Gå till innehåll

Referat föreläsningar höst 2018


2018-12-06 , Nancy Svensson har haft en föreläsning på, Temat ”Ett DNA-projekt i Kanada”
Nancy berättade om hur hon forskat fram en släkttavla med över 500 personer. Hennes man, som har finska anor, tog ett DNA-test. Svaret blev stark träff på en person i Orsa. Det visade sig vara en halvbror till hans mamma. Han hette Pelle och var nu 83 år gammal. Han visste mycket om släkten uppe i Orsa Finnmark. Mängder av finnar hade kommit över till Sverige, för att slippa strida i Tsarens armé på 1800-talet. De hade bosatt sig i norra Dalarna, fått stora familjer och byggt sig gårdar.  När det blev dåliga tider i Sverige vid sekelskiftet flydde många av dessa finnar till Kanada. Det var bland annat två bröder Ors-Per och hans bror Ors-Erik. De åkte över 1914, för att söka efter guld, men arbetade i stället i kolgruvor i Ontario. De stred i Europa i kanadensiska armén under Första Världskriget. 1923 återvände de till Sverige. Den ene brodern hade en okänd dotter i Orsa. Han gifte om sig 1930 och fick sonen Pelle, som omtalats ovan. Tack vare släktforskning och DNA-test fick Pelle kännedom om sin halvsyster. Hon är nu tyvärr avliden, men hennes son, som är gift med Nancy Svensson åkte till Orsa för att besöka Pelle. De fick reda på hela släkten, och en ny släkttavla blev då nedtecknad. Sally Stehager


2018-11-29 Föredrag av Sven Lindgren. Han kåserade om Linköping som Sveriges modernaste kommun på 90-talet.
Man införde då den så kallade Beställare – Utförarmodellen. 1992 kom den stora Kommun-reformen. Linköping har fortfarande den lägsta skattesatsen i Östergötland. Ett 40-tal kommuner har tagit efter linköpingsmodellen. I kommunen drevs fyra kontroversiella frågor. Det var: Vallaleden, Konserthusbygget, Stormarknad i Tornby och frågan om Regionflygplats. Redan 1923 fanns Vallaleden med i en generalplan, och frågan drevs ända till 1989. Det fanns tre förslag. Ett av dem var att bygga en bergtunnel. Efter en rådgivande folkomröstning 1989 stoppades all fortsatt diskussion om Vallaleden. Planer på att bygga ett Konserthus började redan 1974. Nio olika platser var med i planeringen. Det blev Museiparken som beslutades. Man byggde Konsert & Kongress tillsammans med Folkets Husföreningen, men efter deras konkurs 1991 övertog kommunen ansvaret. Folk åkte mycket till Mantorp för att handla. Norrköping funderade på en stormarknad i Norsholm med Bert Karlssons hjälp. Då fick Linköping därför bråttom att bygga en stormarknad i Tornby. Planer fanns för en storflygplats. På förslag var: Kungsängen, Malmen, SAAB-fältet samt nybygge i Norsholm. Efter valet 1994 då Linköping styrdes av en koalition mellan S och M skrinlades planerna. Sally Stehager


Föreläsning  Mjölby 27/11 2018 Nancy Svensson ”Vad kom fram vid DNA-test för att veta andelen finska gener”.
Nancy Svensson tog oss med på en resa i maken Rolands släkt som ledde flera århundranden tillbaka och till bl.a. Finland och USA. Utgångspunkten var funderingar kring om det fanns kopplingar i släkten till finska invandrare i Orsatrakten, s.k. skogsfinnar. Ett projekt som bedrivits om släktnamn i området (Skogsfinska släktnamn i Skandinavien) samt data från DNA-test bekräftade att det fanns starka band. Med både bild och ljud förmedlade Nancy känslan av hur livet tedde sig för den finska befolkning som kom till Sverige som svedjebönder för 400 år sedan. Vilken känsla att besöka den fäbod där släkten bott och brukat jorden i århundraden. Mer information om den finska släkten fanns i Finland där en aktiv släktförening hjälpte till med upplysningar och bilder. Orten Karstula i landskapet Mellersta Finland visade sig vara den plats varifrån släkten härstammade. Rolands DNA-test visade på 13% finska gener och ledde till upptäckten av en hittills okänd morfar samt kontakt med en ännu levande morbror. Morfar Ors-Per flyttade till Kanada utan veta om att han lämnade en gravid kvinna kvar i Sverige. I Kanada fanns redan brodern Ors-Erik som kämpade som soldat i första världskriget och vars historia Nancy kunde berätta med hjälp av dokument från ett arkiv i Kanada. Lena Samuelsson


