Gå till innehåll

Referat föreläsningar.


Berg Göta kanal 2019-06-16
Samling vid turistbyrån Bergs slussar en solig söndagseftermiddag för en guidning av Linköpings guideklubb. Ämnet var Göta kanal och vi fick mycket intressant fakta om kanalens historia under tiden 1808 till 1832. Baltzar von Platen använde den skotske kanalbyggaren Thomas Telford som konstruktör. De som grävde kanalen var soldater och den svenska allmogen. Det byggdes små samhällen varefter kanalen drog fram med bostäder och matställen. Kanalen öppnades 1832 med Karl XVI Johan som reste med den kungliga jakten Esplendian. Vi som gick guidningen fick en hel del fakta hur det gick till i början på 1800-talet utefter kanalen. Det blev en hel del eftersnack, medans söndagen led mot sitt slut. Tack Linköpings guideklubb för en intressant guidning. Peter Bergström


Linköping 2019-05-23 Föreläsning om bödlar under 1600-talet. Annika Sandén, berättade om sin forskning om dessa personer och deras livsvillkor under stormaktstiden. Bödeln stod längst ner på samhällsstegen, men han – bödlar var alltid män – var avlönad av samhället och fick disponera en bödelsstuga. Att ha en stuga och dessutom vara stor och stark var attraktivt för stadens kvinnor, trots allt. Lönen var låg, men med en liten bonus för en hängning och en något större bonus för en halshuggning, kunde en bödelsfamilj klara sig. Vem blev bödel? En väg in i yrket kunde vara att av två män, båda dömda till hängning för stöld, kunde en av dem erbjudas att bli bödel och få genomföra hängningen av sin medbrottsling. En annan väg in i yrket var att bli sin fars rackare eller bödelsdräng. Kvinnor blev inte dömda till döden. Deras straff blev ofta böter, men kunde de inte betala dessa dömdes de till spöstraff istället eller till att frakta bort latrintunnor från staden. Eller till förvisning från stadens hank och stör. Skedde förvisningen dessutom med bödelsnäven runt nacken var förnedringen total. Bödlar var anställda att verkställa dödsstraff och kroppsbestraffningar. Bödlar skulle dessutom tömma latriner, kastrera hästar och dra hudar. Det var uppgifter som ingen hederlig människa önskade befatta sig med. Vem önskade ha ett yrke som bödel? Vem kom egentligen på fråga för tjänsten? Genom bödlarna och deras världar och villkor får vi möjlighet att studera stormaktstiden underifrån. Hederligt folk ville inte komma i närheten av bödeln. Men ändå – en bödel hade kanske skaffat sig en del kunskaper om sjukdomar, så i lönndom kunde de med någon åkomma söka upp en mästerman för att få hjälp. Bödlar var sällan namngivna i dåtidens kyrkböcker eller domstolsprotokoll. Och ingen i publiken kunde vederlägga Annika Sandén på den punkten. Lisbeth Engdahl.


En hembygdsgårdsresa!

dig

 

Den 17 maj samlades 20 st släktforskare för samåkning på vårens utflykt. Vi kom från olika delar av Linköping, Motala och tom från Örebro. Kl. 10 för förmiddagen sammanstrålade gänget i Sya hembygdsgård. Där togs vi mycket vänligt emot av 6 medlemmar i hembygdsföreningen. Krister

dav

Svensson berättade om föreningen och dess verksamhet. Huvudbyggnaden hade en fantastisk vacker vägg med historiska målningar från Syas samhälle. Krister berättade om alla samlingar i de olika husen. Efter fikat vandrade vi runt i alla hus och tittade på samlingarna och de kunniga föreningsmedlemmarna gick med runt och berättade. Allt var mycket intressant men det mest

fängslande var nog i alla fall telemuseet och

dav

handelsboden. Det fanns otroligt mycket att titta på. Därefter satte vi oss i bilarna och körde till Skänninge. Där guiden Kerstin och hämtade. till en guidning i hembygdsgårdarna som förvaltas av hembygdsföreningen S:ta Ingrids gille. Först fick vi träda in i Rådhuset från 1770 vid torget och blev förevisade fynd från arkeologiska utgrävningar som är de äldsta funna svenska gravstenar från före 1000-talet. Där fanns även ett rum med bilder från Skänninge utställningen 1929. En förlaga i funkisstil till stockholmsutställningen 1930 vill Skänningeborna gärna tycka. Därefter tog Kerstin med oss till kulturreservatet med örtagården och de tre museigårdarna. Vi började med rundvandring i Sandbergsgården. Kerstin berättade om familjerna som hade bott på gården och hur det hade gått för dem i livet. Lite släktforskning alltså. Gården skänktes till staden då ägarinnan dog och inte hade några arvingar. På gården får man uppleva 1800-talets borgarmiljö. En annorlunda detalj var de små titthålen i dörrarna. Där kunde pigan stå och kika på husfolket. Den tillhörande trädgården med lusthus, gamla växter och fruktsorterna är den enda kulturminnesmärkta trädgården i Mjölby kommun, inga moderna växter får planteras. Sjölingården med museicafé på sommaren besöktes, där olika rum hade olika samlingar. På gården finns även ett stall, en fungerande smedja och Skänninges äldsta museibyggnad. Idag var dock smedjan inte igång och inga djur fanns i stallet. Avslutningsvis berättade Kerstin lite om skolmuseet i Axbomsgården och om sommarens olika evenemang som alltid drar mycket folk. Då finns hantverkare på plats t.ex. i smedjan. Vi vill uttrycka ett stort tack till Jesper på ÖHF för tips och hjälp med detta arrangemang och naturligtvis till våra guider i Sya och Skänninge. Helén Lindqvist


Linköping 2019-05-02  Smedstad gård med torp och stugor.
Föreläsare var Ulla-Britt Forsgren från Föreningen Linköpings Ekopark, som berättade om gårdens historia från 1200-talet och framåt. På 1500-talet var biskop Brask och hans syster ägare till marken, men Gustav Vasa drog in gården under reformationen. År 1780 köper Mathias Strålenhjelm Smedstad. Han var en duktig officer men även god förvaltare. Hans dotter Charlotte tog över år 1800 och drev gården vidare med hjälp av en stor stab medhjälpare. Vid Charlotts död tog sonen över Smedstad, men han sålde gården till familjen Nisbeth. Efter makens död fortsatte fru Nisbeth driva gården fram till 1868. Det innebar att gården drevs av två driftiga kvinnor under 1800-talet. Marken runt Smedstad blev militärt övningsområde 1907. Efter garnisonens nedläggning köpte Linköpings kommun in marken år 2002. En restaurering påbörjades och idag är hela det gamla övningsområdet en omtyckt rekreationsplats för kommunens invånare. /Lisbeth Engdahl


