Gå till innehåll

Referat från föreläsningar


2018-04-17

Mjölby  Den sista föreläsningen den här terminen i Mjölby lockade en publik på ca 35 personer. Dessa fick höra en spännande beskrivning av en gård. Gården heter Hyppinge och ligger i Östra Tollstad socken. Den som berättade var Irene Olsson som själv bor i ett hus på gården och blev intresserad av gårdens ålder och vad som hänt där genom tiderna. Hon fängslade åhörarna genom att beskriva episoder ur svenska historien som kopplades till gården. Byggandet av Vadstena slott var en sådan anknytningspunkt då Gustav Vasa (som själv ägt gården) gav den till en man som ansvarade för bygget. Hyppinge omnämndes så tidigt som 1384 då ägarna gav bort land till Vadstena kloster. Mycket intressant och väl framfört, var synpunkter som många åhörare gav uttryck för. Sedan blev det traditionsenlig tårtfest och lite planering inför hösten. Lena Samuelsson


2018-04-12

Linköping Bertil Tunel höll ett mycket intressant föredrag om hur mycket värdefull forskning våra Hembygdsföreningar gör. Det finns drygt 2000 föreningar i Sverige. Hemsidorna har olika innehåll såsom byggnader, gamla torp, foton, arkiv och föremålssamlingar. I Östergötland finns 100 föreningar, och det verkligt intressanta är att man kan hitta boendelängder, personhistoria, byggnadshistoria, kartor och mängder av bilder. Bertil talade speciellt mycket om Wist hembygdsförening, som har sitt säte i Sturefors.. I Wist finns tre stora egendomar: Bjärka-Säby, Sturefors och Stavsätter. Alla torp och hemman är inventerade och finns på Wist Hembygdsförenings hemsida. Ett rikt bildarkiv finns från Bjärka-Säby med dess historia, samt om Lantbruksskolan som fanns i det Gamla Slottet. Han visade också hemsidor från andra mycket aktiva hembygdsföreningar, såsom Odensvi, som har flera tusen bilder i sitt arkiv, samt Huddinge, Täby, Habo, Målilla, Vrigstad och Östra Vingåker. I Vånga har man bildat ett ”gubb-dagis”, som har till uppgift att dokumentera alla gamla gårdar. Hembygdsföreningarnas arkiv utgör en verklig guldgruva för släktforskare. Sally Stehager


2018-04-05

Vadstena Föreläsning Domstolsforska. På torsdagens föreläsning den 5 april föreläste Claes Westling på ett bra sätt om domstolsforskning mm. Det kom 14 intresserade åhörare. En väldigt bra föreläsning. Göran Åhäll


2018-04-03
Mjölby Bengt Eriksson berättade hur han hjälpte en Kanadensare att hitta sin farfar. Det var många snirkliga vägar med namnbyten och flyttningar mellan olika orter. Problemet löstes med 2 DNA-test, Y-DNA och Autosomal så Kanadensaren fick veta vem hans farfar var.” Han fick även flera frågor under fikapausen. En intressant föreläsning som besökarna tyckte var intressant. Leif Ax

 2018-03-27

Motala. Leif Ax från Mjölby, föreläste om ”DNA i släktforskningen –på ett enklare sätt”. Deltagarna fascinerades av ” det nya sättet” att söka sina rötter. Genom Ancectry DNA topsning, en enkel topsning i munnen så kan man få personuppgifter på ”tusentals” DNA släktingar. En liten hake finns, man får själv genom traditionell forskning ta reda på exakt hur släktskapet är kopplat. DNA i släktföreningen ger en helt ny dimension, och nya spännande upptäckter. Vi fick också veta att en människas DNA är till 50 % likadant uppbyggt som en banans DNA, förutom att vi har 98 % likhet med orangutang, schimpans och gorilla. Leif fick svara på frågor i fikapausen från de 14 medlemmarna som kommit för att lyssna. Det var en mycket positiv och uppskattad föreläsning.
Under hösten kommer bl.a. DNA cirklar att startas i Motala. Harald Nilsson


