) berättade om tematräffar och annat intressant som finns att läsa om på hemsidan.
Lena Samuelsson


Mjölby 2020-03-10 föreläsning om bödlar under 1600-talet av historikern Annika Sandén.
Som berättade om sin forskning om dessa personer och deras livsvillkor under stormaktstiden. Bödeln stod längst ner på samhällsstegen, men han – bödlar var alltid män – var avlönad av samhället och fick disponera en bödelsstuga. Vem blev bödel? En väg in i yrket kunde vara att av två män, båda dömda till hängning för stöld, kunde en av dem erbjudas att bli bödel och få genomföra hängningen av sin medbrottsling. En annan väg in i yrket var att bli sin fars rackare eller bödelsdräng. Kvinnor dömdes istället till att frakta bort latrintunnor från staden. Eller till förvisning från stadens hank och stör. Skedde förvisningen dessutom med bödelsnäven runt nacken var förnedringen total. Bödlar var anställda att verkställa dödsstraff och kroppsbestraffningar. Bödlar skulle dessutom tömma latriner, kastrera hästar och dra hudar. Det var uppgifter som ingen hederlig människa önskade befatta sig med. Bödlar var sällan namngivna i dåtidens kyrkböcker eller domstolsprotokoll. Annika berättade att det fanns en bödel som avrättade över 200 personer som fått dödsstraff. Han blev 86 år gammal. I pausen blev det många frågor till Annika, som trovärdigt besvarade alla frågor. Leif Ax


Linköping 7-8 mars 2020 Under DIS 40-årsjubileumsdagar på Valla Folkhögskola i Linköping  visade DIS-Filbyter i en retrospektiv utställning, utvecklingen av släktforskning under dessa 40 år. Utställningen var arrangerad av Björn Johansson, som var med redan vid starten för 40 år sedan. Här fanns allt från Riksarkivets mikrofiche, som man tog med till bibliotekets läsapparater, till dagens utbud av moderna forskningshjälpmedel. Dessutom visade Björn ett hopklipp av filmer från t ex Tekniska Magasinets sista sändning, som handlade om släktforskning, och andra dokumentationer av händelser som tilldragit sig i DIS regi. Ett stort tack till Björn, som satt ihop utställningen, och till Annica och Roland, som varit Björn till stor hjälp med transporter och iordningställandet  av montrarna. 2020-03-08 /Lisbeth

 


Linköping 2020-03-05 föreläsning av Nancy Svensson
Jag gick på grund vid Gotska Sandön på 1980-talet. Okunnighet, felaktiga o saknade data m.m. ledde fel. Via en DNA-träff, envishet och många djupdykningar kom jag loss våren 2019. Fick fram att Rolands farmors farfar verkligen var född där och svar på frågan: Varför for blekingar dit och vad gjorde de där? Nancy delger oss detta på ett spännande och lättillgängligt sätt – intressant även för de som inte är ”nördar” på släktforskning! Efter fikat fick vi även veta mer om makens släktskap med ”Rambo” som deltog i ”Allt för Sverige” G.Jakobson


Linköping Minnenas Café Måndagen den 2 mars Missade tyvärr att ta bilder från själva träffen, som blev mycket lyckad. Harald Nilsson Nästa träff måndagen den 16 mars kl 10.00 Välkomna


Mjölby 2020-02-25  föreläsning av Anders Hjalmarsson
DNA: Ja! Jag fann honom!
En hejare på DNA, Anders Hjalmarsson, besökte Mjölby och berättade om sitt enorma arbete med att söka reda på sin morfars pappa. Den enda ledtråden var ett fotografi med namnet Friedrich S. Herres på baksidan. Anders morfars mamma Anna kom hem till Gistad från USA och födde sonen Daniel 1908, vem fadern var förblev okänt ända tills nyligen då ett pussel av DNA-matchningar och sökande i olika arkiv slutligen gav resultat. Ett enda test räcker vanligtvis inte menar Anders Hjalmarsson och i hans fall gick det åt 19 st. inklusive överföringar. Han använde sig av alla de fyra stora bolagen och övertalade så många som möjligt av sina släktingar att lämna prover. En förutsättning för att nå framgång är att ev. matchande släktingar har släktträd som finns tillgängliga och att de överhuvudtaget är samarbetsvilliga, annars blir det som att leta efter en skatt med en karta som saknar referenser. Morfars mamma Anna hade otur då fadern till hennes son redan var gift (och uppgav falskt efternamn) men för Anders efterforskningar var det tur då mannen hade flera barn och via dem gick det att fastslå släktskapet och att hitta en stor släkt med rötter i Tyskland. Lena Samuelsson


DIS-Filbyter årsmöte i Fontänens Vagnhall lördagen den 22 februari 2020. 56 personer kom till mötet som startade med ett föredrag om Det stora bankrånet i Linköping 1854. Föredragshållare var Camilla Smedberg från Åtvidaberg som hade gjort ett otroligt omfattande och bra research om detta och framför allt framfördes det mycket trevligt och målande. Camilla berättade om vilka personer som var med, hur förberedelserna hade gått till, själva stölden, hur polisen lyckades få fatt på rånarna och slutligen vilka straff de fick. Därefter tog årsmötesförhandlingarna vid med Harald Nilsson som ordförande för mötet. Torbjörn Wahlström och Harald Nilsson avgick från styrelsen och istället valdes Tomas Lundblad och Inga-Kari Björner in. Helén Lindqvist omvaldes som ordförande. Verksamhetsberättelse, ekonomisk rapport i korthet samt revisorernas berättelse föredrogs för 2019 och godkändes. Styrelsen beviljades full ansvarsfrihet. Fullständiga dokument fanns tillgängliga vid mötet. Budgeten för 2020 godkändes likaledes. Efter årsmötesförhandlingarna bjöd föreningen på landgång med dryck, kaffe och kaka. Helen Lindqvist


Linköping 20/2 2020 Gruvstugan i Hällestad
är navet i ett projekt med målsättning att försöka levandegöra historien om det äldsta bergsbruket i vår del av Östergötland. Berättelsen handlar om berget, gruvorna, kolningen, hyttorna och bergsbönderna. För dagen med en vinkling mot valloninvandringen till de här trakterna på 1600-talet,  där många släktforskande östgötar genom åren funnit sina rötter.


Mjölby 11/2 2020 Källkritik och etik i släktforskning, föreläsning av Chris Bingefors. Kvällens föreläsare Chris Bingefors började släktforska som hobby men blev så engagerad att hon numera är vice ordförande i Svenska släktforskarförbundet. Hon visade med exempel från både egen och andras forskning hur viktigt det är att vara källkritisk och försiktig i sin forskning. Det positiva med den uppsjö av förslag som finns tillgänglig på nätet förvandlas lätt till något negativt då felaktiga uppgifter förs vidare utan reflektion. De källor som vi använder oss av i släktforskning är av skiftande karaktär, allt från muntliga berättelser till kyrkoböcker men de fyra kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens kan användas i de flesta fall.  En äkta källa ska vara sann och vara det den utger sig för. Födelseböcker brukar anses som ett exempel på en äkta källa men även där kan det dölja sig felaktigheter. Även närhet d.v.s. när uppgiften tillkom kan diskuteras när det gäller födelseböcker. Den exakta kronologin tyder nämligen på att prästen förde in uppgifterna vid årets slut och kanske skrevs de ner på lappar som lätt kommer bort. Etiska överväganden ställs vi inför och det gäller t.ex. att fundera på vad som ska vara med i en utskrift och att hantera känsliga uppgifter med försiktighet. Lena Samuelsson.


Linköping 10 februari. Minnenas kafé, ett nytt tema i släktforskarföreningen.
I Föreningshuset Fontänen, startade Filbyter en nya satsning. Temat är minnenas kafé. Det finns många minnen att lyfta fram, inte minst hos kafébesökarna. Redan först träffen var det fullt hus, så till nästa träff måndagen den 2 mars måste större lokal bokas. Initiativtagare är Lena Linde Söderlund och Berit Kindvall Nilsson. Förhoppningsvis så kan dessa tillfällen stimulera till gemenskap och kanske bidra till att bryta ensamheten. Harald Nilsson


Vadstena 2020-02-06 Chris Bingefors Vadstena Vad gör man med försvunna personer och hur finner man dem. Chris är en härlig o påläst föreläsare, som besitter mycket kunskaper. Vi talade om vad man kan göra när en person i vår släktforskning plötsligt försvinner, och Chris gav oss många användbara tips och vägar att gå för att kunna få fatt på personen igen. Det finns flera användbara register att använda sig av, som t ex Inrikes pass, Polisunderrättelser m fl. Chris tipsade om att arbeta tillsammans med andra släktforskare - ofta kommer man längre då! Tänk utanför rutinen! Vilka källor kan vara relevanta? Tidsperiod? Ledtrådar i släkten? Yrke? osv  Lillemor/Göran Åhäll.


Linköping 2020-02-06 Björn Segrell. Svindlande affärer
i Wadstena Enskilda Bank 1857-1887. I Sverige var det stora förändringar under denna tid, jordbruken blev större, nya grödor, nya redskap, nya större byggnader, nya hamnen i Wadstena, järnvägen mellan Hallsbergs-Motala-Mjölby skulle byggas. Riksbanken lånade ut pengar till fastighetslån på 28 år, ränta 4% men max 6000 RD vilket inte räckte till. Riksdagen beslutade år 1823 att tillåta privata bankbolag och fram till 1857 bildades 12 banker i Sverige, som hade rätt att trycka egna sedlar, mynt tillverkades bara av Riksbanken. Skånska privatbanken var först ut år 1830 . Smålands Enskilda bank 1837. Wadstena Enskilda bank startades 1857, ägare var lantbrukare från Linköping C A Larsson och G Andersson. Apotekaren och lantbrukaren J A Holmberg, godsägare, riksdagsmän och köpmän från trakten. På 1870-talet lånade banken ut stora summor till sockerbruket i Wadstena som många i banken var delägare i. Man importerade sockerrör från Karibien till att börja med, sedan sockerbetor från Tyskland men klarade inte av framställningen. Stora summor satsades på sockerbruket som gick i konkurs.  Även investeringen till  järnvägsbygget höll på att gå samma väg. Staten köpte upp järnvägsbolaget april 1879 vilket räddade banken.  Men glädjen blev kortvarig då J A Holmberg hade stulit 280 000:- ur banken för att rädda sockerbruket. Stadsfiskalen Hanson häktade Holmberg. Östgöta Enskilda bank tog över verksamheten i augusti 1879 så det blev ingen konkurs och de gamla sedlarna kunde lösas in i 2år. Bankens nettoförlust slutade på 800 000:- och Holmberg fick sitta på Långholmen och avled där år 1893. Ewa Fortmeiier