2018-11-15  Linköping F.d. distriktsläkaren Ingegerd Rahm från Skärblacka föreläste om sådana diagnoser som är angivna i dödböckerna på temat sjukdomsnamn i gångna tider. Hon började med att berätta om de förhållanden som härskat under tidernas gång, alltifrån medeltidens oår med Digerdöden, via 1700- och 1800-talens krig och missväxt med pest, kolera och rödsot som följd till 1900-talets Spanska sjukan. Ingegerd Rahm har studerat Kullerstads församlings dödböcker, den äldsta från år 1652. Från början var det prästerna som skrev in dödsorsakerna i böckerna. Prästerna noterade vad de tolkade som dödsorsaker, orsaker som baserades på folktro och humoralpatologi, d.v.s. läran om de fyra kroppsvätskorna blod, slem, gul galla och svart galla. I mitten av 1800-talet kom den första nomenklaturen över 115 sjukdomar och nu var det läkare som skulle skriva dödsattester och benämna dödsorsakerna. I slutet av 1800-talet utökades nomenklaturen till 302 sjukdomar, som kunde leda till döden. Inte förrän vid förra sekelskiftet fick lärarvetenskapen kunskaper i t ex bakteriologi, vilket ledde till utförligare diagnoser av dödliga sjukdomar.  Efter en kaffepaus fortsatt Ingegerd Rahm med att besvara de frågor, som åhörarna ställde. Frågor som släktforskare ställs inför och som vi nu fick sakkunniga förklaringar på. Lisbeth Engdahl


2018-11-13 Föreläsning Mjölby, av Agneta Sundstrand om Elsa ”Alrik” Andersson
De 37 åhörare som samlats i Ostkupan på tisdagskvällen fick lyssna på ett livsöde med en gedigen bakgrund från arbete, med arkiv beskrev en kvinna som hon själv träffat som barn och kände väl till. Dessutom fanns en hel skatt av dokument bevarad eftersom Elsa Andersson aldrig slängde något.(Vilken tur!)  Vi fick höra en beskrivning av Elsas sammansatta personlighet och om hennes släkt bakåt i tiden. Mamma Anna som var sekreterare i rösträttsföreningen och den stränge pappa Jon. Vi fick ta del av Elsas skolgång, som inte gick smärtfritt, genom att bläddra i den tummade läseboken, se hennes teckningar och vackra handstil. Elsa bodde hela livet på torpet Ängsätter som hennes farfar hade byggt och som saknade alla bekvämligheter eftersom allt skulle vara som på faderns tid. Lena Samuelsson


2018-11-01 Linköping. Föreläsning av Berit Peukert.  Ämnet för kvällen var: ”Idioterna i våra kyrkböcker”.
Vi fick höra om de utvecklingsstördas historia från antiken till nutid. Om hur terminologin och synen på personerna bakom benämningen förändrats genom tiderna, om att även orsakerna till denna funktionsvariation förändrats, om hur villkoren och förutsättningarna för dem förändrats och förbättrats, men också om fortsatt utsatthet. Vi fick även höra om varför det finns anteckningar om dem i husförhörslängder och församlingsböcker. Kyrkan som sedan Gustav Vasa tid var en statskyrka fick anvisningar och föreskrifter om hur kyrkoböckerna skulle föras och 1860 kom en promemoria från Kungl Maj:t som bland annat sade att ”lyten, såsom blind, dövstum eller svagsint” skulle antecknas.  Sally Stehager