2019-04-23 Mjölby ”Från Mjölby till Kina”, berättelsen om farmors kusin, föredrag av Anders Rosenqvist och Lena Samuelsson.
1893 reste Karl Rikard Jedid Hill till Kina för att bli missionär. Han hade några år tidigare blivit utkörd från faderns gård i Hermanshult i Mjölby socken när han inte ville ta över den. Med på båten fanns Hilma Oxelqvist från Stockholm och de unga tu blir förälskade. Det tog dock tre år innan de fick lov att gifta sig. Missionsfältet låg norr om kinesiska muren och så småningom fick makarna Hill ta hand om en station i staden Fengchen där de startade barnhem, skola för både pojkar och flickor, tog emot sjuka och förkunnade kristendom. Dottern Olia skriver i sin bok ”Fru Glädje”(kinesernas namn på Hilma) om de rykten som spreds, som att missionärerna åt barn och gjorde medicin av deras ögon. Familjen Hill med sin två barn fick åka till Sverige 1899 och det räddade kanske deras liv då Boxarupproret bröt ut i Kina och många missionärer dödades. Livet som missionär bestod av slit, fattigdom, isolering och sjukdomar. Karl som drabbades av fläcktyfus avled 1915 och Hilma stod ensam med tio barn varav fem var i Sverige för att gå i skola. Hon fortsatte med sitt arbete till sin död 1941 och flera av barnen gick i Karl och Hilmas fotspår och blev missionärer. Lena Samuelsson.


Borensberg 2019-04-17. Föreläsning av Torbjörn Wahlström. "Tolkning av gamla handskrifter".
Vi var nära 20 personer som hörsammat inbjudan till vårt lilla bibliotek att lyssna till redaktören och författaren till "Tolka rätt, handledning i tolkning av gamla handskrifter” Torbjörn som dagen till ära åtföljdes av medförfattaren Thorulf Imselius. Efter en kort paleografisk inledning lotsades vi under lättsamma former, med sedvanlig god pedagogik genom delar av alfabetet där bokstäver presenterades i ord och meningar. Vi fick insyn i tolkning av "lättare" stycken men även svåra. Vi såg texter med roliga såväl som allvarligt innehåll som alla ger oss en fördjupad inblick i våra anfäders liv när vi kan tolka dem rätt. De i gamla handskrifter så vanligt förkommande förkortningarna och avskrivningarna klargjordes. Olika sätt att skriva årtal och siffror visades. Förväxlingsbokstäver jämfördes. Vi fick klart för oss att det är viktigt att tydliggöra varje bokstav för att rätt förstå den ålderdomliga ordalydelsen och med detta kunna få ett förtydligande av texten. Det handlar inte enbart om att besvara frågan: Vad står det? En tolkning innebär såväl att tyda som att förstå. Tips gavs hur man skall "attackera" en gammal handskrift: T.ex: Scanna över texten, vilka bokstäver är bekanta, var förekommer de? Man får "bekanta" sig med skrivaren. Kanske bläddra fram och åter i boken för att finna fler exempel av samma bokstav eller uttryck. Skriv ner den egna tolkningen. Till sist betonade föreläsaren med medförfattarens eftertryck att ÖVNING OCH ÅTER ÖVNING , daglig innötning ger resultat. Att föreläsningen gått hem visade sig då frågor tog fart och även inköp av boken "Tolka rätt" och dess uppföljare "Tolka rätt, fördjupning" gjordes. Man efterfrågade även kurs i tolkning av gamla texter. Solvig Palm.


Motala 2019-04-10 Föreläsning med Nancy Svensson

Nancy har gjort ett otroligt stort forskningsarbete på sin man Rolands anor. Via DNA-test kom hon fram till att Roland har anor från finländare som flyttade västerut till Sverige redan på 1500-talet. På den tiden ville Sveriges regent ha folk som dels bebodde ödemarker i bl.a. Dalarna, Orsa finnmark, dels folk till Sveriges många krig under den här tiden. Nancy visade ett stort släktträd på över 500 personer. Under slutet av 1800-talet och runt sekelskiftet blev det dåliga tider i Sverige och två av Rolands släktingar utvandrade till Kanada, Erik och Per. Meningen var att de skulle leta efter guld men det blev inte så utan de jobbade istället i kolgruvor i Ontario. Erik anmälde sig sedan som volontär och deltog i Kanadas arme i första världskrigets Europa. Han skadades men överlevde och opererades i England. Erik återkom till Sverige 1922 sjuklig. Även brodern Per återkom till Sverige. Vi fick tips om ett program på SVT Play om första världskriget, ”Världens undergång”. Nancy visade en kortare bit från detta. Som extra bonus berättade Nancy om de första svenskarna som emigrerade till Delaware på 1600-talet med skeppet ”Kalmar nyckel”. Se gärna programmet från Vetenskaps värld på SVT Play. Vi var inte så många som besökte Studiefrämjandet denna kväll men vi fick verkligen mycket intressant information. Vid pennan/Helén


Mjölby 2019-04-09 Foto och ljud i Disgen, föreläsning av Karl-Gustav Andersson
K-G visade med exempel från sin egen släktforskning hur man kan använda ljud och bild för att ge en ytterligare dimension till sin forskning. Ljud och även film går att med ganska enkla medel konvertera till digitalt format och sedan föra in i Disgen. För den som inte kan eller vill göra detta själv finns hjälp att tillgå, förslag lämnades på personer både i Mjölby och i Mantorp som är proffs inom området.När det gäller bilder menade K-G att frågan om vad bilden ska användas till leder vidare till frågan om vilken upplösning som är aktuell och han förklarade skillnaden mellan Jpg och Tiff för lagring. Vi fick förslag på program för lagring och bearbetning av bilder som går att ladda ner från nätet, de flesta avgiftsfria. Stort intresse väckte programmen som färglägger svart-vita foton, det blev en fantastisk skillnad även om färgen är svag. De bilder som används i släktforskarsyfte kan komma från olika håll som egna foton, vykort, internet m.m. K-G betonar vikten av att tänka på upphovsrätt om man inte bara använder bilderna för eget bruk och varnar för hårdare regler som EU har aviserat. Lena Samuelsson