Mjölby 2020-01-28 Rena Stenåldern. Arkeolog Tom Carlsson berättade med utgångspunkt från sin bok ”Rena Stenåldern” (som är en sammanställning av forskningens senaste rön) om den längsta perioden i vår historia. Vi kallar den stenåldern men ett bättre namn skulle vara benåldern då de flesta föremål som människorna använde var tillverkade av organiskt material som förmultnat och lämnat sten rester kvar. Vi fick följa med på en resa genom årtusendena och studera på kartor hur Östergötland sakta reste sig efter att inlandsisen smält bort. Att klimatet ändrades påverkade förstås människornas möjlighet till överlevnad och deras tillgång på mat. Under tidig stenålder när människorna var jägare och samlare verkar basfödan varit fisk och hasselnötter. Runt 3900 f.kr förändras livet och befolkningen blir bosatta jordbrukare med boskap som använder keramik och bygger större hus. Den arkeologiska kunskap som finns grundar sig i fynd från utgrävningar som görs när det ska byggas. Vi får hoppas på fler fynd i samband med ev. ny järnväg i länet. Vetenskapliga analyser av DNA ger kunskap om människors utseende, kost, varifrån de kommer och hur olika invandrade grupper smält samman. Intresset var stort och efter pausen ställdes frågor bl.a. om kommande utgrävningar i Hulje. Lena Samuelsson


Linköping 2020-01-28 föreläsning av Christer Gustavsson med information om den kommande ”appen” släkten. Med den appen finns möjlighet att visa släktforsknings data från Disgen i din smarttelefon eller surfplatta. Helen Lindqvist presenterade även kommande aktiviteter för medlemmar, ex utflykter till olika mål. Samt den nybildade Caféverksamheten ”Minnenas Café” som invigs den 10 februari i Kreatören, Föreningshuset Fontänen Linköping.  Helen tackade Christer för informationen. Gerd Jakobson


Vadstena 2019-12-05. Föreläsningen om foto, bilder och ljud i släktforskningen, som hölls av KG Andersson från Mjölby, var mycket intressant och lärorik. Vi fick många användbara tips om vilka foton/bilder vi kan använda, hur vi kan redigera dem och hur vi ska spara dem. Vi fick också lära oss om var vi kan hitta användbara bilder, t ex internet, AD, hembygdsföreningar mm. Publiken, som så här långt inte verkade ha använt bildmaterial i någon större omfattning, hade många frågor till KG. Lillemor Casell


Linköping 2019-12-05. Föreläsning om Disbyt och Dispos.
Rolf Eriksson informerade om det äldre Disbyt som startade 1999 och om det nya Disbyt, som kommer inom kort. Sökbegreppet i Disbyt är alltid en persons efternamn. Och bara efternamnet utan några extra anmärkningar, som ”född” eller ”gift”.  Disbyt tolkar dessa extra begrepp som namn, och det klarar inte databasen av. Rolf underströk också vikten att ange orter korrekt, alltså en församling med länstillhörigheten inom parentes efter församlingsnamnet. I Disgen finns alla orter i en ortsdatabas, som man kommer åt via lampan efter ort-rutan. Används lampan får man ortsangivelsen korrekt med en gång. Använder man ett annat dataprogram än Disgen bör man se till att orterna presenteras korrekt vid inskrivning via tangentbordet. Utländska orter anges med landet sist, t ex Paris, Frankrike. Observera att norska orter måste ha rätt fylke angivet och danska orter ska anges med ett amt. Det går lätt att hitta rätt fylke alternativt rätt amt via Wikipedia. Amerikanska orter anges både med stat och USA, t ex Los Angeles, California, USA. Obs – California med amerikansk stavning! Icke-medlemmar i DIS kan logga in som ”gäst” och kan då få veta om en sökt person finns i databasen, men inte mer. Medlemmar i DIS loggar in med sitt medlems­nummer och det lösenord man fått från DIS. Nya Disbyt finns redan idag som en Beta-version. Den har nya funktioner. Det går att söka på förnamn, händelser eller församling. Det går att få fram familjeträd och ättlingar och det går att sortera kolumner. Rolf rådde publiken att ta hem nya Disbyt och prova alla nya funktioner. Rolf berörde också Dispos. Med hjälp av Dispos kan man via sökbegrepp komma direkt till rätt kyrkbok, oavsett om den finns i Riksarkivet, Arkiv Digital eller Ancestry, även om man inte alltid hamnar på rätt sida i boken. Men då är det bara att leta på några sidor framåt eller bakåt, något som släktforskare är vana att göra. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-11-26 Föreläsning Disgen 2019 och Filbyters fadderverksamhet av Peter Tilly.
Som släktforskare väljer man själv vad man vill forska om, vilka källor som används och hur forskningen ska dokumenteras. Men oavsett hur eller vad man forskar om behövs ett tillförlitligt sätt att samla sin information på, menar Peter Tilly. Han visar med ett exempel vilken skillnad det är i kvalité mellan olika leverantörer av bilder från kyrkoböcker och jämför också skilda sätt att dokumentera på. Nyttan med Disgen 2019 är bl.a. möjligheten att samla all information på ett ställe. De som ännu inte har uppgraderat till 2019 uppmanas att göra det då programmet blir bättre och bättre och med nya uppdateringar framöver. Ett exempel på en användbar funktion i programmet är varningen för dubbletter. Ett annat är att kunna koppla direkt till källhänvisning i t.ex. Arkiv Digital och att kunna följa en persons hela liv med hjälp av ortträd och karta. Att säkerhetskopiera är viktigt! Det är också av vikt att spara kopian på ett säkert ställe (inte i datorn) och att veta var den är, förslagsvis i ett moln. Om det strular till sig med programmet så finns Dis-Filbyters faddrar, varav Peter är en, som stöd och hjälpande hand. Lena Samuelsson


Linköping 2019-11-21 medeltidshistorikern Sofia Gustafsson, berättade om sin forskning kring Vikbolandsprästen Joen Petri Klints krönika om järtecken och andra märkligheter under sent 1500-tal. Joen Petri Klint var en intensiv betraktare av olika fenomen. Han skrev ner sina tankar och funderingar, rikt illustrerade, på pappersblad och i biblars marginaler. Himlafenomen som kometer, norrsken, röda regn och halo-fenomen kring sol och måne tyddes som tecken på att Gud var ond och att hemska olyckor skulle komma att ske. Och hände det inget så försökte han finna händelser i det förgångna, som kunde förklara himlafenomenen. Som protestant var Joen Petri Klint skeptisk till katoliker och muslimer. Han kunde förebåda hemskheter som onda representanter för dessa inriktningar kunde åstadkomma genom att tyda tecken som tvehövdade kalvar eller drakar och stridande trupper i skyn. Var denna förmåga att tyda järtecken Joen Petri Klints egen eller delade han den med andra kyrkliga företrädare? Såg vanligt folk också på kometer och vädersolar med rädsla för kommande onda tider? Befolkningen kunde bli upplyst genom att flygblad med information om varjehanda spreds från kontinenten. Dessa flygblad spikades upp på kyrkdörrar, så det var inte omöjligt för var och en att bilda sig en uppfattni ng om vilka hemskheter som kunde tänkas ske. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-11-12 Föreläsning av Martin Kjellgren.
Om projektet Kyrkornas böcker - bokinventering i Linköpings stift På ett strukturerat och vetenskapligt sätt berättade Martin Kjellgren om det projekt som han arbetar med i Linköpings stift. Ett imponerande arbete med att inventera böcker i inte mindre än 237 kyrkor och arkiv i 30 pastorat. En stor utmaning eftersom få nu levande vet vad som finns i gömmorna. Dessutom har man under årens lopp inte vågat rensa ur någonting och ofta hittar man boksamlingarna i en enda röra. Vilken litteratur kan man då förvänta sig att hitta i kyrkor om inte biblar, psalmböcker och andra religiösa skrifter? Det finns självklart mängder av vissa böcker som alla kyrkor skulle ha t.ex. Karl XII:s bibel men även handböcker för prästernas yrkesutövande, böcker om läkekonst och ekonomi. Ibland fungerade kyrkan som socken-och skolbibliotek vilket visar på dess roll i folkupplysningen. Martin Kjellgren gör ett riktigt detektivarbete med att fotografera alla böcker, lukta och känna på dem för att sedan dela in dem i kategorier efter hur intressanta och värdefulla de är. Böckernas värde är sällan ekonomiskt utan är mera av kulturhistoriskt intresse och de ger även möjlighet till vidare forskning. Lena Samuelsson


Vadstena 2019-11-07 Claes Westling, Släktforskning i städer mm.
Föreläsningen var mycket intressant, och började med att Claes läste ett stycke från sin senaste bok (med samma namn som föreläsningen). Där fick vi följa en flicka som vandrade i Vadstena vid mitten av 1600-talet, höra om husen hon gick förbi och om vilka personer hon träffade. Det framkom även hur personerna var klädda, husens utseende och exempel på varor som fanns hos handelsmannen mm mm. Vi kunde följa hennes väg på en gammal Vadstenakarta.Därefter redogjorde Claes bl. a för hur man kan forska på gamla hus, och vilka hjälpmedel man har att ta till. Lillemor Casell


Linköping 2019-11-07  författaren Göran Redin kåserade
om 1600-talets historia. Han anknöt till trettioåriga kriget och kung Gustaf II Adolf, som enligt svensk historia avled 6 november 1632. I katolska länder är hans dödsdag istället daterad elva dagar tidigare. Detta beror på att det fanns två olika kalendrar vid den här tiden. Den Julianska kalendern gällde i katolska länder och den hade elva dagar färre än den Gregorianska kalendern, som gällde för protestanter. Detta blev så småningom obekvämt och Sverige beslöt i slutet av 1600-talet att införa den Julianska kalendern. Detta skulle ske med en dags reducering vart fjärde år tills man var i nivå med övriga Europa. Men år 1700 började det Stora Nordiska Kriget och anpassningen glömdes bort. Inte förrän 1753 gick man till handling och tog då helt sonika bort elva dagar i ett svep i slutet av februari – som var årets sista månad vid den här tiden. Sverige var ständigt involverat i krig under 1600- och 1700-talen. Men Sverige var fattigt och krig kostar. Både ekonomi och handel sköttes lokalt. Svenska bönder var självförsörjande. I och med Älvsborgs lösen 1613 blev befolkningen ålagd att betala skatt till staten, och dessa uttag fortsatte sedan när självägande bönder fick betala skatt i förhållande till sitt ägande av jord mm. Men problemen var inte enbart ekonomiska. Det gällde för Sverige att fylla alla de förband av soldater som behövdes för att föra krig. För varje del av landet utfärdades order om att mönstra unga män, som sedan skickades ut i Europa. Manspillan var stor, med lidande och nöd även för de hemmavarande familjerna. Luckorna i soldattorpen fylldes på allteftersom, och det var inte ovanligt att den nye soldaten gifte sig med torpets änka. Göran Redin drog parallellen till dagens sociala situation med frånskilda föräldrar, nya partners och plastmormödrar och dito farfäder. Sverige var heller inte rustat att möta den internationella utvecklingen inom handel och industri. Kapital saknades och även kompetens. Bland annat behövde Sverige kanoner för sina krig. Kapital fanns i Nederländerna och finansmannen Louis De Geer kontaktades i början av 1600-talet. Han flyttade till Sverige och började driva Kronans vapenfabriker, med valloner som kompetenta smeder. 1600-talets industrialisering är även det en parallell till våra dagars arbetskraftsinvandring. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-10-15 Författarkväll med Gudrid Hansen.