30/10 2018 Torp och torpare, Kalle Bäck , Mjölby

Tisdagens föreläsning om torp och torpare var fartfylld, underhållande och kunskapsrik. Kalle Bäck är en välkänd föreläsare från trakten (Trehörna) och en ovanlig historieprofessor som ägnat sin forskning och sitt författarskap åt de många bönder och torpare som ännu inte tagit sin rättmätiga plats i historiebeskrivningen. Bara ett torp är t.ex. byggnadsminnesförklarat. Vi fick höra om hur torpen växte fram till sitt högsta antal runt 1850, då det fanns 100.000 torp i Sverige. Hundra år senare försvann det sista torpet och det blev olagligt att vara torpare. Det finns olika förklaringar till att torpens antal minskar som industrialisering, urbanisering och emigration. Kalle Bäck har i sin forskning visat att det laga skifte som började genomföras 1827 är en stor orsak till minskningen. Livet på torpet var hårt och avgörande för familjens standard var att båda makarna liksom barnen bidrog med sin arbetskraft. Dagsverken och övriga göromål var noggrant reglerat i kontrakt. Att det ändå var ett populärt alternativ för unga på den tiden förklaras med att det gav en möjlighet till att gifta sig och bilda familj. Glädjande nog lockades många (62 pers.) till kvällens föreläsning som även innehöll kaffepaus och möjlighet att inhandla någon av Kalle Bäcks böcker i skilda ämnen som utöver torpare bl.a. handlar om svärmödrar och dass. Lena Samuelsson


2018-10-18  Föreläsning av Sigvard Henriksson om östgötska ortsnamn, företrädelsevis från Kindabygden., som började sin föreläsning med att berätta att Kinda och Ydre förr tillhörde Småland, d.v.s. Småländerna söder om Östergötland. Namndelen –kind betydde ”land” och Bankekind är alltså Bankes land precis som Hanekind är Hanes land. Ordet –kind kom senare att stå för ”härad”, dvs ett område av rättslig natur. Härad kan förknippas med termen ”Hundare”, dvs ett folkförsvar, bestående av ca 100 man. Ett Hundare kunde också ha en ”Vedung”, som var ett sjö- eller vattenförsvar. Många ortsnamn är teofora, dvs med ett gudanamn i som t ex Mjärdevi och Ullevi. Mjärdevi har sitt ursprung i vanen Njord och Ullevi i asaguden Ull. Ändelsen – vi syftar på en kultplats.  Lisbeth Engdahl.

 



2018-10-16 ”Disgen 2018” av Bertil Lindqvist i Ostkupan Mjölby.
       Tisdagskvällens föreläsning handlade om Disgen 2018. Vad som är skillnader mot tidigare program och vilka nyheter som finns i programmet. Med hjälp av en Power Point presentation och med exempel från programmet redogjorde Bertil för hur det fungerar och även hur det ibland inte fungerar ännu. Han rekommenderade oss att inte ha kvar Disgen 2016 eftersom det inte finns någon anledning till det. En nyhet i 2018 är släktöversikten som visar fyra generationer både bakåt och framåt med utgångspunkt från vald centrumperson. Tyvärr går det inte i nuläget att skriva ut. Det finns möjlighet att välja upp till sex notiser, som syns i personöversikten, när man lägger till en ny person. Föräldrar läggs till en i taget i var sin ruta. Om man vill går det att lägga till flera namn och bestämma om de ska visas eller ej. Och det går att ha en bild t.ex. bröllopsfoto i relationsrutan.   Startfönstret har utökats med mer information, kartförrådet har blivit större, det går att dra och släppa notiser m.m. Till sist påpekade Bertil att det är vi användare som gör programmet till vad det är genom att önska funktioner och påtala problem. Lena Samuelsson.


2018-10-09 Äldredagen på Konsert & Kongress
     

DIS-Filbyters monter med släktforskare av alla de slag. Många blev intresserade och kan tänka sig börja forska. Tack alla –grymt jobbat! Lisbeth Engdahl.


2018-10-02 Föreläsning Östgötska ortsnamn, Ostkupan Mjölby. Kvällens föreläsare Sigvard Henriksson delade med sig av sitt stora intresse för historia och sina gedigna kunskaper i ämnet.