2018-03-22

Linköping, DIS-Filbyter Släktforskarförening har haft föreläsning av Niklas Hertzman från Arkiv Digital. I denna databank har man hittills lagt upp 77 miljoner bilder och text i färg på våra förfäders historia. Man gör en resa när man släktforskar som ofta går tillbaka ända till 1700-talet. I kyrkböckerna möter vi vanliga människor såsom torpare och hantverkare, de som byggt upp landet och utgör vår historia. Tre uppgifter är viktiga för att kunna släktforska: namn, datum och plats. Prästerna skrev egna omdömen om folk på den tiden. Detvar ingen annan som kom åt kyrkböckerna förrän på 1900-talet. Ett exempel: ”9 augusti Lystes för Horebocken Lars Bengtsson och Horan Elsa Nilsdoter 1786 och de vigdes 4/10 samma år i Oxie härad”. De var gifta på var sitt håll när de träffades och fick barn. De begick alltså dubbelt hor, vilket var straffbart med döden. Nu hade de benådats av Kungl. Majt och därför skrev prästen på detta vis. Kyrkböcker såsom födelsebok, vigsel-och lysningsbok, dödbok, husförhörslängd för varje församling finns bara i Sverige och Finland. De infördes av Kung Karl XI i 1686 års kyrkolag. Kyrkböckerna förvarades hos prästerna, men många förstördes av t ex råttor, fukt och brand. På 1950-talet började mormonerna mikrofilma kyrkböckerna. 1980 började man konvertera dem till mikrokort och 1995 började digitaliseringen. Arkiv Digital startade sin verksamhet 2005 och har nu ett 40-tal anställda. De började nyfotografera alla böcker i färg som ger tydligare resultat än svart-vitt. De har börjat länka ihop alla handlingar, såsom vigselbok. inflyttningslängd, dombok, konkursakt och obefintlighetsbok. Den nya utgåvan av Arkiv Digital ger tillgång till 100 miljoner sökingångar. Med hjälp av ny teknik och skickliga programmerare


2018-03-20

Mjölby Claes Westling besökte oss och berättade om bouppteckningar och domböcker. En frågvis åhörarskara ställde många intressanta frågor som Claes svarade på. Han fick även flera frågor under fikapausen och som avslutning fick vi en liten genomgång på tips till sökvägar i Svar som nu är gratis. Leif Ax


2018-03-15

Linköping, DIS-Filbyter Släktforskarförening har haft föreläsning om Gamla Ortsnamn i Östergötland i Föreningshuset Fontänen Linköping. Vi började kvällen med att sjunga den mindre välkända Östgötasången. Skriven av Gunilla Luks, Sven-Olof Stehagers kusin. Det blev en glad och livad stämning efter detta. Sigvard Henriksson höll ett mycket givande föredrag om hur ortsnamn i Östergötland har uppstått. 1800 f.Kr. började människor bosätta sig här, mest som fiskare och jägare. I början var de nomader, men senare jordbrukare. Himmelstalunds hällmålningar visar hur människor levde. Östergötland bestod av tre befolkningscentra. Söderköping i öster, Skänninge i sydväst och Linköping för söderifrån kommande. Ortnamnen slutar ofta på ”inge” eller ”bo” och söderut på ”måla”. Ullevi, ett stort centrum. var offerplats åt guden Ull. Här samlades man och offrade människor, blod och djur vid bloten. Fruktbarhetsguden Njord, Njordeviblev omdöpt till Mjärdevi. Linköping Liunga, Kaupinga blev ett handelscentrum. Alla orter som slutar på –köping är handelsplatser. Namnet Skeda kommer från ett skede. Vid midvinterblotet skulle man rida en snabbt över sina marker. Ju längre man lyckades rida desto bättre skulle skörden bli. Kindabygden gav namn åt Hanekind, Bankekind m.m. Bland flera uråldriga skrifter om Götaland finns en om Skania skriven redan år 100 e.Kr. På 800-talet skrev en munk om Götaland och på 1200-talet skrev Snorre Sturlason om götarna. Det kunde likaväl ha blivit så att Sverige hetat Göta Rike istället för Svea Rike. Sally Stehager


2018-03-06

Mjölby, Berit Peukert föreläste om ”Idioterna i våra kyrkböcker ” Var kom de ifrån och vart tog de vägen? Några nedslag i ett stycke handikapp-historia under ca 300 år. Några inslag från egen släktforskning som knöts ihop i nutid. En intressant föreläsning som 36 besökare lyssnade andäktigt på. Under fikapausen fanns det mycket att prata om. Leif Ax


2018-03-01

Linköping, DIS-Filbyter Släktforskarförening har haft en föreläsning på Fontänen av Joakim Johansson. Med liv och lust framförde han intressant historik kring Kinda kanal och Linköpings hamn. Redan på 1500-talet kom planerna på att bygga ut Stångåns sjösystem med en kanal, men först 1799 invigdes den första biten av kanalen. I Brokind byggde man den första slussen och vid Kvilla kom den andra. Då kunde man transportera gods och virke ända från Hycklinge upp till Labbenäs i norra änden av Stora Rängen. Därifrån fick transporten fortsätta på landsväg. De första slussarna byggdes av trä 1810. Men redan efter tre år säckade de ihop. Man byggde nya med kalksten. Planerna var förstås att bygga ut kanalen ända till Roxen, så att man fick förbindelse med Göta kanal. Linköpings hamn tillkom i slutet av 1860-talet. Stångån var väldigt krokig. Man rätade ut den och därför finns flera små öar den sista biten i Stångån. Ett annat problem var alla broar som måste öppnas för fartygen. I Linköping fanns två järnvägsbroar som man endast öppnade då det var lång tid emellan tågens passage. Därav kom namnet ”Linköpingseländet”, då det blev mycket lång väntetid för båttrafiken. Under 1900-talet användes Kinda kanal-systemet mycket frekvent för transporter av personer samt till alla handlare utmed sjöarna. Det var många båtar som trafikerade kanalen med namn som ”Brokind”, ”Kinda” och ”Kind” m fl. 1932 uppförde Jocke Johanssons farfar med bröder ett båtvarv i Landeryd. Platsen heter Dockkulla, och där bor Jockes föräldrar än idag. Han berättade att en båt ”Kind” hade varit med i en filminspelning, och han framförde med glädje och bravur en sång ur filmen. Jocke har just sammanställt en bok med massor av bilder. Den heter Kinda kanal och Linköpings hamn, del 1. Sally Stehager.