”Östgötskt, folkligt, burleskt, innerligt. Som kåserar kring livets kringelikrokar.  En berättarstund med mycket värme och glädje, blandat med en gnutta vemod.” Så beskrevs Gudrid Hansens föredrag i presentationen och precis så blev det. En östgötsk dialekt från Kisa, närmare bestämt i trakten av Horn nära gränsen till Småland. Där bor Gudrid nu och där sitter hon i sin skrivarlya och fabulerar med värme blandat med vemod. Gudrid släktforskar inte själv men under åren på Café Colombia hade hon även ansvar för Kisa emigrantmuseum. Under kvällens lopp får vi stifta bekantskap med många mänskliga blommor som Gudrid kallar de karaktärer som dyker upp i hennes skrönor. Genom alla berättelser och dikter märks tydligt en kärlek till naturen och ett hjärta för de människor som inte alltid haft det så lätt i livet. ”Signe med cykeln” är Gudrids alter ego som råkar ut för oväntade händelser fast hon bara vill ha en liten flirt och rensa garderoben på oanvända kläder. ”Kalle Kruka” fick till slut uppleva kärleken även om det var det sista han gjorde. ”Sven bort i Busk” upptäcker av en slump att ruttna äpplen kan vara ett utmärkt potensmedel. Nio böcker har det blivit hittills och av dem är ”Lutfiskboken” särskilt aktuell eftersom det är lutfiskens dag på lördag den 2/11. Lena Samuelsson


Linköping 2019-10-24 Lyssnat på Anders Bockgård.

Han föreläste om ”Guttormarna”, som har sitt ursprung under 1400-talet i Gärdsnäs by i norra Tjust på gränsen mellan Småland och Östergötland. Under 1600-talet hade släkten en ledande ställning bland allmogen, men det Stora Nordiska kriget i början av 1700-talet, med sina utskrivningar och hög beskattning, innebar stora påfrestningar och flera gårdar gick släkten ur händerna. Storskiften i mitten av 1700-talet kunde leda till att markägare fick sig tilldelade utmarker med mycket skog. Skogen kunde förädlas till kol och tjära som såldes till bruken runt omkring, en förädling som gav kontanter till producenterna. En annan inkomstkälla var brännvinet, som man antingen kunde tillverka eller sälja. Råvaran var säd, eftersom potatis inte odlades under tidigt 1700-tal. Laga skiftet under 1800-talet innebar också stora förändringar. Större ytor att bruka kunde bli större genom utdikning. Detta gav större skördar, framför allt av havre, som exporterades. Före frihandeln gav havreodlingen stora inkomster, men efter att USA och Ryssland etablerat sig på världsmarknaden sjönk inkomsterna rejält för svenska producenter. Markägare, som ville expandera, lånade kapital privat. Detta var riskfyllt, särskilt vid konkurser, då gården kunde tas i mät av fordringsägarna. Dessa risker blev lägre i början av 1900-talet, då de första sparbankerna bildades. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 15/10 2019 Finska krigsbarn, en berättelse om och med Esteri Fransson på Ostkupan. Väskan var packad för jämnan, jag fick aldrig stanna länge på samma plats. Så minns Esteri Fransson sin barndom. Hon var ett av de ca 70000 finska krigsbarn som kom hit för att skonas från krigets fasor i hemlandet. Esteris hem låg i Karelen och när ryska styrkor anföll fick hela familjen ge sig av hals över huvud. På hästskjuts och med tåg tog de sig längre in i Finland där mamman trodde att de var säkra. Det var kallt, fattigt, eländigt och ont om mat. Säkert var det inte heller så när möjligheten kom att skicka barn till Sverige, fick Esteri 6 år gammal och med ansvar för en yngre syster lämna sitt land och sin familj. Syskonen skildes åt och Esteri kom till en familj där hon togs omhand men inte kände sig höra till. Efter ett år i Sverige återvände Esteri till ett Finland som var utbombat och där bristen på mat var stor. Året därpå blev det oroligt igen och syskonen fick åter resa till Sverige där Esteri skickades runt bland flera barnhem innan hon hamnade hos en familj i Kisa. Åter tillbaka i Finland där livet efter kriget var svårt, längtade Esteri till Sverige där hon så småningom kunde rota sig. Lena Samuelsson


Linköping 2019-10-10. Så var det Linköpings släktforskares tur att få lyssna på Agneta Sundstrands berättelse om fynd i Björkebergs arkiv. Först fick i veta om Lars Johlins (1846-1925) liv och leverne, baserat på hans detaljrika dagböcker. Lars hade nog tänkt sig en amerikaresa, men till en sådan räckte inte slantar han lyckade skrapa ihop. Däremot lärde han sig engelska, som han sedan undervisade ungdomar i. Ungdomar, som senare utvandrade och i brev hem till Lars berättade om vad de fick uppleva. Lars var en mångsysslare. Tillverkade instrument, spelade fiol och klarinett, stämde orglar och  sydde byxor efter mönster enligt Klasén Johanna Spjuth (1847-1934) föddes i Östra Tollstad. Hon födde elva barn, varav åtta så småningom emigrerade till Amerika. En av sönerna i kullen dog vid tre års ålder. Detta tog Johanna hårt och hon drogs alltmer åt baptismen. När en annan av sönerna började spela fiol kunde hon inte acceptera detta, och familjen splittrades. Äldste sonen var en av de som stannade kvar och han öppnade handelsbod i Hyltebruk. Yngsta dottern stannade också och var sin mor till stor hjälp efter det att hon blev änka. /Lisbeth Engdahl


Linköping 2019-10-09 Äldredagen på Konsert & Kongress  DIS-Filbyters monter med släktforskare av alla de slag. Många blev intresserade och kan tänka sig börja forska.


Vadstena 2019-10-03. Det var en mycket bra och nyttig föreläsning - Källkritik och Etik i Släktforskningen, framställd av Chris Bingefors, vice ordf. i Sveriges Släktforskarförbund, lektor i historia mm. Det kom ett 10-tal som ville fördjupa sig mera i källkritiken, som är så viktig i Släktforskningen. Det är så viktigt att vi noga tänker igenom vad slags källor vi använder och att vi är medvetna om att tillförlitligheten hos dem varierar enormt. Lillemor Casell


Mjölby 2019-10-01 Agneta Sundstrand, Allkonstnär Lars Johlin i Björkeberg och utvandring till Amerika under 1800-talet. I den lilla socknen Björkeberg finns ett arkiv där Agneta hittar spännande människoöden att berätta om. Två av dessa, Lars Johlin och Johanna Spjut, hade personlig erfarenhet av och kontakt med släktingar som utvandrat till Amerika. I den brevväxling som finns bevarad framgår att allt inte var guld och gröna skogar i det nya hemlandet. Johanna Spjut som tidigt blev änka fick se åtta av sin tio barn emigrera. Johanna föddes 1847 i en liten stuga i Östra Tollstad socken och hon gifte sig med en skomakare i Västerlösa. De hamnade till slut i Björkeberg där makarna kunde köpa en fin gård som Johanna med hjälp av en dotter skötte till sin död 1934.Allkonstnären Lars Johlin föddes 1846 i Dalsland och började sin karriär som knalle. Så småningom hamnade också han i Björkberg där han öppnade en handelsbod. Han hade många strängar på sin lyra, bokstavligt talat, då han var mycket musikalisk och trakterade ett antal instrument samt gav spellektioner. På egen hand lärde han sig engelska och undervisade blivande emigranter som han sedan brevväxlade med. Utöver detta lärde han sig flera språk, renoverade orglar, byggde instrument, band böcker och spelade i kyrkor runt om i trakten. I sina dagböcker skrev han utlämnande om sitt eget liv men också om grannar och händelser i samtiden. Lena Samuelsson


Linköping 2019-09-19 Sigvard Henriksson har haft en föreläsning om Helgeandshus och spetälska, berättade om sjuk- och socialvård i Östergötland under tidig medeltid. Klostren i Vreta och Askeby tillhörde Cistercienserorden, som var socialt inriktade på att genomföra system för jord-och skogsbruk. Helgeandsorden var däremot mera inriktad på att bedriva sjuk- och socialvård och de uppförde därför Helgeandshus, där de utförde vården. I Linköping fanns det ett sådant hus beläget mellan Stora torget och Hospitalstorget. Här bedrevs förutom sjukvård även åldringsvård, fattigvård och annat socialt arbete. Sjuka, som drabbats av spetälska och lepra vårdades i Spetälskehus. Sankt Örjansgårdarna, som fanns i Linköping och Skänninge, förlades på grund av smittorisken på isolerade platser utanför samhällena. Det var relativt hög standard på sjukvården, men man var bättre på att vårda än att bota. För att de sjuka ändå skulle kunna få höra Guds ord i kyrkan fick de stå utanför och lyssna via en liten lucka i kyrkväggen. En sådan lucka finns t ex i Veta kyrka utanför Mantorp. Spetälskan var en av medeltidens mest fruktade sjukdomar. Under Digerdöden på 1300-talet reducerades förekomsten av sjukdomen på grund av att de spetälskedrabbade redan var så försvagade att de med stor sannolikhet inte överlevde pesten. /Lisbeth Engdahl.


Mjölby 2019-09-17 Svindlande affärer-Wadstena Enskilda Bank 1857-1887.

Föreläsning av Björn Segrell. Med stor sakkunskap berättade Björn om Wadstena Enskilda Bank (WEB), dess uppgång och fall. På Landsarkivet i Vadstena finns bankens hela arkiv bevarat, en guldgruva för en forskare som Björn. Sverige förändrades under den här tiden, jordbruket utvecklades, järnvägar byggdes och allt detta krävde mycket kapital. Bankerna kom att spela en stor roll för vanliga människors möjligheter att utveckla sina jordbruk och företag. Riksdagen beslutade 1823 att tillåta privata bankbolag och fram till 1857 bildades 12 banker i Sverige som också hade rätt att trycka egna sedlar. Just 1857 startade WEB vars ägare var lantbrukare, affärsmän och köpmän från trakten. På 1870-talet lånade banken ut mycket pengar bl.a. till Vadstena sockerbruk där många i bankstyrelsen hade ägarintressen. Pengar lånades också ut till järnvägsbygget mellan Mjölby och Hallsberg. Båda dessa företag visade sig vara dåliga investeringar då sockerbruket gick i konkurs och järnvägsbygget höll på att gå samma väg. Staten gick dock in och tog över järnvägsbygget och bankens kunder kunde pusta ut. Glädjen blev kortvarig då bankens direktör bekände att han hade stulit 250000 kr av bankens pengar. Banken klarade sig från konkurs men direktör Holmberg hamnade på Långholmen. Lena Samuelsson


Åtvidaberg 2019-09-11. Göran Åhäll från Vadstena gästade biblioteket i

Åtvidaberg och berättade om soldatforskning. Han började med en utförlig redogörelse om militärväsendet i Sverige och kom sedan över till praktiska råd om hur vi kan gå tillväga för att hitta så mycket som möjligt om de soldater vi har i våra släktträd. Han visade också några exempel på hur det kan se ut. Jag tror många av oss skyndade hem för att praktisera våra nya kunskaper i vår egen forskning. Inga-Kari Björner