Linköping 2019-04-04 Föreläsning om Folk och fynd på Mässingsbrukets tomter i Norrköping. Det var arkeologen Ann-Charlotte Feldt från Östergötlands muséum som berättade om utgrävningarna, genomförda under 2013. I kulturlager från 1600- och 1700-talet fanns lämningar av murar, brädgolv och eldstäder. Dessutom hittade man krukskärvor av fajans och porslin, kritpipor och fröer från odlingar. Som den släktforskare Ann-Charlotte är så har hon via mantalslängder och bouppteckningar funnit spår efter de som bott i de hus som grävdes fram, som timmermannen Nils Torngren och båtskepparen Boberg. I bouppteckningarna efter dessa män finns angivet att de hade ägt lergods av olika slag. Det är spännande att tänka sig att de funna skärvorna av keramik och porslin har tillhört de boende, men så säkert är det inte. Under 1600- och 1700-talen kom t ex en del holländare till Norrköping, och dessa hade nog med sig husgeråd av olika slag i sina flyttlass. Den släktforskningsintresserade publiken uppskattade att få ta del av Ann-Charlotts letande i både mantalslängder och bouppteckningar, som visar på hur mycket mer man kan hitta i gamla handlingar än ren släkthistoria. /Lisbeth Engdahl


Motala 2019-03-27. Föreläsning av Berit Peukert. Ämne: ”Idioterna i våra kyrkböcker”
Medlemmar i Motala välkomnade Berit som berättade om hur det har skrivits om idioter och sinnessjuka i våra kyrkböcker genom tiderna. En intressant men beklämmande föreläsning om hur de som hade någon form av vad vi idag kallar utvecklingsstörning eller intellektuell funktionsnedsättning bemöttes och blev omskrivna i kyrkböcker, dokument och litteratur. Historiskt behandlades sinnessjuka och idioter på samma sätt, först i mitten på 1800-talet började man betrakta utvecklingsstörda som en egen grupp. En pionjärkvinna Emanuella Carlbeck, som startade ett hem för barn i Göteborg 1866 och några år senare på Johannesberg i Mariestad, kom att bli den mest kända, och en förebild för hela omsorgen i Sverige, genom sitt banbrytande arbete inom vården och undervisningen för sinnesslöa barn. Husförhörslängder och församlingsböcker användes sedan mitten av 1700-talet som underlag till folkbokföringen. Vilka uppgifter som skulle föras in där, förutom de inomkyrkliga, bestämdes av Kungl. Maj:t. ”Lyten, som blind, dövstum eller svagsint” var en av de uppgifter som tillkom under 1860-talet. Kvällen avslutades med frågor och många intressanta inlägg från de engagerade åhörarna.


Ödeshög 2019-03-27 Britt-Marie Ahlqvist. Föredrag om EMIGRANTER på biblioteket.
Britt-Marie berättade om hur man gick till väga för att hitta sina släktingar som emigrerat till i första hand Amerika. Visade svenska källor, dokumentation om resan, källor i det nya landet samt vilka hjälpmedel finns för att bedriva forskning. De intresserade kom för att lyssna och ställde många frågor. Ett bra föredrag i en upplyst och fin lokal inramad av så klart bokhyllor.


Mjölby 2019-03-26 Nyheter i Arkiv Digital, föredrag av Niklas Hertzman.
Arkiv Digital är som en resebyrå på resan i tiden för släktforskare, en nyckel till historien, enligt Niklas. Han blev intresserad av släktforskning när han som själv är trumpetare upptäckte att det i hans anor fanns trumpetare i flera led bakåt. Vi fick ta del av ett antal roliga exempel på hur präster kunde uttrycka sig i kyrkböckerna, de visste ju inte att någon skulle läsa det de skrev. För att vi ska förstå innehållet, inte bara försöka tyda det skrivna, måste vi känna till lite om hur man tänkte och hur omständigheterna var vid tidpunkten när det skrevs. Arkiv Digitals affärsidé är att tillhandahålla bilder i färg, just nu över 82 miljoner, som är lättare att läsa än svart-vita bilder. Efter Niklas genomgång av hur släktforskning har förenklats genom tiden från när prästen hade kyrkböckerna hemma hos sig till dagens smidiga forskning på egen dator känns det skönt att vara släktforskare nu. Utvecklingen går mot att allt fler arkiv och register blir digitaliserade och utmaningen blir att hitta i det stora materialet som kan vara en hjälp på vägen till originalkällan. Avslutningsvis berättade Niklas om hur programmet som ju numera är nätbaserat fungerar och vilka nyheter som finns eller är planerade. Frågor avslutade kvällen som lockat ett stort antal åhörare. Lena Samuelsson


Linköping 2019-03-21 Vreta Klosters koppling till kungamakten under medeltiden.
Släktforskaren och amatörarkeologen Sören Lindhe berättade om de utgrävningar han deltagit i runt gården Kungsbro, som från ca 1100-talet låg vid Motala ströms södra strand nära utflödet till Roxen. På andra sidan strömmen fanns förmodligen en hamn. Platsen för denna är ett naturskyddsområde och därför går det inte att göra några arkeologiska utgrävningar där idag. Någon gång under 1100-talet skänkte kung Inge den äldre och hans hustru Helena jord från Bro gård för Vreta klosters byggande. År 1269 skänkte lagman Bengt Magnusson gården till nunneklostret i Vreta. Om denna gåva finns bevarat ett gammalt dokument, som är fullt av namn på den tidens kungligheter. Som den släktforskare Sören är så har han sammanställt antavlor över de personer som finns nämnda i detta dokument. Sören slutade sin föreläsning med att berätta om de gravkor och väggmålningar som finns att se i dagens Vreta klosters kyrka. /Lisbeth Engdahl


Motala 2019-03-13 F.d. distriktsläkare Ingegerd Rahm från Skärblacka.
Temat för kvällen var Diagnosen i Dödsboken. Ingegerd har tidigare föreläst om sjukdomsdiagnoser förr i tiden för DIS-Filbyters medlemmar i både Mjölby och Linköping och nu var det medlemmarna i Motala som fick den äran. Lokalen som heter ”Motala Express” rymmer ca 20 personer och den var näst intill fullsatt. Ingegerd avslutade kvällen med att särskilt uppmärksamma de farsoter som drabbat Motala och vilken dödsorsak som var vanligast under 17- och 1800-talen. Några av dessa var drunkning och skörbjugg. En koleraepidemi i början på 1800-talet drabbade Motala hårt och en kolerakyrkogård borde finnas på orten. Ingen av åhörarna kände till den men visade intresse av att ta reda på var den låg eller har legat. Det blev många frågor och mycket diskussion vid fikapausen och efter föreläsningen. Ett stort tack till Ingegerd och alla medlemmar som deltog. Nästa föreläsning hos Studiefrämjandet i Motala i blir den 27 mars med Berit Peukert.