Han inledde med en tidsresa från äldre stenålder fram till medeltid. Vi fick höra om hur Östergötland efter att ha varit delvis täckt av vatten för 8000 år sedan, blev befolkat under bronsålder ca.1800 år före Kristus. De människor som bosatte sig här kallas för ”båtyxefolket” och även om de brukade den bördiga jorden på östgötaslätten så var de också sjöfarare. Kunskap om hur människor levde för så länge sedan finns bl.a. i hällristningarna vid Himmelstalund i Norrköping. På östgötaslätten finns många exempel på hur människor namngav platsen som de bodde på efter sina gudar. Gudarnas namn tillsammans med beteckningen för deras helgedomar som t.ex. Ullevi är vanligt förekommande, där Ull är gudens namn och vi står för en helig plats. Även lund och vall betecknar heliga platser, och slutar ortsnamn på –inge eller –stad tyder det på att namnet är gammalt. Vattendrag fick ofta sitt namn efter utseende som Svartån.  Lena Samuelsson


2018-09-27 Med Kalle Bäck professor i Folklivshistoria som föreläsare i Föreningshuset Fontänen.

Ämnet för kvällen var: Byn, Gården och Människorna för 200 år sedan. På 1800-talets slut fanns det 100 000 torp i Sverige. 1944 försvann den siste torparen. Att vara torpare innebar att man med dagsverken betalade arrende till bonden som ägde marken. Efter detta år blev det förbjudet att betala skulder med kroppsarbete. Torpen var ofta belägna långt bort på bondens ägor, där det var undermålig kvalitet på marken eller svårt att odla. Laga skifte infördes 1827, vilket innebar att markområdena för odling blev mer enhetliga. Tidigare kunde en teg vara så smal som 3 meter och den bredaste 33 meter. Det var oekonomiskt att odla så små arealer. Det blev rättvisare och man kunde odla mer rationellt efter det att laga skiftet genomförts. Man odlade framför allt korn för att kunna sälja till Holland. Efter Göta Kanals färdigställande blev transporterna enklare. Det fanns 100 000 hästar år 1812. De åt havre, så det var viktigt att odla denna gröda. Hästen användes som dragdjur, men man använde också oxar som dragdjur, vilket var mer ekonomiskt. Efter att man slaktat oxen kunde man äta köttet. Man åt aldrig hästkött. Skogen var oerhört viktig, eftersom man använde trä till nästan allt. Husbygge, redskap, verktyg, stängsel samt till eldning både för uppvärmning och matlagning. Fram till 1860 var alla hus gråa, dvs omålade, men år 1870 blev de flesta hus röda. Man hade sällan trädgård på sin tomt. På sin höjd kunde man ha ett äppelträd. Om man hade planterat tre äppelträd fick man en silversked som belöning från Kungliga Patriotiska sällskapet. Grönsaker åt man aldrig för 200 år sedan, endast ärter kunde förekomma. Hagdahl kom med sin kokbok på 400 sidor, och det var en liten historia kring varje maträtt. Hur svårt hade han inte att få folk att äta grönsaker? År 1818 fanns det inte en blomma i rabatterna. De första odlade blommorna på 1800-talet var den ljuslila syrenen, bondpionen och brandliljan. Lökväxter kom först på 1900-talet. Den vanligaste frågan Kalle Bäck brukar få på sina föreläsningar är om folk var lyckligare förr. Jo det var de kanske. Det fanns ingen miljöförstöring, inget knark och ingen terrorism, ingen stress med tiden, datorer och TV-program – men idag har vi inte ens en regering! Vi har Mul- och klövsjuka, HIV och Aids. ”Vad ska jag ställa på bordet?”, var en vanlig fråga för 200 år sedan. ”Ingenting” blev svaret ibland. Vi har mat i överflöd och inga problem med att äta oss mätta. Vi kan laga olika sorters mat varje dag. När barnen är ute och leker idag kan de bli dyblöta, men när de kommer in så tar man bara av dem de våta kläderna och sätter på nya. Det var sällan man hade något klädbyte förr i tiden. Det gällde både barn och vuxna. När ett barn fick mässlingen var den största oron om barnet skulle överleva. Man dog av halsfluss, lunginflammation och blodförgiftning. Idag har vi sjukvård, mediciner och läkarvård. Vi har moderna hem, behöver inte gå ut och hämta vatten eller bära ut slask, hugga ved eller klyva och elda. Så många ryggar som slitits ut av allt sådant arbete! Vi har kläder att sätta på oss, och vi kan ha olika kläder varje dag. Hade då människorna större möjlighet att känna lycka förr? Svaret på den frågan är ofta NEJ! Ett mycket trevligt och humoristiskt föredrag  fick vi höra, och många skratt blev det under kvällen. Mycket uppskattning åhörare i Vagnhallen. Sally Stehager.