 


Linköping 2019-09-05  Björn Hanell, berättade om S/S Per Brahe
– ett ångfartyg som byggdes i mitten av 1800-talet av Motala Verkstad. Fartyget byggdes dels så långt som möjligt för att kunna ta maximal last, del så smalt som möjligt för att kunna trafikera Göta kanal. S/S Per Brahe trafikerade linjen Stockholm-Jönköping med både last och passagerare. Då som nu var profiten det viktigaste, medan säkerheten ombord var underordnad. Resan, som påbörjades den 19 november 1918 i Jönköping, blev försenad från start på grund av sena leveranser av fraktgods. Men rederiet krävde att tidtabellen skulle hållas och lasten blev därför inte säkrad som den borde. Bland annat fanns ett antal stora kärl med fruktmos placerade på övre däck, bara bristfälligt surrade. Trots att väderutsikterna var dåliga med hotande nordvästlig storm över Vättern avgick fartyget. I Gränna steg familjen John Bauer ombord. På kvällen gick sjön så hög att tunnorna med frukt på övre däck slog sönder relingen och gick överbord. Detta resulterade i att fören lyfte och S/S Per Brahe gick till botten med aktern före, med man och allt. Tre år senare bärgades S/S Per Brahe. Båten visade sig vara nästan intakt. Till och med motorn gick att starta. S/S Per Brahe reparerades och kunde sedan fortsätta sina resor ända fram till 1959, då hon skrotades och höggs upp. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-09-03 Att göra en bok av sin forskning, föredrag av Per-Anders Lundh i Ostkupan Mjölby. Per-Anders som driver bokförlaget Artremi AB i Axstad utanför Mjölby berättade om vilka möjligheter som finns att med deras hjälp förvandla sin forskning till en fin bok. Han började på 90-talet med att ge ut ett litet häfte baserat på en släktings dagbok som blev mycket uppskattat. Sedan dess har det blivit över 700 böcker inom olika områden. Utöver böcker om den egna släkten så kan det handla om gårdar, hembygd och annat som släktforskare blir intresserade av i samband med sin forskning. Vill man nå ut till en större läsekrets än den egna släkten så gäller det att göra texten lockande och inte bara redovisa antavlor och tabeller. Den som har ett manus i byrålådan eller blir sugen på att dela med sig av sin forskning med Per-Anders hjälp rekommenderas att ta kontakt i ett tidigt skede och diskutera vad som blir bäst för det projektet. Det kan gälla frågor om formatet på boken, om det ska vara hårda eller mjuka pärmar och annat som förstås påverkar priset i slutändan. En fråga från publiken ledde till diskussion om upphovsrätt och integritet vilket ju är viktigt att beakta och hantera på ett bra sätt. Lena Samuelsson


Grafiska museet i Gamla Linköping fyllde 25 år.
Vid jubileet, som firades 31 augusti 2019 på Gamla Linköpings dansbana i strålande sol, hälsades de närvarande välkomna av museets ordförande Hans-Erik Johansson. Högtidstalet hölls av landshövding Carl-Fredrik Graf, som poängterade att han trots sitt efternamn inte hade några anor som sysslat med den grafiska gärning som bland annat museets idag idoga yrkesmän fortfarande visar prov på. DIS-Filbyter sällade sig till gratulanterna och överlämnade en dokumentation från den utställning om Östgöta-Correspondentens grundare H B Palmær som vi haft exponerad under sommaren 2019 på Grafiska museet. /Lisbeth Engdahl


Linköping 2019-08-29 besök vid Krogfallsstugan
Höstens första föredrag startade för ovanlighetens skull med ett studiebesök. Mötesobjektet var Krogfallsstugan i Linköpings Trädgårdsförening. Medlemmar och andra, mötte upp i ett strålande väder och guidning av Emma Friberg från Östergötlands Museum som är ansvariga idag för Krogfallsstugan. Den flyttades till Trädgårdsföreningen 1913 efter att den i Västra Eneby församling hade stått obebodd länge. Tanken var att detta skulle vara början på att uppföra ett "Linköpings Skansen". Det blev i.st. Gamla  Linköping som vi alla vet. Inomhus fick vi ytterligare information om parhusets disposition med ett för bägge familjer gemensamt kök i mitten. Lars-Eric Ericsson som gjort forskning på Krogfall och dess innevånare, kompletterade Emmas uppgifter. Han är släkt både på sin mors och sin fars sida med forna innevånare i Krogsfall. Det gjorde besöket mer levande att höra vilka som bott och levt i Krogfallsstugan. Ytterligare en besökare kunde ge traditioner från egen släkt i Krogsfall. Det blev en trivsam och intressant kväll. Bengt Eriksson.


Besök på Vånga hembygdsgård. 2019-08-04. Före sommaren fick DIS-Filbyter inbjudan från Vånga hembygdsförening att komma och berätta om DIS-Filbyter och släktforskning vid en av deras fikasöndagar. Erbjudandet kom efter att vi hade haft en artikel med annons i Östergötlands Hembygdsblad, en skrift från Östergötlands hembygdsförbund. Den 4 augusti tog Gerd jag en utflyktsdag och åkte till Vånga. Där blev vi mycket väl mottagna av bl.a Ingegerd som har hand om deras arkiv, Arne som är kassör, Olle som visade oss runt i deras museum och många fler. Vi informerade om DIS och DIS-Filbyter och lämnade en del broschyrer. Förutom nämnda personer var det ca 15 personer som samlades i kaffestugan och lyssnade på vår information. Folk var intresserade och några ställde frågor fram för allt om DNA. Hembygdsgården var verkligen fin och välskött med vackra byggnader. Kolla gärna på deras hemsida https://www.hembygd.se/vanga-ostergotland för mer information. Vi kan verkligen rekommendera att ta kontakt med olika hembygdsföreningar fråga om vi får komma och berätta om oss på ett enkelt sätt vid något medlemsmöte. Jag tror att man ska hålla det just enkelt och även be att de i sin tur berättar om sin förening och vad de uträttar. /Helén Lindqvist


Berg Göta kanal 2019-06-16
Samling vid turistbyrån Bergs slussar en solig söndagseftermiddag för en guidning av Linköpings guideklubb. Ämnet var Göta kanal och vi fick mycket intressant fakta om kanalens historia under tiden 1808 till 1832. Baltzar von Platen använde den skotske kanalbyggaren Thomas Telford som konstruktör. De som grävde kanalen var soldater och den svenska allmogen. Det byggdes små samhällen varefter kanalen drog fram med bostäder och matställen. Kanalen öppnades 1832 med Karl XVI Johan som reste med den kungliga jakten Esplendian. Vi som gick guidningen fick en hel del fakta hur det gick till i början på 1800-talet utefter kanalen. Det blev en hel del eftersnack, medans söndagen led mot sitt slut. Tack Linköpings guideklubb för en intressant guidning. Peter Bergström


Linköping 2019-05-23 Föreläsning om bödlar under 1600-talet. Annika Sandén, berättade om sin forskning om dessa personer och deras livsvillkor under stormaktstiden. Bödeln stod längst ner på samhällsstegen, men han – bödlar var alltid män – var avlönad av samhället och fick disponera en bödelsstuga. Att ha en stuga och dessutom vara stor och stark var attraktivt för stadens kvinnor, trots allt. Lönen var låg, men med en liten bonus för en hängning och en något större bonus för en halshuggning, kunde en bödelsfamilj klara sig. Vem blev bödel? En väg in i yrket kunde vara att av två män, båda dömda till hängning för stöld, kunde en av dem erbjudas att bli bödel och få genomföra hängningen av sin medbrottsling. En annan väg in i yrket var att bli sin fars rackare eller bödelsdräng. Kvinnor blev inte dömda till döden. Deras straff blev ofta böter, men kunde de inte betala dessa dömdes de till spöstraff istället eller till att frakta bort latrintunnor från staden. Eller till förvisning från stadens hank och stör. Skedde förvisningen dessutom med bödelsnäven runt nacken var förnedringen total. Bödlar var anställda att verkställa dödsstraff och kroppsbestraffningar. Bödlar skulle dessutom tömma latriner, kastrera hästar och dra hudar. Det var uppgifter som ingen hederlig människa önskade befatta sig med. Vem önskade ha ett yrke som bödel? Vem kom egentligen på fråga för tjänsten? Genom bödlarna och deras världar och villkor får vi möjlighet att studera stormaktstiden underifrån. Hederligt folk ville inte komma i närheten av bödeln. Men ändå – en bödel hade kanske skaffat sig en del kunskaper om sjukdomar, så i lönndom kunde de med någon åkomma söka upp en mästerman för att få hjälp. Bödlar var sällan namngivna i dåtidens kyrkböcker eller domstolsprotokoll. Och ingen i publiken kunde vederlägga Annika Sandén på den punkten. Lisbeth Engdahl.


En hembygdsgårdsresa!

 

Den 17 maj samlades 20 st släktforskare för samåkning på vårens utflykt. Vi kom från olika delar av Linköping, Motala och tom från Örebro. Kl. 10 för förmiddagen sammanstrålade gänget i Sya hembygdsgård. Där togs vi mycket vänligt emot av 6 medlemmar i hembygdsföreningen. Krister

Svensson berättade om föreningen och dess verksamhet. Huvudbyggnaden hade en fantastisk vacker vägg med historiska målningar från Syas samhälle. Krister berättade om alla samlingar i de olika husen. Efter fikat vandrade vi runt i alla hus och tittade på samlingarna och de kunniga föreningsmedlemmarna gick med runt och berättade. Allt var mycket intressant men det mest

fängslande var nog i alla fall telemuseet och

handelsboden. Det fanns otroligt mycket att titta på. Därefter satte vi oss i bilarna och körde till Skänninge. Där guiden Kerstin och hämtade. till en guidning i hembygdsgårdarna som förvaltas av hembygdsföreningen S:ta Ingrids gille. Först fick vi träda in i Rådhuset från 1770 vid torget och blev förevisade fynd från arkeologiska utgrävningar som är de äldsta funna svenska gravstenar från före 1000-talet. Där fanns även ett rum med bilder från Skänninge utställningen 1929. En förlaga i funkisstil till stockholmsutställningen 1930 vill Skänningeborna gärna tycka. Därefter tog Kerstin med oss till kulturreservatet med örtagården och de tre museigårdarna. Vi började med rundvandring i Sandbergsgården. Kerstin berättade om familjerna som hade bott på gården och hur det hade gått för dem i livet. Lite släktforskning alltså. Gården skänktes till staden då ägarinnan dog och inte hade några arvingar. På gården får man uppleva 1800-talets borgarmiljö. En annorlunda detalj var de små titthålen i dörrarna. Där kunde pigan stå och kika på husfolket. Den tillhörande trädgården med lusthus, gamla växter och fruktsorterna är den enda kulturminnesmärkta trädgården i Mjölby kommun, inga moderna växter får planteras. Sjölingården med museicafé på sommaren besöktes, där olika rum hade olika samlingar. På gården finns även ett stall, en fungerande smedja och Skänninges äldsta museibyggnad. Idag var dock smedjan inte igång och inga djur fanns i stallet. Avslutningsvis berättade Kerstin lite om skolmuseet i Axbomsgården och om sommarens olika evenemang som alltid drar mycket folk. Då finns hantverkare på plats t.ex. i smedjan. Vi vill uttrycka ett stort tack till Jesper på ÖHF för tips och hjälp med detta arrangemang och naturligtvis till våra guider i Sya och Skänninge. Helén Lindqvist