Mjölby 2019-03-12 Margareta Spels. Användbara arkiv för släkt- och hembygdsforskning.
Margareta berättar om ett tidigt intresse för forskning som tillsammans med läraryrket och arkeologistudier format hennes starka engagement för släkt-och hembygdsforskning. Vi fick ta del av många handfasta tips och exempel från hennes forskning. Något som hon understryker flera gånger är betydelsen av att intervjua, gärna spela in, äldre släktingar eller andra personer medan tid är. Med flera exempel på felaktigheter som finns och förs vidare från källa till källa betonade Margareta hur viktigt det är att vara källkritisk. Ett exempel på hennes grundliga forskning handlar om morfadern Gottfrid Ljunggren vars liv kunde följas från en teknisk utbildning via olika arbetsplatser till Varberg där han ritade flera byggnader i jugendstil som fortfarande finns kvar. I sin bok om släktgården Stora Hersebråta använde sig Margareta av brev som släktingar hade skrivit till varandra och som fanns i det stora släktarkiv som hon hade ärvt. Har man inte sådan tur finns många olika arkiv att tillgå för den som är intresserad av att hitta mer uppgifter till sin forskning och mycket av det går att söka på nätet. Lena Samuelsson


Linköping 2019-03-07. Esteri Fransson, föreläsning om finska krigsbarn.

dav

Med sina erfarenheter från två krig och två flykter från Finland berättade om de strapatser och umbäranden hon tvingades till, först i samband med finsk-ryska kriget 1939-1940 och sedan en gång till under fortsättningskriget. Esteri Fransson berättade sakligt – och helt utan manus – om sina barnaår inför en både rörd och berörd publik. Vi fick veta hur hennes bror föll av släden under flykten från Karelen och att det inte fanns möjlighet att stanna för att hämta upp honom igen. Hur gröten smakade, som var kokt på smält snö och utan salt. Hur mamma var tvungen att lämna sina barn när tåget mot Sverige skulle gå. Hur svårt det var att inte förstå det nya språket. Och att inte få använda inomhustoaletten på gården i Sverige, utan var hänvisad till utedasset. ”Som var helt naturligt för mig. Jag tyckte det var märkligt att göra sina behov inomhus.” Efter ett år gick resan tillbaka till Finland och mamma. De bodde i en fallfärdig stuga, som de fick dela med en annan familj. Och med kackerlackor och stora råttor …. Återigen blev det ett uppbrott, med Sverige som mål. Esteri, som hade glömt sin svenska under åren i Finland, fick lära sig detta igen. Bland annat hade hon svårt att uttala sj-ljudet. Vid förhör i matematik svarade hon Sex eller Åtta, fast hon visste att svaret var Sju. Märkligt, tyckte fröken. Esteri svarade ju rätt när hon fick lösa talen på papper. Vid femton års ålder tog Esteri tjänst som piga på en stor gård. Hennes första uppgift blev att ta hand om familjens hela årstvätt av lakan, örngott och handdukar. Och då, runt 1950, var det bykgrytor och handtvätt som gällde. Esteri Fransson blev avtackad med en vårblomma samt med varma och innerliga applåder från en begeistrad publik. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-02-26 Föredrag av Pia Lindgren,
Familjen Dalbom på Titanic
Pia från Jönköping är en engagerad släktforskare sedan 30 år tillbaka. Hon bestämde sig för att skriva en släktbok om familjen Danbom som reste med Titanic på den ödesdigra jungfrufärden 1912. Av de elva i det östgötska sällskapet överlevde endast Anna Nysten och vi får höra hennes skildring av hur hon klädde sig varmt och tog med sin matkorg upp på däck. Gruppen bestod förutom Anna av två familjer där kvinnorna var systrar. Dels familjen Dalbom som var på väg tillbaka till Amerika efter sin bröllopsresa och med en nyfödd son, dels familjen Andersson med fem barn som lockats av svågern Ernest Danbom att emigrera. Han var nämligen emigrantvärvare för White Star Line som ägde Titanic och han var den ende i sällskapet som hittades och kunde identifieras av de omkomna. Även hans ägodelar hittades och finns att beskåda i Sverige och i USA där han är begravd. Boken handlar inte primärt om Titanic men Pia Lindgren berättar fakta om båten och dess utrustning och om förloppet vid förlisningen som skördade 1500 människors liv. Efter haveriet infördes nya regler för att förhindra liknande katastrofer i framtiden som att livbåtar ska ha plats för samtliga ombord och att rutten inte ska gå så långt norrut. Lena Samuelsson


Linköping 2018-02-23 DIS-Filbyters
Årsmöte med 65 närvarande medlemmar.

Före mötets öppnande kåserade Gudrid Hansen om fiktiva personligheter i och omkring Kisa.

Som ny ordförande efter Torbjörn Wahlström valdes enhälligt Helén Lindqvist. Peter Tilly nyvaldes som styrelseledamot.

Årsmötet beslutade att godkänna 2018 års verksamhetsberättelse och ekonomirapport. Dessutom var det ingen i auditoriet som motsatte sig styrelsens förslag att lämna nästa års medlemsavgift oförändrad.

Innan årsmötets slut tackades avgående ordföranden Torbjörn Wahlström och valkommittens mångåriga sammankallande Helene Heideborn med varsin tulpanbukett. Efter årsmötet inbjöds de närvarande till lunch och kaffe.