2018-02-20

Mjölby, Vi hade besök av Gunnel Asp, Britt Stenman och Mia Sandell från Peter Casselsällskapet. Vi fick höra berättelser om nödåren på 1800-talet med fattigdom och mycket annat elände. Många lockades till att emigrera till Amerika med både för och nackdelar. Till hjälp fanns den talande duken som annars finns på Café Columbia i Kisa. Håller man sin mobiltelefon mot de bilder som finns på duken och kopplar den till en förstärkare så kunde vi alla lyssna


2018-02-15

Linköping, DIS-Filbyter Släktforskarförening har haft en föreläsning på Fontänen av Viking Storback angående att Rädda gamla fotografier. Vi fick se foton som var över 100 år gamla med förvånansvärd god skärpa, medan andra betydligt nyare hade bleknat och förlorat skärpa och djup. Fotografier som stått framme i dagsljus en längre tid, förlorar ofta skärpa. Har man inte negativet kvar finns ofta inget att göra. Färgbilder som fått ett magenta-färgat utseende kan man rädda genom att behandla dem i skanner och dator med fotoredigeringsprogram. Även gamla diabilder kan räddas genom en diaskanner. Vi fick se de mest makalösa förbättringar av gamla foton som varit repiga och fläckiga och hur man kunnat redigera dem och få dem klara och tydliga. Detta var en mycket intressant lärdom för den som har gamla repiga fotokort liggande. Sally Stehager.


2018-02-07

Mjölby, Torbjörn Wahlström Tolka rätt. Så vitt vi vet är det den enda kompletta handledningen som finns i Sverige! Som släktforskare är det viktigt att kunna tolka det man hittar i källorna.


2018-02-01

Linköping, DIS-Filbyter Släktforskarförening har haft en föreläsning på Fontänen av f.d. Tekniska Verkens chef Bengt Öberg angående den mindre kända inköpingsprofilen Oscar FF Gyllenhammar. Tannefors Hembygdsförening fick överta en låda från ett dödsbo, som innehöll ett stort antal dagböcker och anteckningar av denne man. Oscar Gyllenhammar som föddes 1857 var helt självlärd. Han var mycket uppmärksam på sina praktikarbeten i Boxholms Bruk, i Finspång och på Järnvägen. Han förstod sig på de nya kraftkällorna, såsom ångkraft och elektricitet, och såg hur de kunde påverka både samhälle, samfärdsel och boende. Han arbetade fram filterdammar med rening av vatten vid Råberga vattenverk och såg till att hela Linköping fick del av rent vatten med hjälp av elektriska pumpar. Oscar fick en idé om belysning, så det ordnades till Textilfabriken i Tannefors tidigt. Kvarnbyn i Tannefors fick också elnät mycket tidigare än övriga staden. Han var uppfinnare och tusenkonstnär. Han gick till Brandstodsbolaget och arbetade fram åskledare, så det kom till gårdarna ute på landsbygden i första hand, för att förhindra bränder efter åsknedslag. Han var en av de första som skaffade sig bil i Linköping, och långt innan dess skaffade han sig cykel, och begav sig ut på långa cykelfärder, både för jobbets räkning och för nöjesturer. Oscar var också en stor ivrare av nykterhetsrörelsens verksamhet och var mycket aktiv i Veritas, som så småningom uppgick i IOGT. Oscar Gyllenhammar levde till 1937 och är begravd på Centrala Begravningsplatsen. Från hans gravsten ser man Vattentornet på Kanberget, vilket han själv varit initiativtagare till i samband med vattenförsörjningen i stan. Tannefors Hembygdsförening har gett ut en bok om denna intressanta person, som är väl värd att läsa. Titeln lyder: ”En förändringsman i en förändringstid”. En mycket givande kväll fick vi uppleva. Sally Stehager.


2018-01-23

Mjölby, Göran Åhäll Mantalslängder/ Soldatforskning. En intressant föreläsning av Göran Åhäll vars föreläsning var väldigt uppskattad. I fikapausen fick han många frågor som han tålmodigt svarade på. 45 ivriga släktforskare hade kommit för att lyssna. Leif Ax.