Linköping 2019-05-02  Smedstad gård med torp och stugor.
Föreläsare var Ulla-Britt Forsgren från Föreningen Linköpings Ekopark, som berättade om gårdens historia från 1200-talet och framåt. På 1500-talet var biskop Brask och hans syster ägare till marken, men Gustav Vasa drog in gården under reformationen. År 1780 köper Mathias Strålenhjelm Smedstad. Han var en duktig officer men även god förvaltare. Hans dotter Charlotte tog över år 1800 och drev gården vidare med hjälp av en stor stab medhjälpare. Vid Charlotts död tog sonen över Smedstad, men han sålde gården till familjen Nisbeth. Efter makens död fortsatte fru Nisbeth driva gården fram till 1868. Det innebar att gården drevs av två driftiga kvinnor under 1800-talet. Marken runt Smedstad blev militärt övningsområde 1907. Efter garnisonens nedläggning köpte Linköpings kommun in marken år 2002. En restaurering påbörjades och idag är hela det gamla övningsområdet en omtyckt rekreationsplats för kommunens invånare. /Lisbeth Engdahl


2019-04-23 Mjölby ”Från Mjölby till Kina”, berättelsen om farmors kusin, föredrag av Anders Rosenqvist och Lena Samuelsson.
1893 reste Karl Rikard Jedid Hill till Kina för att bli missionär. Han hade några år tidigare blivit utkörd från faderns gård i Hermanshult i Mjölby socken när han inte ville ta över den. Med på båten fanns Hilma Oxelqvist från Stockholm och de unga tu blir förälskade. Det tog dock tre år innan de fick lov att gifta sig. Missionsfältet låg norr om kinesiska muren och så småningom fick makarna Hill ta hand om en station i staden Fengchen där de startade barnhem, skola för både pojkar och flickor, tog emot sjuka och förkunnade kristendom. Dottern Olia skriver i sin bok ”Fru Glädje”(kinesernas namn på Hilma) om de rykten som spreds, som att missionärerna åt barn och gjorde medicin av deras ögon. Familjen Hill med sin två barn fick åka till Sverige 1899 och det räddade kanske deras liv då Boxarupproret bröt ut i Kina och många missionärer dödades. Livet som missionär bestod av slit, fattigdom, isolering och sjukdomar. Karl som drabbades av fläcktyfus avled 1915 och Hilma stod ensam med tio barn varav fem var i Sverige för att gå i skola. Hon fortsatte med sitt arbete till sin död 1941 och flera av barnen gick i Karl och Hilmas fotspår och blev missionärer. Lena Samuelsson.


Borensberg 2019-04-17. Föreläsning av Torbjörn Wahlström. "Tolkning av gamla handskrifter".
Vi var nära 20 personer som hörsammat inbjudan till vårt lilla bibliotek att lyssna till redaktören och författaren till "Tolka rätt, handledning i tolkning av gamla handskrifter” Torbjörn som dagen till ära åtföljdes av medförfattaren Thorulf Imselius. Efter en kort paleografisk inledning lotsades vi under lättsamma former, med sedvanlig god pedagogik genom delar av alfabetet där bokstäver presenterades i ord och meningar. Vi fick insyn i tolkning av "lättare" stycken men även svåra. Vi såg texter med roliga såväl som allvarligt innehåll som alla ger oss en fördjupad inblick i våra anfäders liv när vi kan tolka dem rätt. De i gamla handskrifter så vanligt förkommande förkortningarna och avskrivningarna klargjordes. Olika sätt att skriva årtal och siffror visades. Förväxlingsbokstäver jämfördes. Vi fick klart för oss att det är viktigt att tydliggöra varje bokstav för att rätt förstå den ålderdomliga ordalydelsen och med detta kunna få ett förtydligande av texten. Det handlar inte enbart om att besvara frågan: Vad står det? En tolkning innebär såväl att tyda som att förstå. Tips gavs hur man skall "attackera" en gammal handskrift: T.ex: Scanna över texten, vilka bokstäver är bekanta, var förekommer de? Man får "bekanta" sig med skrivaren. Kanske bläddra fram och åter i boken för att finna fler exempel av samma bokstav eller uttryck. Skriv ner den egna tolkningen. Till sist betonade föreläsaren med medförfattarens eftertryck att ÖVNING OCH ÅTER ÖVNING , daglig innötning ger resultat. Att föreläsningen gått hem visade sig då frågor tog fart och även inköp av boken "Tolka rätt" och dess uppföljare "Tolka rätt, fördjupning" gjordes. Man efterfrågade även kurs i tolkning av gamla texter. Solvig Palm.


Motala 2019-04-10 Föreläsning med Nancy Svensson

Nancy har gjort ett otroligt stort forskningsarbete på sin man Rolands anor. Via DNA-test kom hon fram till att Roland har anor från finländare som flyttade västerut till Sverige redan på 1500-talet. På den tiden ville Sveriges regent ha folk som dels bebodde ödemarker i bl.a. Dalarna, Orsa finnmark, dels folk till Sveriges många krig under den här tiden. Nancy visade ett stort släktträd på över 500 personer. Under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet blev det dåliga tider i Sverige och två av Rolands släktingar utvandrade till Kanada, Erik och Per. Meningen var att de skulle leta efter guld men det blev inte så utan de jobbade istället i kolgruvor i Ontario. Erik anmälde sig sedan som volontär och deltog i Kanadas arme i första världskrigets Europa. Han skadades men överlevde och opererades i England. Erik återkom till Sverige 1922 sjuklig. Även brodern Per återkom till Sverige. Vi fick tips om ett program på SVT Play om första världskriget, ”Världens undergång”. Nancy visade en kortare bit från detta. Som extra bonus berättade Nancy om de första svenskarna som emigrerade till Delaware på 1600-talet med skeppet ”Kalmar nyckel”. Se gärna programmet från Vetenskaps värld på SVT Play. Vi var inte så många som besökte Studiefrämjandet denna kväll men vi fick verkligen mycket intressant information. Vid pennan/Helén


Mjölby 2019-04-09 Foto och ljud i Disgen, föreläsning av Karl-Gustav Andersson
K-G visade med exempel från sin egen släktforskning hur man kan använda ljud och bild för att ge en ytterligare dimension till sin forskning. Ljud och även film går att med ganska enkla medel konvertera till digitalt format och sedan föra in i Disgen. För den som inte kan eller vill göra detta själv finns hjälp att tillgå, förslag lämnades på personer både i Mjölby och i Mantorp som är proffs inom området.När det gäller bilder menade K-G att frågan om vad bilden ska användas till leder vidare till frågan om vilken upplösning som är aktuell och han förklarade skillnaden mellan Jpg och Tiff för lagring. Vi fick förslag på program för lagring och bearbetning av bilder som går att ladda ner från nätet, de flesta avgiftsfria. Stort intresse väckte programmen som färglägger svart-vita foton, det blev en fantastisk skillnad även om färgen är svag. De bilder som används i släktforskarsyfte kan komma från olika håll som egna foton, vykort, internet m.m. K-G betonar vikten av att tänka på upphovsrätt om man inte bara använder bilderna för eget bruk och varnar för hårdare regler som EU har aviserat. Lena Samuelsson


Linköping 2019-04-04 Föreläsning om Folk och fynd på Mässingsbrukets tomter i Norrköping. Det var arkeologen Ann-Charlotte Feldt från Östergötlands muséum som berättade om utgrävningarna, genomförda under 2013. I kulturlager från 1600- och 1700-talet fanns lämningar av murar, brädgolv och eldstäder. Dessutom hittade man krukskärvor av fajans och porslin, kritpipor och fröer från odlingar. Som den släktforskare Ann-Charlotte är så har hon via mantalslängder och bouppteckningar funnit spår efter de som bott i de hus som grävdes fram, som timmermannen Nils Torngren och båtskepparen Boberg. I bouppteckningarna efter dessa män finns angivet att de hade ägt lergods av olika slag. Det är spännande att tänka sig att de funna skärvorna av keramik och porslin har tillhört de boende, men så säkert är det inte. Under 1600- och 1700-talen kom t ex en del holländare till Norrköping, och dessa hade nog med sig husgeråd av olika slag i sina flyttlass. Den släktforskningsintresserade publiken uppskattade att få ta del av Ann-Charlotts letande i både mantalslängder och bouppteckningar, som visar på hur mycket mer man kan hitta i gamla handlingar än ren släkthistoria. /Lisbeth Engdahl


Motala 2019-03-27. Föreläsning av Berit Peukert. Ämne: ”Idioterna i våra kyrkböcker”
Medlemmar i Motala välkomnade Berit som berättade om hur det har skrivits om idioter och sinnessjuka i våra kyrkböcker genom tiderna. En intressant men beklämmande föreläsning om hur de som hade någon form av vad vi idag kallar utvecklingsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning bemöttes och blev omskrivna i kyrkböcker, dokument och litteratur. Historiskt behandlades sinnessjuka och idioter på samma sätt, först i mitten på 1800-talet började man betrakta utvecklingsstörda som en egen grupp. En pionjärkvinna Emanuella Carlbeck, som startade ett hem för barn i Göteborg 1866 och några år senare på Johannesberg i Mariestad, kom att bli den mest kända, och en förebild för hela omsorgen i Sverige, genom sitt banbrytande arbete inom vården och undervisningen för sinnesslöa barn. Husförhörslängder och församlingsböcker användes sedan mitten av 1700-talet som underlag till folkbokföringen. Vilka uppgifter som skulle föras in där, förutom de inomkyrkliga, bestämdes av Kungl. Maj:t. ”Lyten, som blind, dövstum eller svagsint” var en av de uppgifter som tillkom under 1860-talet. Kvällen avslutades med frågor och många intressanta inlägg från de engagerade åhörarna.


Ödeshög 2019-03-27 Britt-Marie Ahlqvist. Föredrag om EMIGRANTER på biblioteket.
Britt-Marie berättade om hur man gick till väga för att hitta sina släktingar som emigrerat till i första hand Amerika. Visade svenska källor, dokumentation om resan, källor i det nya landet samt vilka hjälpmedel finns för att bedriva forskning. De intresserade kom för att lyssna och ställde många frågor. Ett bra föredrag i en upplyst och fin lokal inramad av så klart bokhyllor.