Linköping 2019-02-14 Föreläsning om familjen Cassel
från Kisa som utvandrade till Amerika, med berättelser bl.a. från "Den talande duken” Det var Gunnel Asp och Mia Sandell som berättade om Peter Cassel med familj, syster och svägerska som i maj 1845 via Linköping och Berg, med ångbåt på Göta kanal, tog sig till Vänern och sedan till Göteborg. I Göteborg embarkerades lastfartyget Superb, där de resande inkvarterades på mellandäck. Resan över Atlanten var delvis stormig med sjösjuka som följd. Väl i New York fick man hjälp att ta sig till Iowa med järnväg, båt och till fots. Orten Nya Stockholm byggdes upp och Peter Cassel skrev lyriska brev hem om hur tillfreds han var med livet. Breven publicerades bl a i ÖC, med resultatet att många drabbades av Amerikafebern. De som nappade på kroken och utvandrade till Iowa blev däremot besvikna på det torftiga och fattiga livet där. Nya brev hem redogjorde för misären, varpå en hätsk diskussion uppstod mellan Peter Cassel och den missbelåtne John Fahrman, också den med Corren som arena. Under frågestunden blev publiken underhållen av diverse berättelser om hur släktskap och andra trådar till Peter Cassel fanns, bara inom denna grupp. /Lisbeth Engdahl


Mjölby 2019-02-12 Nyby Gästgiveri, föredrag av Anne-Catrine Hylén
I närheten av Tåkern i Väversunda socken Vadstena kommun ligger gården Nyby med en omväxlande historia som Anne-Catrine Hylén berättade om. Gården nämns redan på 1300-talet och har haft både tingsplats och avrättningsplats på ägorna. Från 1653 till 1894 bedrevs krog och gästgiveriverksamhet på gården, alltså i 241 år och med 16 olika gästgivare. En känd besökare var Carl von Linné som den 8 mars 1734 tog in där och beskrev den som, ”den eländigaste gästgivargård man nyligen sett”. Inte så bra betyg men i Mjölby vägrade han att bo! I slutet av 1700-talet kom släkten Fridell till Nyby och Anne-Catrines mormors farmors mormor Nora Lisa föddes där 1790. Sedan dess har gården tillhört samma släkt. Nora Lisas far som var korpral försvann i Finska kriget när hon var 3 år och som enda barn ärvde hon gården, gifte sig och fick tillsammans med mannen Nils Jönsson 10 barn. Vid sin död 80 år gammal kunde hon se tillbaka på ett strävsamt liv med både sorg och glädjeämnen. Lena Samuelsson


Linköping 2019-01-31 Leif Ax informerade om resultaten från DNA-topsning.
Dryga 30-talet åhörare fick höra hur man gör för att förstå resultaten från en DNA-toppsning. Vi fick en presentation av de olika företag som erbjuder analys och hur svaren faktiskt kan skilja sig åt. Leif visade också vad man gör med de namnförslag till släktingar i olika led som dyker upp. Ett är säkert. Lita aldrig på de resultat som visas. Kontrollera alltid med primära källor innan resultaten införlivas i den egna släktforskningen! Vi fick också veta att DNA-molekylen på inget vis är artspecifik. Homo sapiens delar 90 % av sitt DNA med de stora aporna. Och faktiskt 40 % med innehållet i ett Kronjäst-paket. Under fikapausen var det DNA diskussioner och efter det frågestund med ett flertal frågor. Lisbeth Engdahl.


Mjölby 29/1 2019, Medicinska diagnoser i död-och begravningsböckerna, föreläsning av Ingegerd Rahm Ostkupan.
Ingegerd Rahm berättar om hur hon som pensionär kombinerar sitt intresse för släktforskning med sin bakgrund som läkare och därför intresserar sig för diagnoser kyrkböckerna. Hon börjar med att påpeka att längre bakåt i tiden är trovärdigheten inte så stor eftersom det var prästen som fick försöka att ställa en diagnos. De sjukdomar som drabbade våra förfäder förändras genom historiens gång. På medeltiden var det sjukdomar som spetälska och pest som härjade. Under 1700-talet tillkom smittkoppor och rödsot (dysenteri), och samtidigt led människor av krig och missväxt. Inte förrän i mitten av 1700-talet fick prästen i uppgift att ange dödsorsak och de benämningar som användes då grundades i folktro som älvabläst för utslag eller problem med vätskebalansen vilket kunde ge flussvärk, trånsjuka och tvinsot. 1800-talets stora farsot var kolera som spred sig över världen efter ett vulkan –utbrott i Indonesien och på 1900-talet dog en halv miljon människor i spanska sjukan 1918-1919. När läkare började skriva dödsorsak i mitten av 1800-talet blev diagnoserna stadigt bättre allteftersom läkarvetenskapen gick framåt. Frågor ställdes och det diskuterades livligt både under föreläsningen och vid kaffebordet. Lena Samuelsson


2018-12-06 , Nancy Svensson har haft en föreläsning på, Temat ”Ett DNA-projekt i Kanada”
Nancy berättade om hur hon forskat fram en släkttavla med över 500 personer. Hennes man, som har finska anor, tog ett DNA-test. Svaret blev stark träff på en person i Orsa. Det visade sig vara en halvbror till hans mamma. Han hette Pelle och var nu 83 år gammal. Han visste mycket om släkten uppe i Orsa Finnmark. Mängder av finnar hade kommit över till Sverige, för att slippa strida i Tsarens armé på 1800-talet. De hade bosatt sig i norra Dalarna, fått stora familjer och byggt sig gårdar.  När det blev dåliga tider i Sverige vid sekelskiftet flydde många av dessa finnar till Kanada. Det var bland annat två bröder Ors-Per och hans bror Ors-Erik. De åkte över 1914, för att söka efter guld, men arbetade i stället i kolgruvor i Ontario. De stred i Europa i kanadensiska armén under Första Världskriget. 1923 återvände de till Sverige. Den ene brodern hade en okänd dotter i Orsa. Han gifte om sig 1930 och fick sonen Pelle, som omtalats ovan. Tack vare släktforskning och DNA-test fick Pelle kännedom om sin halvsyster. Hon är nu tyvärr avliden, men hennes son, som är gift med Nancy Svensson åkte till Orsa för att besöka Pelle. De fick reda på hela släkten, och en ny släkttavla blev då nedtecknad. Sally Stehager