2018-09-18 Föreläsning av Jan-Erik Carlsson i Mjölby om soldatforskning från husförhörslängd tillgeneralmönsterrulla. I Grill finns allt om rote indelningen i Sverige. Det fanns 2470 rotar som höll med indelta soldater i hela Sverige. I Östergötland och i Kalmar län fanns 84 rotar. Indelningssystemet startade 1624. Med hjälp av rotesystemet kan man finna vilka soldater som var inskrivna i Generalmönsterrullorna. I dessa står det om soldaternas egenskaper till exempel längd, ålder, antal år de hade tjänat kronan och om eventuella andra egenskaper. I kavallerirullorna står det mer om hästarnas skick. Om de har en vit bläs, eller vilken färg de har etc. Jan-Erik tipsade om ett antal länkar som kunde vara intressanta för de som söker soldater i sin släktforskning.



2018-09-06 Släktforskarföreningen DIS
Filbyter har haft sin första föreläsning för hösten. Ulla-Britt Forsgren berättade om Tinnerö ek landskap, som är Linköpings äldsta bostadsområde. Redan för 2000 år sedan bodde människor här. Man har funnit rester från ett forntida odlingsområde 6 kvadratkilometer stort. Det sträckte sig från Garnisonsrondellen till Korpvallen och Slättbacka. Rosenkällasjön är gräns i söder. Man har funnit rester från eldstäder samt gravrösen från Järnåldern och Bronsåldern. Husterrasser är svårare att se, men man kan ana att de bestod av långhus, förråd och bostadshus med fäboddel. De hade mängder av kor, grisar, får och getter. Man tog vara på hudarna och transporterade ner till det Romerska riket som var mycket stort. Där sålde man dem och i utbyte fick man bl.a. glas, vilket man inte själv kunde tillverka. Många pojkar följde med ut på dessa resor, de blev sedan kvar och lärde sig en hel del från den romerska kulturen. Sedan kom de tillbaka och lärde ut sina erfarenheter. Vid 4-500 e Kr försvann samhället, troligen pga. någon härjande sjukdom. Mycket litet blev kvar. Sedan kom Vikingatiden, platserna förvandlades från gårdar till byar.  På 1600-talet inköptes byn av Linköpings Kungsgård. Man idkade slåtter där. På 1800-talet kom militären och använde området till övningsfält fram till 1963. Rosenkällasjön är en rekonstruerad sjö. Man använde den som vattenmagasin för Tinnerbäcken. Nu har sjön ett rikt fågelliv. T.ex. häckar den mycket ovanliga Svarthakedoppingen där. Mängder av Svanar, Gäss och till och med Kungsörn kan man se där. Området är välordnat med guidade vandringsleder. Det är mycket välskyltat för de som tar sig dit själva.  Sally Stehager.


        Föreläsning i Ostkupan Mjölby den 4/9 2018 av Karl-Gustav Andersson.
Hedda Amalia Carlsson, en kvinna och hennes hus.
Höstens första föreläsning hos Mjölby-gruppen handlade om Hedda Carlsson och huset som hon bodde i hela sitt liv. Orsaken till att Karl-Gustav forskade om Hedda och hennes liv är att hon var hans ”dagmamma” under delar av barndomen. Hedda kom till världen 1877 som åttonde barnet i en skara på elva stycken. Hon avled 1963 och bodde hela sitt liv i huset där hon föddes. Hennes far var fiskare och huset kallas ibland för Heddas fiskarstuga. Efter Heddas död förföll stugan och när en cykelväg skulle dras över tomten bestämdes att den skulle flyttas till Hembygdsgården där den idag är en del av vandrarhemmet. Intressant med föreläsningen är att den förenar släktforskning med forskning om hus och kopplar det till personliga minnen och dokumentation i form av bilder. Britt-Marie Ahlqvist berättade om planer på en utflykt. Lena Samuelsson