Mjölby 2019-03-26 Nyheter i Arkiv Digital, föredrag av Niklas Hertzman.
Arkiv Digital är som en resebyrå på resan i tiden för släktforskare, en nyckel till historien, enligt Niklas. Han blev intresserad av släktforskning när han som själv är trumpetare upptäckte att det i hans anor fanns trumpetare i flera led bakåt. Vi fick ta del av ett antal roliga exempel på hur präster kunde uttrycka sig i kyrkböckerna, de visste ju inte att någon skulle läsa det de skrev. För att vi ska förstå innehållet, inte bara försöka tyda det skrivna, måste vi känna till lite om hur man tänkte och hur omständigheterna var vid tidpunkten när det skrevs. Arkiv Digitals affärsidé är att tillhandahålla bilder i färg, just nu över 82 miljoner, som är lättare att läsa än svart-vita bilder. Efter Niklas genomgång av hur släktforskning har förenklats genom tiden från när prästen hade kyrkböckerna hemma hos sig till dagens smidiga forskning på egen dator känns det skönt att vara släktforskare nu. Utvecklingen går mot att allt fler arkiv och register blir digitaliserade och utmaningen blir att hitta i det stora materialet som kan vara en hjälp på vägen till originalkällan. Avslutningsvis berättade Niklas om hur programmet som ju numera är nätbaserat fungerar och vilka nyheter som finns eller är planerade. Frågor avslutade kvällen som lockat ett stort antal åhörare. Lena Samuelsson


Linköping 2019-03-21 Vreta Klosters koppling till kungamakten under medeltiden.
Släktforskaren och amatörarkeologen Sören Lindhe berättade om de utgrävningar han deltagit i runt gården Kungsbro, som från ca 1100-talet låg vid Motala ströms södra strand nära utflödet till Roxen. På andra sidan strömmen fanns förmodligen en hamn. Platsen för denna är ett naturskyddsområde och därför går det inte att göra några arkeologiska utgrävningar där idag. Någon gång under 1100-talet skänkte kung Inge den äldre och hans hustru Helena jord från Bro gård för Vreta klosters byggande. År 1269 skänkte lagman Bengt Magnusson gården till nunneklostret i Vreta. Om denna gåva finns bevarat ett gammalt dokument, som är fullt av namn på den tidens kungligheter. Som den släktforskare Sören är så har han sammanställt antavlor över de personer som finns nämnda i detta dokument. Sören slutade sin föreläsning med att berätta om de gravkor och väggmålningar som finns att se i dagens Vreta klosters kyrka. /Lisbeth Engdahl


Motala 2019-03-13 F.d. distriktsläkare Ingegerd Rahm från Skärblacka.
Temat för kvällen var Diagnosen i Dödsboken. Ingegerd har tidigare föreläst om sjukdomsdiagnoser förr i tiden för DIS-Filbyters medlemmar i både Mjölby och Linköping och nu var det medlemmarna i Motala som fick den äran. Lokalen som heter ”Motala Express” rymmer ca 20 personer och den var näst intill fullsatt. Ingegerd avslutade kvällen med att särskilt uppmärksamma de farsoter som drabbat Motala och vilken dödsorsak som var vanligast under 17- och 1800-talen. Några av dessa var drunkning och skörbjugg. En koleraepidemi i början på 1800-talet drabbade Motala hårt och en kolerakyrkogård borde finnas på orten. Ingen av åhörarna kände till den men visade intresse av att ta reda på var den låg eller har legat. Det blev många frågor och mycket diskussion vid fikapausen och efter föreläsningen. Ett stort tack till Ingegerd och alla medlemmar som deltog. Nästa föreläsning hos Studiefrämjandet i Motala i blir den 27 mars med Berit Peukert.


Mjölby 2019-03-12 Margareta Spels. Användbara arkiv för släkt- och hembygdsforskning.
Margareta berättar om ett tidigt intresse för forskning som tillsammans med läraryrket och arkeologistudier format hennes starka engagement för släkt-och hembygdsforskning. Vi fick ta del av många handfasta tips och exempel från hennes forskning. Något som hon understryker flera gånger är betydelsen av att intervjua, gärna spela in, äldre släktingar eller andra personer medan tid är. Med flera exempel på felaktigheter som finns och förs vidare från källa till källa betonade Margareta hur viktigt det är att vara källkritisk. Ett exempel på hennes grundliga forskning handlar om morfadern Gottfrid Ljunggren vars liv kunde följas från en teknisk utbildning via olika arbetsplatser till Varberg där han ritade flera byggnader i jugendstil som fortfarande finns kvar. I sin bok om släktgården Stora Hersebråta använde sig Margareta av brev som släktingar hade skrivit till varandra och som fanns i det stora släktarkiv som hon hade ärvt. Har man inte sådan tur finns många olika arkiv att tillgå för den som är intresserad av att hitta mer uppgifter till sin forskning och mycket av det går att söka på nätet. Lena Samuelsson


Linköping 2019-03-07. Esteri Fransson, föreläsning om finska krigsbarn.

Med sina erfarenheter från två krig och två flykter från Finland berättade om de strapatser och umbäranden hon tvingades till, först i samband med finsk-ryska kriget 1939-1940 och sedan en gång till under fortsättningskriget. Esteri Fransson berättade sakligt – och helt utan manus – om sina barnaår inför en både rörd och berörd publik. Vi fick veta hur hennes bror föll av släden under flykten från Karelen och att det inte fanns möjlighet att stanna för att hämta upp honom igen. Hur gröten smakade, som var kokt på smält snö och utan salt. Hur mamma var tvungen att lämna sina barn när tåget mot Sverige skulle gå. Hur svårt det var att inte förstå det nya språket. Och att inte få använda inomhustoaletten på gården i Sverige, utan var hänvisad till utedasset. ”Som var helt naturligt för mig. Jag tyckte det var märkligt att göra sina behov inomhus.” Efter ett år gick resan tillbaka till Finland och mamma. De bodde i en fallfärdig stuga, som de fick dela med en annan familj. Och med kackerlackor och stora råttor …. Återigen blev det ett uppbrott, med Sverige som mål. Esteri, som hade glömt sin svenska under åren i Finland, fick lära sig detta igen. Bland annat hade hon svårt att uttala sj-ljudet. Vid förhör i matematik svarade hon Sex eller Åtta, fast hon visste att svaret var Sju. Märkligt, tyckte fröken. Esteri svarade ju rätt när hon fick lösa talen på papper. Vid femton års ålder tog Esteri tjänst som piga på en stor gård. Hennes första uppgift blev att ta hand om familjens hela årstvätt av lakan, örngott och handdukar. Och då, runt 1950, var det bykgrytor och handtvätt som gällde. Esteri Fransson blev avtackad med en vårblomma samt med varma och innerliga applåder från en begeistrad publik. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-02-26 Föredrag av Pia Lindgren,
Familjen Dalbom på Titanic
Pia från Jönköping är en engagerad släktforskare sedan 30 år tillbaka. Hon bestämde sig för att skriva en släktbok om familjen Danbom som reste med Titanic på den ödesdigra jungfrufärden 1912. Av de elva i det östgötska sällskapet överlevde endast Anna Nysten och vi får höra hennes skildring av hur hon klädde sig varmt och tog med sin matkorg upp på däck. Gruppen bestod förutom Anna av två familjer där kvinnorna var systrar. Dels familjen Dalbom som var på väg tillbaka till Amerika efter sin bröllopsresa och med en nyfödd son, dels familjen Andersson med fem barn som lockats av svågern Ernest Danbom att emigrera. Han var nämligen emigrantvärvare för White Star Line som ägde Titanic och han var den ende i sällskapet som hittades och kunde identifieras av de omkomna. Även hans ägodelar hittades och finns att beskåda i Sverige och i USA där han är begravd. Boken handlar inte primärt om Titanic men Pia Lindgren berättar fakta om båten och dess utrustning och om förloppet vid förlisningen som skördade 1500 människors liv. Efter haveriet infördes nya regler för att förhindra liknande katastrofer i framtiden som att livbåtar ska ha plats för samtliga ombord och att rutten inte ska gå så långt norrut. Lena Samuelsson


Linköping 2018-02-23 DIS-Filbyters
Årsmöte med 65 närvarande medlemmar.

Före mötets öppnande kåserade Gudrid Hansen om fiktiva personligheter i och omkring Kisa.

Som ny ordförande efter Torbjörn Wahlström valdes enhälligt Helén Lindqvist. Peter Tilly nyvaldes som styrelseledamot.

Årsmötet beslutade att godkänna 2018 års verksamhetsberättelse och ekonomirapport. Dessutom var det ingen i auditoriet som motsatte sig styrelsens förslag att lämna nästa års medlemsavgift oförändrad.

Innan årsmötets slut tackades avgående ordföranden Torbjörn Wahlström och valkommittens mångåriga sammankallande Helene Heideborn med varsin tulpanbukett. Efter årsmötet inbjöds de närvarande till lunch och kaffe.


Linköping 2019-02-14 Föreläsning om familjen Cassel
från Kisa som utvandrade till Amerika, med berättelser bl.a. från "Den talande duken” Det var Gunnel Asp och Mia Sandell som berättade om Peter Cassel med familj, syster och svägerska som i maj 1845 via Linköping och Berg, med ångbåt på Göta kanal, tog sig till Vänern och sedan till Göteborg. I Göteborg embarkerades lastfartyget Superb, där de resande inkvarterades på mellandäck. Resan över Atlanten var delvis stormig med sjösjuka som följd. Väl i New York fick man hjälp att ta sig till Iowa med järnväg, båt och till fots. Orten Nya Stockholm byggdes upp och Peter Cassel skrev lyriska brev hem om hur tillfreds han var med livet. Breven publicerades bl a i ÖC, med resultatet att många drabbades av Amerikafebern. De som nappade på kroken och utvandrade till Iowa blev däremot besvikna på det torftiga och fattiga livet där. Nya brev hem redogjorde för misären, varpå en hätsk diskussion uppstod mellan Peter Cassel och den missbelåtne John Fahrman, också den med Corren som arena. Under frågestunden blev publiken underhållen av diverse berättelser om hur släktskap och andra trådar till Peter Cassel fanns, bara inom denna grupp. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-02-12 Nyby Gästgiveri, föredrag av Anne-Catrine Hylén
I närheten av Tåkern i Väversunda socken Vadstena kommun ligger gården Nyby med en omväxlande historia som Anne-Catrine Hylén berättade om. Gården nämns redan på 1300-talet och har haft både tingsplats och avrättningsplats på ägorna. Från 1653 till 1894 bedrevs krog och gästgiveriverksamhet på gården, alltså i 241 år och med 16 olika gästgivare. En känd besökare var Carl von Linné som den 8 mars 1734 tog in där och beskrev den som, ”den eländigaste gästgivargård man nyligen sett”. Inte så bra betyg men i Mjölby vägrade han att bo! I slutet av 1700-talet kom släkten Fridell till Nyby och Anne-Catrines mormors farmors mormor Nora Lisa föddes där 1790. Sedan dess har gården tillhört samma släkt. Nora Lisas far som var korpral försvann i Finska kriget när hon var 3 år och som enda barn ärvde hon gården, gifte sig och fick tillsammans med mannen Nils Jönsson 10 barn. Vid sin död 80 år gammal kunde hon se tillbaka på ett strävsamt liv med både sorg och glädjeämnen. Lena Samuelsson


Linköping 2019-01-31 Leif Ax informerade om resultaten från DNA-topsning.
Dryga 30-talet åhörare fick höra hur man gör för att förstå resultaten från en DNA-toppsning. Vi fick en presentation av de olika företag som erbjuder analys och hur svaren faktiskt kan skilja sig åt. Leif visade också vad man gör med de namnförslag till släktingar i olika led som dyker upp. Ett är säkert. Lita aldrig på de resultat som visas. Kontrollera alltid med primära källor innan resultaten införlivas i den egna släktforskningen! Vi fick också veta att DNA-molekylen på inget vis är artspecifik. Homo sapiens delar 90 % av sitt DNA med de stora aporna. Och faktiskt 40 % med innehållet i ett Kronjäst-paket. Under fikapausen var det DNA diskussioner och efter det frågestund med ett flertal frågor. Lisbeth Engdahl.