2018-11-29 Föredrag av Sven Lindgren. Han kåserade om Linköping som Sveriges modernaste kommun på 90-talet.
Man införde då den så kallade Beställare – Utförarmodellen. 1992 kom den stora Kommun-reformen. Linköping har fortfarande den lägsta skattesatsen i Östergötland. Ett 40-tal kommuner har tagit efter linköpingsmodellen. I kommunen drevs fyra kontroversiella frågor. Det var: Vallaleden, Konserthusbygget, Stormarknad i Tornby och frågan om Regionflygplats. Redan 1923 fanns Vallaleden med i en generalplan, och frågan drevs ända till 1989. Det fanns tre förslag. Ett av dem var att bygga en bergtunnel. Efter en rådgivande folkomröstning 1989 stoppades all fortsatt diskussion om Vallaleden. Planer på att bygga ett Konserthus började redan 1974. Nio olika platser var med i planeringen. Det blev Museiparken som beslutades. Man byggde Konsert & Kongress tillsammans med Folkets Husföreningen, men efter deras konkurs 1991 övertog kommunen ansvaret. Folk åkte mycket till Mantorp för att handla. Norrköping funderade på en stormarknad i Norsholm med Bert Karlssons hjälp. Då fick Linköping därför bråttom att bygga en stormarknad i Tornby. Planer fanns för en storflygplats. På förslag var: Kungsängen, Malmen, SAAB-fältet samt nybygge i Norsholm. Efter valet 1994 då Linköping styrdes av en koalition mellan S och M skrinlades planerna. Sally Stehager


Föreläsning  Mjölby 27/11 2018 Nancy Svensson ”Vad kom fram vid DNA-test för att veta andelen finska gener”.
Nancy Svensson tog oss med på en resa i maken Rolands släkt som ledde flera århundranden tillbaka och till bl.a. Finland och USA. Utgångspunkten var funderingar kring om det fanns kopplingar i släkten till finska invandrare i Orsatrakten, s.k. skogsfinnar. Ett projekt som bedrivits om släktnamn i området (Skogsfinska släktnamn i Skandinavien) samt data från DNA-test bekräftade att det fanns starka band. Med både bild och ljud förmedlade Nancy känslan av hur livet tedde sig för den finska befolkning som kom till Sverige som svedjebönder för 400 år sedan. Vilken känsla att besöka den fäbod där släkten bott och brukat jorden i århundraden. Mer information om den finska släkten fanns i Finland där en aktiv släktförening hjälpte till med upplysningar och bilder. Orten Karstula i landskapet Mellersta Finland visade sig vara den plats varifrån släkten härstammade. Rolands DNA-test visade på 13% finska gener och ledde till upptäckten av en hittills okänd morfar samt kontakt med en ännu levande morbror. Morfar Ors-Per flyttade till Kanada utan veta om att han lämnade en gravid kvinna kvar i Sverige. I Kanada fanns redan brodern Ors-Erik som kämpade som soldat i första världskriget och vars historia Nancy kunde berätta med hjälp av dokument från ett arkiv i Kanada. Lena Samuelsson


2018-11-15  Linköping F.d. distriktsläkaren Ingegerd Rahm från Skärblacka föreläste om sådana diagnoser som är angivna i dödböckerna på temat sjukdomsnamn i gångna tider. Hon började med att berätta om de förhållanden som härskat under tidernas gång, alltifrån medeltidens oår med Digerdöden, via 1700- och 1800-talens krig och missväxt med pest, kolera och rödsot som följd till 1900-talets Spanska sjukan. Ingegerd Rahm har studerat Kullerstads församlings dödböcker, den äldsta från år 1652. Från början var det prästerna som skrev in dödsorsakerna i böckerna. Prästerna noterade vad de tolkade som dödsorsaker, orsaker som baserades på folktro och humoralpatologi, d.v.s. läran om de fyra kroppsvätskorna blod, slem, gul galla och svart galla. I mitten av 1800-talet kom den första nomenklaturen över 115 sjukdomar och nu var det läkare som skulle skriva dödsattester och benämna dödsorsakerna. I slutet av 1800-talet utökades nomenklaturen till 302 sjukdomar, som kunde leda till döden. Inte förrän vid förra sekelskiftet fick lärarvetenskapen kunskaper i t ex bakteriologi, vilket ledde till utförligare diagnoser av dödliga sjukdomar.  Efter en kaffepaus fortsatt Ingegerd Rahm med att besvara de frågor, som åhörarna ställde. Frågor som släktforskare ställs inför och som vi nu fick sakkunniga förklaringar på. Lisbeth Engdahl


2018-11-13 Föreläsning Mjölby, av Agneta Sundstrand om Elsa ”Alrik” Andersson
De 37 åhörare som samlats i Ostkupan på tisdagskvällen fick lyssna på ett livsöde med en gedigen bakgrund från arbete, med arkiv beskrev en kvinna som hon själv träffat som barn och kände väl till. Dessutom fanns en hel skatt av dokument bevarad eftersom Elsa Andersson aldrig slängde något.(Vilken tur!)  Vi fick höra en beskrivning av Elsas sammansatta personlighet och om hennes släkt bakåt i tiden. Mamma Anna som var sekreterare i rösträttsföreningen och den stränge pappa Jon. Vi fick ta del av Elsas skolgång, som inte gick smärtfritt, genom att bläddra i den tummade läseboken, se hennes teckningar och vackra handstil. Elsa bodde hela livet på torpet Ängsätter som hennes farfar hade byggt och som saknade alla bekvämligheter eftersom allt skulle vara som på faderns tid. Lena Samuelsson


2018-11-01 Linköping. Föreläsning av Berit Peukert.  Ämnet för kvällen var: ”Idioterna i våra kyrkböcker”.
Vi fick höra om de utvecklingsstördas historia från antiken till nutid. Om hur terminologin och synen på personerna bakom benämningen förändrats genom tiderna, om att även orsakerna till denna funktionsvariation förändrats, om hur villkoren och förutsättningarna för dem förändrats och förbättrats, men också om fortsatt utsatthet. Vi fick även höra om varför det finns anteckningar om dem i husförhörslängder och församlingsböcker. Kyrkan som sedan Gustav Vasa tid var en statskyrka fick anvisningar och föreskrifter om hur kyrkoböckerna skulle föras och 1860 kom en promemoria från Kungl Maj:t som bland annat sade att ”lyten, såsom blind, dövstum eller svagsint” skulle antecknas.  Sally Stehager