Mjölby 29/1 2019, Medicinska diagnoser i död-och begravningsböckerna, föreläsning av Ingegerd Rahm Ostkupan.
Ingegerd Rahm berättar om hur hon som pensionär kombinerar sitt intresse för släktforskning med sin bakgrund som läkare och därför intresserar sig för diagnoser kyrkböckerna. Hon börjar med att påpeka att längre bakåt i tiden är trovärdigheten inte så stor eftersom det var prästen som fick försöka att ställa en diagnos. De sjukdomar som drabbade våra förfäder förändras genom historiens gång. På medeltiden var det sjukdomar som spetälska och pest som härjade. Under 1700-talet tillkom smittkoppor och rödsot (dysenteri), och samtidigt led människor av krig och missväxt. Inte förrän i mitten av 1700-talet fick prästen i uppgift att ange dödsorsak och de benämningar som användes då grundades i folktro som älvabläst för utslag eller problem med vätskebalansen vilket kunde ge flussvärk, trånsjuka och tvinsot. 1800-talets stora farsot var kolera som spred sig över världen efter ett vulkan –utbrott i Indonesien och på 1900-talet dog en halv miljon människor i spanska sjukan 1918-1919. När läkare började skriva dödsorsak i mitten av 1800-talet blev diagnoserna stadigt bättre allteftersom läkarvetenskapen gick framåt. Frågor ställdes och det diskuterades livligt både under föreläsningen och vid kaffebordet. Lena Samuelsson


2018-12-06 , Nancy Svensson har haft en föreläsning på, Temat ”Ett DNA-projekt i Kanada”
Nancy berättade om hur hon forskat fram en släkttavla med över 500 personer. Hennes man, som har finska anor, tog ett DNA-test. Svaret blev stark träff på en person i Orsa. Det visade sig vara en halvbror till hans mamma. Han hette Pelle och var nu 83 år gammal. Han visste mycket om släkten uppe i Orsa Finnmark. Mängder av finnar hade kommit över till Sverige, för att slippa strida i Tsarens armé på 1800-talet. De hade bosatt sig i norra Dalarna, fått stora familjer och byggt sig gårdar.  När det blev dåliga tider i Sverige vid sekelskiftet flydde många av dessa finnar till Kanada. Det var bland annat två bröder Ors-Per och hans bror Ors-Erik. De åkte över 1914, för att söka efter guld, men arbetade i stället i kolgruvor i Ontario. De stred i Europa i kanadensiska armén under Första Världskriget. 1923 återvände de till Sverige. Den ene brodern hade en okänd dotter i Orsa. Han gifte om sig 1930 och fick sonen Pelle, som omtalats ovan. Tack vare släktforskning och DNA-test fick Pelle kännedom om sin halvsyster. Hon är nu tyvärr avliden, men hennes son, som är gift med Nancy Svensson åkte till Orsa för att besöka Pelle. De fick reda på hela släkten, och en ny släkttavla blev då nedtecknad. Sally Stehager


2018-11-29 Föredrag av Sven Lindgren. Han kåserade om Linköping som Sveriges modernaste kommun på 90-talet.
Man införde då den så kallade Beställare – Utförarmodellen. 1992 kom den stora Kommun-reformen. Linköping har fortfarande den lägsta skattesatsen i Östergötland. Ett 40-tal kommuner har tagit efter linköpingsmodellen. I kommunen drevs fyra kontroversiella frågor. Det var: Vallaleden, Konserthusbygget, Stormarknad i Tornby och frågan om Regionflygplats. Redan 1923 fanns Vallaleden med i en generalplan, och frågan drevs ända till 1989. Det fanns tre förslag. Ett av dem var att bygga en bergtunnel. Efter en rådgivande folkomröstning 1989 stoppades all fortsatt diskussion om Vallaleden. Planer på att bygga ett Konserthus började redan 1974. Nio olika platser var med i planeringen. Det blev Museiparken som beslutades. Man byggde Konsert & Kongress tillsammans med Folkets Husföreningen, men efter deras konkurs 1991 övertog kommunen ansvaret. Folk åkte mycket till Mantorp för att handla. Norrköping funderade på en stormarknad i Norsholm med Bert Karlssons hjälp. Då fick Linköping därför bråttom att bygga en stormarknad i Tornby. Planer fanns för en storflygplats. På förslag var: Kungsängen, Malmen, SAAB-fältet samt nybygge i Norsholm. Efter valet 1994 då Linköping styrdes av en koalition mellan S och M skrinlades planerna. Sally Stehager


Föreläsning  Mjölby 27/11 2018 Nancy Svensson ”Vad kom fram vid DNA-test för att veta andelen finska gener”.
Nancy Svensson tog oss med på en resa i maken Rolands släkt som ledde flera århundranden tillbaka och till bl.a. Finland och USA. Utgångspunkten var funderingar kring om det fanns kopplingar i släkten till finska invandrare i Orsatrakten, s.k. skogsfinnar. Ett projekt som bedrivits om släktnamn i området (Skogsfinska släktnamn i Skandinavien) samt data från DNA-test bekräftade att det fanns starka band. Med både bild och ljud förmedlade Nancy känslan av hur livet tedde sig för den finska befolkning som kom till Sverige som svedjebönder för 400 år sedan. Vilken känsla att besöka den fäbod där släkten bott och brukat jorden i århundraden. Mer information om den finska släkten fanns i Finland där en aktiv släktförening hjälpte till med upplysningar och bilder. Orten Karstula i landskapet Mellersta Finland visade sig vara den plats varifrån släkten härstammade. Rolands DNA-test visade på 13% finska gener och ledde till upptäckten av en hittills okänd morfar samt kontakt med en ännu levande morbror. Morfar Ors-Per flyttade till Kanada utan veta om att han lämnade en gravid kvinna kvar i Sverige. I Kanada fanns redan brodern Ors-Erik som kämpade som soldat i första världskriget och vars historia Nancy kunde berätta med hjälp av dokument från ett arkiv i Kanada. Lena Samuelsson


2018-11-15  Linköping F.d. distriktsläkaren Ingegerd Rahm från Skärblacka föreläste om sådana diagnoser som är angivna i dödböckerna på temat sjukdomsnamn i gångna tider. Hon började med att berätta om de förhållanden som härskat under tidernas gång, alltifrån medeltidens oår med Digerdöden, via 1700- och 1800-talens krig och missväxt med pest, kolera och rödsot som följd till 1900-talets Spanska sjukan. Ingegerd Rahm har studerat Kullerstads församlings dödböcker, den äldsta från år 1652. Från början var det prästerna som skrev in dödsorsakerna i böckerna. Prästerna noterade vad de tolkade som dödsorsaker, orsaker som baserades på folktro och humoralpatologi, d.v.s. läran om de fyra kroppsvätskorna blod, slem, gul galla och svart galla. I mitten av 1800-talet kom den första nomenklaturen över 115 sjukdomar och nu var det läkare som skulle skriva dödsattester och benämna dödsorsakerna. I slutet av 1800-talet utökades nomenklaturen till 302 sjukdomar, som kunde leda till döden. Inte förrän vid förra sekelskiftet fick lärarvetenskapen kunskaper i t ex bakteriologi, vilket ledde till utförligare diagnoser av dödliga sjukdomar.  Efter en kaffepaus fortsatt Ingegerd Rahm med att besvara de frågor, som åhörarna ställde. Frågor som släktforskare ställs inför och som vi nu fick sakkunniga förklaringar på. Lisbeth Engdahl


2018-11-13 Föreläsning Mjölby, av Agneta Sundstrand om Elsa ”Alrik” Andersson
De 37 åhörare som samlats i Ostkupan på tisdagskvällen fick lyssna på ett livsöde med en gedigen bakgrund från arbete, med arkiv beskrev en kvinna som hon själv träffat som barn och kände väl till. Dessutom fanns en hel skatt av dokument bevarad eftersom Elsa Andersson aldrig slängde något.(Vilken tur!)  Vi fick höra en beskrivning av Elsas sammansatta personlighet och om hennes släkt bakåt i tiden. Mamma Anna som var sekreterare i rösträttsföreningen och den stränge pappa Jon. Vi fick ta del av Elsas skolgång, som inte gick smärtfritt, genom att bläddra i den tummade läseboken, se hennes teckningar och vackra handstil. Elsa bodde hela livet på torpet Ängsätter som hennes farfar hade byggt och som saknade alla bekvämligheter eftersom allt skulle vara som på faderns tid. Lena Samuelsson


2018-11-01 Linköping. Föreläsning av Berit Peukert.  Ämnet för kvällen var: ”Idioterna i våra kyrkböcker”.
Vi fick höra om de utvecklingsstördas historia från antiken till nutid. Om hur terminologin och synen på personerna bakom benämningen förändrats genom tiderna, om att även orsakerna till denna funktionsvariation förändrats, om hur villkoren och förutsättningarna för dem förändrats och förbättrats, men också om fortsatt utsatthet. Vi fick även höra om varför det finns anteckningar om dem i husförhörslängder och församlingsböcker. Kyrkan som sedan Gustav Vasa tid var en statskyrka fick anvisningar och föreskrifter om hur kyrkoböckerna skulle föras och 1860 kom en promemoria från Kungl Maj:t som bland annat sade att ”lyten, såsom blind, dövstum eller svagsint” skulle antecknas.  Sally Stehager


30/10 2018 Torp och torpare, Kalle Bäck , Mjölby

 

Tisdagens föreläsning om torp och torpare var fartfylld, underhållande och kunskapsrik. Kalle Bäck är en välkänd föreläsare från trakten (Trehörna) och en ovanlig historieprofessor som ägnat sin forskning och sitt författarskap åt de många bönder och torpare som ännu inte tagit sin rättmätiga plats i historiebeskrivningen. Bara ett torp är t.ex. byggnadsminnesförklarat. Vi fick höra om hur torpen växte fram till sitt högsta antal runt 1850, då det fanns 100.000 torp i Sverige. Hundra år senare försvann det sista torpet och det blev olagligt att vara torpare. Det finns olika förklaringar till att torpens antal minskar som industrialisering, urbanisering och emigration. Kalle Bäck har i sin forskning visat att det laga skifte som började genomföras 1827 är en stor orsak till minskningen. Livet på torpet var hårt och avgörande för familjens standard var att båda makarna liksom barnen bidrog med sin arbetskraft. Dagsverken och övriga göromål var noggrant reglerat i kontrakt. Att det ändå var ett populärt alternativ för unga på den tiden förklaras med att det gav en möjlighet till att gifta sig och bilda familj. Glädjande nog lockades många (62 pers.) till kvällens föreläsning som även innehöll kaffepaus och möjlighet att inhandla någon av Kalle Bäcks böcker i skilda ämnen som utöver torpare bl.a. handlar om svärmödrar och dass. Lena Samuelsson


2018-10-18  Föreläsning av Sigvard Henriksson om östgötska ortsnamn, företrädelsevis från Kindabygden., som började sin föreläsning med att berätta att Kinda och Ydre förr tillhörde Småland, d.v.s. Småländerna söder om Östergötland. Namndelen –kind betydde ”land” och Bankekind är alltså Bankes land precis som Hanekind är Hanes land. Ordet –kind kom senare att stå för ”härad”, dvs ett område av rättslig natur. Härad kan förknippas med termen ”Hundare”, dvs ett folkförsvar, bestående av ca 100 man. Ett Hundare kunde också ha en ”Vedung”, som var ett sjö- eller vattenförsvar. Många ortsnamn är teofora, dvs med ett gudanamn i som t ex Mjärdevi och Ullevi. Mjärdevi har sitt ursprung i vanen Njord och Ullevi i asaguden Ull. Ändelsen – vi syftar på en kultplats.  Lisbeth Engdahl.

 


2018-10-16 ”Disgen 2018” av Bertil Lindqvist i Ostkupan Mjölby.
       Tisdagskvällens föreläsning handlade om Disgen 2018. Vad som är skillnader mot tidigare program och vilka nyheter som finns i programmet. Med hjälp av en Power Point presentation och med exempel från programmet redogjorde Bertil för hur det fungerar och även hur det ibland inte fungerar ännu. Han rekommenderade oss att inte ha kvar Disgen 2016 eftersom det inte finns någon anledning till det. En nyhet i 2018 är släktöversikten som visar fyra generationer både bakåt och framåt med utgångspunkt från vald centrumperson. Tyvärr går det inte i nuläget att skriva ut. Det finns möjlighet att välja upp till sex notiser, som syns i personöversikten, när man lägger till en ny person. Föräldrar läggs till en i taget i var sin ruta. Om man vill går det att lägga till flera namn och bestämma om de ska visas eller ej. Och det går att ha en bild t.ex. bröllopsfoto i relationsrutan.   Startfönstret har utökats med mer information, kartförrådet har blivit större, det går att dra och släppa notiser m.m. Till sist påpekade Bertil att det är vi användare som gör programmet till vad det är genom att önska funktioner och påtala problem. Lena Samuelsson.


2018-10-09 Äldredagen på Konsert & Kongress
DIS-Filbyters monter med släktforskare av alla de slag. Många blev intresserade och kan tänka sig börja forska. Tack alla –grymt jobbat! Lisbeth Engdahl.


2018-10-02 Föreläsning Östgötska ortsnamn, Ostkupan Mjölby. Kvällens föreläsare Sigvard Henriksson delade med sig av sitt stora intresse för historia och sina gedigna kunskaper i ämnet.

Han inledde med en tidsresa från äldre stenålder fram till medeltid. Vi fick höra om hur Östergötland efter att ha varit delvis täckt av vatten för 8000 år sedan, blev befolkat under bronsålder ca.1800 år före Kristus. De människor som bosatte sig här kallas för ”båtyxefolket” och även om de brukade den bördiga jorden på östgötaslätten så var de också sjöfarare. Kunskap om hur människor levde för så länge sedan finns bl.a. i hällristningarna vid Himmelstalund i Norrköping. På östgötaslätten finns många exempel på hur människor namngav platsen som de bodde på efter sina gudar. Gudarnas namn tillsammans med beteckningen för deras helgedomar som t.ex. Ullevi är vanligt förekommande, där Ull är gudens namn och vi står för en helig plats. Även lund och vall betecknar heliga platser, och slutar ortsnamn på –inge eller –stad tyder det på att namnet är gammalt. Vattendrag fick ofta sitt namn efter utseende som Svartån.  Lena Samuelsson


2018-09-27 Med Kalle Bäck professor i Folklivshistoria som föreläsare i Föreningshuset Fontänen.

Ämnet för kvällen var: Byn, Gården och Människorna för 200 år sedan. På 1800-talets slut fanns det 100 000 torp i Sverige. 1944 försvann den siste torparen. Att vara torpare innebar att man med dagsverken betalade arrende till bonden som ägde marken. Efter detta år blev det förbjudet att betala skulder med kroppsarbete. Torpen var ofta belägna långt bort på bondens ägor, där det var undermålig kvalitet på marken eller svårt att odla. Laga skifte infördes 1827, vilket innebar att markområdena för odling blev mer enhetliga. Tidigare kunde en teg vara så smal som 3 meter och den bredaste 33 meter. Det var oekonomiskt att odla så små arealer. Det blev rättvisare och man kunde odla mer rationellt efter det att laga skiftet genomförts. Man odlade framför allt korn för att kunna sälja till Holland. Efter Göta Kanals färdigställande blev transporterna enklare. Det fanns 100 000 hästar år 1812. De åt havre, så det var viktigt att odla denna gröda. Hästen användes som dragdjur, men man använde också oxar som dragdjur, vilket var mer ekonomiskt. Efter att man slaktat oxen kunde man äta köttet. Man åt aldrig hästkött. Skogen var oerhört viktig, eftersom man använde trä till nästan allt. Husbygge, redskap, verktyg, stängsel samt till eldning både för uppvärmning och matlagning. Fram till 1860 var alla hus gråa, dvs omålade, men år 1870 blev de flesta hus röda. Man hade sällan trädgård på sin tomt. På sin höjd kunde man ha ett äppelträd. Om man hade planterat tre äppelträd fick man en silversked som belöning från Kungliga Patriotiska sällskapet. Grönsaker åt man aldrig för 200 år sedan, endast ärter kunde förekomma. Hagdahl kom med sin kokbok på 400 sidor, och det var en liten historia kring varje maträtt. Hur svårt hade han inte att få folk att äta grönsaker? År 1818 fanns det inte en blomma i rabatterna. De första odlade blommorna på 1800-talet var den ljuslila syrenen, bondpionen och brandliljan. Lökväxter kom först på 1900-talet. Den vanligaste frågan Kalle Bäck brukar få på sina föreläsningar är om folk var lyckligare förr. Jo det var de kanske. Det fanns ingen miljöförstöring, inget knark och ingen terrorism, ingen stress med tiden, datorer och TV-program – men idag har vi inte ens en regering! Vi har Mul- och klövsjuka, HIV och Aids. ”Vad ska jag ställa på bordet?”, var en vanlig fråga för 200 år sedan. ”Ingenting” blev svaret ibland. Vi har mat i överflöd och inga problem med att äta oss mätta. Vi kan laga olika sorters mat varje dag. När barnen är ute och leker idag kan de bli dyblöta, men när de kommer in så tar man bara av dem de våta kläderna och sätter på nya. Det var sällan man hade något klädbyte förr i tiden. Det gällde både barn och vuxna. När ett barn fick mässlingen var den största oron om barnet skulle överleva. Man dog av halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Idag har vi sjukvård, mediciner och läkarvård. Vi har moderna hem, behöver inte gå ut och hämta vatten eller bära ut slask, hugga ved eller klyva och elda. Så många ryggar som slitits ut av allt sådant arbete! Vi har kläder att sätta på oss, och vi kan ha olika kläder varje dag. Hade då människorna större möjlighet att känna lycka förr? Svaret på den frågan är ofta NEJ! Ett mycket trevligt och humoristiskt föredrag  fick vi höra, och många skratt blev det under kvällen. Mycket uppskattning åhörare i Vagnhallen. Sally Stehager.


 

2018-09-18 Föreläsning av Jan-Erik Carlsson i Mjölby om soldatforskning från husförhörslängd tillgeneralmönsterrulla. I Grill finns allt om rote indelningen i Sverige. Det fanns 2470 rotar som höll med indelta soldater i hela Sverige. I Östergötland och i Kalmar län fanns 84 rotar. Indelningssystemet startade 1624. Med hjälp av rotesystemet kan man finna vilka soldater som var inskrivna i Generalmönsterrullorna. I dessa står det om soldaternas egenskaper till exempel längd, ålder, antal år de hade tjänat kronan och om eventuella andra egenskaper. I kavallerirullorna står det mer om hästarnas skick. Om de har en vit bläs, eller vilken färg de har etc. Jan-Erik tipsade om ett antal länkar som kunde vara intressanta för de som söker soldater i sin släktforskning.



2018-09-06 
Ulla-Britt Forsgren berättade om Tinnerö ek landskap, som är Linköpings äldsta bostadsområde. Redan för 2000 år sedan bodde människor här. Man har funnit rester från ett forntida odlingsområde 6 kvadratkilometer stort. Det sträckte sig från Garnisonsrondellen till Korpvallen och Slättbacka. Rosenkällasjön är gräns i söder. Man har funnit rester från eldstäder samt gravrösen från Järnåldern och Bronsåldern. Husterrasser är svårare att se, men man kan ana att de bestod av långhus, förråd och bostadshus med fäboddel. De hade mängder av kor, grisar, får och getter. Man tog vara på hudarna och transporterade ner till det Romerska riket som var mycket stort. Där sålde man dem och i utbyte fick man bl.a. glas, vilket man inte själv kunde tillverka. Många pojkar följde med ut på dessa resor, de blev sedan kvar och lärde sig en hel del från den romerska kulturen. Sedan kom de tillbaka och lärde ut sina erfarenheter. Vid 4-500 e Kr försvann samhället, troligen pga. någon härjande sjukdom. Mycket litet blev kvar. Sedan kom Vikingatiden, platserna förvandlades från gårdar till byar.  På 1600-talet inköptes byn av Linköpings Kungsgård. Man idkade slåtter där. På 1800-talet kom militären och använde området till övningsfält fram till 1963. Rosenkällasjön är en rekonstruerad sjö. Man använde den som vattenmagasin för Tinnerbäcken. Nu har sjön ett rikt fågelliv. T.ex. häckar den mycket ovanliga Svarthakedoppingen där. Mängder av Svanar, Gäss och till och med Kungsörn kan man se där. Området är välordnat med guidade vandringsleder. Det är mycket välskyltat för de som tar sig dit själva.  Sally Stehager.


Föreläsning i Ostkupan Mjölby den 4/9 2018 av Karl-Gustav Andersson.
Hedda Amalia Carlsson, en kvinna och hennes hus, handlade om Hedda Carlsson och huset som hon bodde i hela sitt liv. Orsaken till att Karl-Gustav forskade om Hedda och hennes liv är att hon var hans ”dagmamma” under delar av barndomen. Hedda kom till världen 1877 som åttonde barnet i en skara på elva stycken. Hon avled 1963 och bodde hela sitt liv i huset där hon föddes. Hennes far var fiskare och huset kallas ibland för Heddas fiskarstuga. Efter Heddas död förföll stugan och när en cykelväg skulle dras över tomten bestämdes att den skulle flyttas till Hembygdsgården där den idag är en del av vandrarhemmet. Intressant med föreläsningen är att den förenar släktforskning med forskning om hus och kopplar det till personliga minnen och dokumentation i form av bilder. Britt-Marie Ahlqvist berättade om planer på en utflykt. Lena Samuelsson