30/10 2018 Torp och torpare, Kalle Bäck , Mjölby

Tisdagens föreläsning om torp och torpare var fartfylld, underhållande och kunskapsrik. Kalle Bäck är en välkänd föreläsare från trakten (Trehörna) och en ovanlig historieprofessor som ägnat sin forskning och sitt författarskap åt de många bönder och torpare som ännu inte tagit sin rättmätiga plats i historiebeskrivningen. Bara ett torp är t.ex. byggnadsminnesförklarat. Vi fick höra om hur torpen växte fram till sitt högsta antal runt 1850, då det fanns 100.000 torp i Sverige. Hundra år senare försvann det sista torpet och det blev olagligt att vara torpare. Det finns olika förklaringar till att torpens antal minskar som industrialisering, urbanisering och emigration. Kalle Bäck har i sin forskning visat att det laga skifte som började genomföras 1827 är en stor orsak till minskningen. Livet på torpet var hårt och avgörande för familjens standard var att båda makarna liksom barnen bidrog med sin arbetskraft. Dagsverken och övriga göromål var noggrant reglerat i kontrakt. Att det ändå var ett populärt alternativ för unga på den tiden förklaras med att det gav en möjlighet till att gifta sig och bilda familj. Glädjande nog lockades många (62 pers.) till kvällens föreläsning som även innehöll kaffepaus och möjlighet att inhandla någon av Kalle Bäcks böcker i skilda ämnen som utöver torpare bl.a. handlar om svärmödrar och dass. Lena Samuelsson


2018-10-18  Föreläsning av Sigvard Henriksson om östgötska ortsnamn, företrädelsevis från Kindabygden., som började sin föreläsning med att berätta att Kinda och Ydre förr tillhörde Småland, d.v.s. Småländerna söder om Östergötland. Namndelen –kind betydde ”land” och Bankekind är alltså Bankes land precis som Hanekind är Hanes land. Ordet –kind kom senare att stå för ”härad”, dvs ett område av rättslig natur. Härad kan förknippas med termen ”Hundare”, dvs ett folkförsvar, bestående av ca 100 man. Ett Hundare kunde också ha en ”Vedung”, som var ett sjö- eller vattenförsvar. Många ortsnamn är teofora, dvs med ett gudanamn i som t ex Mjärdevi och Ullevi. Mjärdevi har sitt ursprung i vanen Njord och Ullevi i asaguden Ull. Ändelsen – vi syftar på en kultplats.  Lisbeth Engdahl.

 



2018-10-16 ”Disgen 2018” av Bertil Lindqvist i Ostkupan Mjölby.
       Tisdagskvällens föreläsning handlade om Disgen 2018. Vad som är skillnader mot tidigare program och vilka nyheter som finns i programmet. Med hjälp av en Power Point presentation och med exempel från programmet redogjorde Bertil för hur det fungerar och även hur det ibland inte fungerar ännu. Han rekommenderade oss att inte ha kvar Disgen 2016 eftersom det inte finns någon anledning till det. En nyhet i 2018 är släktöversikten som visar fyra generationer både bakåt och framåt med utgångspunkt från vald centrumperson. Tyvärr går det inte i nuläget att skriva ut. Det finns möjlighet att välja upp till sex notiser, som syns i personöversikten, när man lägger till en ny person. Föräldrar läggs till en i taget i var sin ruta. Om man vill går det att lägga till flera namn och bestämma om de ska visas eller ej. Och det går att ha en bild t.ex. bröllopsfoto i relationsrutan.   Startfönstret har utökats med mer information, kartförrådet har blivit större, det går att dra och släppa notiser m.m. Till sist påpekade Bertil att det är vi användare som gör programmet till vad det är genom att önska funktioner och påtala problem. Lena Samuelsson.


2018-10-09 Äldredagen på Konsert & Kongress
     

DIS-Filbyters monter med släktforskare av alla de slag. Många blev intresserade och kan tänka sig börja forska. Tack alla –grymt jobbat! Lisbeth Engdahl.


2018-10-02 Föreläsning Östgötska ortsnamn, Ostkupan Mjölby. Kvällens föreläsare Sigvard Henriksson delade med sig av sitt stora intresse för historia och sina gedigna kunskaper i ämnet.

Han inledde med en tidsresa från äldre stenålder fram till medeltid. Vi fick höra om hur Östergötland efter att ha varit delvis täckt av vatten för 8000 år sedan, blev befolkat under bronsålder ca.1800 år före Kristus. De människor som bosatte sig här kallas för ”båtyxefolket” och även om de brukade den bördiga jorden på östgötaslätten så var de också sjöfarare. Kunskap om hur människor levde för så länge sedan finns bl.a. i hällristningarna vid Himmelstalund i Norrköping. På östgötaslätten finns många exempel på hur människor namngav platsen som de bodde på efter sina gudar. Gudarnas namn tillsammans med beteckningen för deras helgedomar som t.ex. Ullevi är vanligt förekommande, där Ull är gudens namn och vi står för en helig plats. Även lund och vall betecknar heliga platser, och slutar ortsnamn på –inge eller –stad tyder det på att namnet är gammalt. Vattendrag fick ofta sitt namn efter utseende som Svartån.  Lena Samuelsson


2018-09-27 Med Kalle Bäck professor i Folklivshistoria som föreläsare i Föreningshuset Fontänen.

Ämnet för kvällen var: Byn, Gården och Människorna för 200 år sedan. På 1800-talets slut fanns det 100 000 torp i Sverige. 1944 försvann den siste torparen. Att vara torpare innebar att man med dagsverken betalade arrende till bonden som ägde marken. Efter detta år blev det förbjudet att betala skulder med kroppsarbete. Torpen var ofta belägna långt bort på bondens ägor, där det var undermålig kvalitet på marken eller svårt att odla. Laga skifte infördes 1827, vilket innebar att markområdena för odling blev mer enhetliga. Tidigare kunde en teg vara så smal som 3 meter och den bredaste 33 meter. Det var oekonomiskt att odla så små arealer. Det blev rättvisare och man kunde odla mer rationellt efter det att laga skiftet genomförts. Man odlade framför allt korn för att kunna sälja till Holland. Efter Göta Kanals färdigställande blev transporterna enklare. Det fanns 100 000 hästar år 1812. De åt havre, så det var viktigt att odla denna gröda. Hästen användes som dragdjur, men man använde också oxar som dragdjur, vilket var mer ekonomiskt. Efter att man slaktat oxen kunde man äta köttet. Man åt aldrig hästkött. Skogen var oerhört viktig, eftersom man använde trä till nästan allt. Husbygge, redskap, verktyg, stängsel samt till eldning både för uppvärmning och matlagning. Fram till 1860 var alla hus gråa, dvs omålade, men år 1870 blev de flesta hus röda. Man hade sällan trädgård på sin tomt. På sin höjd kunde man ha ett äppelträd. Om man hade planterat tre äppelträd fick man en silversked som belöning från Kungliga Patriotiska sällskapet. Grönsaker åt man aldrig för 200 år sedan, endast ärter kunde förekomma. Hagdahl kom med sin kokbok på 400 sidor, och det var en liten historia kring varje maträtt. Hur svårt hade han inte att få folk att äta grönsaker? År 1818 fanns det inte en blomma i rabatterna. De första odlade blommorna på 1800-talet var den ljuslila syrenen, bondpionen och brandliljan. Lökväxter kom först på 1900-talet. Den vanligaste frågan Kalle Bäck brukar få på sina föreläsningar är om folk var lyckligare förr. Jo det var de kanske. Det fanns ingen miljöförstöring, inget knark och ingen terrorism, ingen stress med tiden, datorer och TV-program – men idag har vi inte ens en regering! Vi har Mul- och klövsjuka, HIV och Aids. ”Vad ska jag ställa på bordet?”, var en vanlig fråga för 200 år sedan. ”Ingenting” blev svaret ibland. Vi har mat i överflöd och inga problem med att äta oss mätta. Vi kan laga olika sorters mat varje dag. När barnen är ute och leker idag kan de bli dyblöta, men när de kommer in så tar man bara av dem de våta kläderna och sätter på nya. Det var sällan man hade något klädbyte förr i tiden. Det gällde både barn och vuxna. När ett barn fick mässlingen var den största oron om barnet skulle överleva. Man dog av halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Idag har vi sjukvård, mediciner och läkarvård. Vi har moderna hem, behöver inte gå ut och hämta vatten eller bära ut slask, hugga ved eller klyva och elda. Så många ryggar som slitits ut av allt sådant arbete! Vi har kläder att sätta på oss, och vi kan ha olika kläder varje dag. Hade då människorna större möjlighet att känna lycka förr? Svaret på den frågan är ofta NEJ! Ett mycket trevligt och humoristiskt föredrag  fick vi höra, och många skratt blev det under kvällen. Mycket uppskattning åhörare i Vagnhallen. Sally Stehager.


2018-09-18 Föreläsning av Jan-Erik Carlsson i Mjölby om soldatforskning från husförhörslängd tillgeneralmönsterrulla. I Grill finns allt om rote indelningen i Sverige. Det fanns 2470 rotar som höll med indelta soldater i hela Sverige. I Östergötland och i Kalmar län fanns 84 rotar. Indelningssystemet startade 1624. Med hjälp av rotesystemet kan man finna vilka soldater som var inskrivna i Generalmönsterrullorna. I dessa står det om soldaternas egenskaper till exempel längd, ålder, antal år de hade tjänat kronan och om eventuella andra egenskaper. I kavallerirullorna står det mer om hästarnas skick. Om de har en vit bläs, eller vilken färg de har etc. Jan-Erik tipsade om ett antal länkar som kunde vara intressanta för de som söker soldater i sin släktforskning.



2018-09-06 
Ulla-Britt Forsgren berättade om Tinnerö ek landskap, som är Linköpings äldsta bostadsområde. Redan för 2000 år sedan bodde människor här. Man har funnit rester från ett forntida odlingsområde 6 kvadratkilometer stort. Det sträckte sig från Garnisonsrondellen till Korpvallen och Slättbacka. Rosenkällasjön är gräns i söder. Man har funnit rester från eldstäder samt gravrösen från Järnåldern och Bronsåldern. Husterrasser är svårare att se, men man kan ana att de bestod av långhus, förråd och bostadshus med fäboddel. De hade mängder av kor, grisar, får och getter. Man tog vara på hudarna och transporterade ner till det Romerska riket som var mycket stort. Där sålde man dem och i utbyte fick man bl.a. glas, vilket man inte själv kunde tillverka. Många pojkar följde med ut på dessa resor, de blev sedan kvar och lärde sig en hel del från den romerska kulturen. Sedan kom de tillbaka och lärde ut sina erfarenheter. Vid 4-500 e Kr försvann samhället, troligen pga. någon härjande sjukdom. Mycket litet blev kvar. Sedan kom Vikingatiden, platserna förvandlades från gårdar till byar.  På 1600-talet inköptes byn av Linköpings Kungsgård. Man idkade slåtter där. På 1800-talet kom militären och använde området till övningsfält fram till 1963. Rosenkällasjön är en rekonstruerad sjö. Man använde den som vattenmagasin för Tinnerbäcken. Nu har sjön ett rikt fågelliv. T.ex. häckar den mycket ovanliga Svarthakedoppingen där. Mängder av Svanar, Gäss och till och med Kungsörn kan man se där. Området är välordnat med guidade vandringsleder. Det är mycket välskyltat för de som tar sig dit själva.  Sally Stehager.


  Föreläsning i Ostkupan Mjölby den 4/9 2018 av Karl-Gustav Andersson.
Hedda Amalia Carlsson, en kvinna och hennes hus, handlade om Hedda Carlsson och huset som hon bodde i hela sitt liv. Orsaken till att Karl-Gustav forskade om Hedda och hennes liv är att hon var hans ”dagmamma” under delar av barndomen. Hedda kom till världen 1877 som åttonde barnet i en skara på elva stycken. Hon avled 1963 och bodde hela sitt liv i huset där hon föddes. Hennes far var fiskare och huset kallas ibland för Heddas fiskarstuga. Efter Heddas död förföll stugan och när en cykelväg skulle dras över tomten bestämdes att den skulle flyttas till Hembygdsgården där den idag är en del av vandrarhemmet. Intressant med föreläsningen är att den förenar släktforskning med forskning om hus och kopplar det till personliga minnen och dokumentation i form av bilder. Britt-Marie Ahlqvist berättade om planer på en utflykt. Lena Samuelsson